Ju färre bilder de nya fartkamerorna i Åbo tar, desto bättre – och tryggare
Det smidigaste och dyraste passfotot fixas då man kör bil. Det blixtrar till, bilden kommer på posten.
Riktigt så lär det inte vara, i alla fall sker det inte automatiskt. För att få bilden ska man då mejla
automaattivalvonta@poliisi.fi.
Om fotografiet är riktigt dåligt, får man inga böter alls. Den nya vägtrafiklagen förutsätter nämligen att det ska gå att identifiera den som körde. Tusentals bilder slängs därför bums (och många av de nya kamerorna i Finland har faktiskt justerats om, då de tog så dåliga bilder).
Antalet fartkameror – i folkmun plåtpoliser – är över 1 100. I ungefär 200 av dem finns kameror, som flyttas från stolpe till stolpe. På riktigt farliga ställen lär det alltid finnas en kamera i stolpen.
Åbo fick nyligen 12 nya fartkameror. Sådant brukar leda till att somliga överraskas och bromsar på farliga sätt. Men det är bara ett tillfälligt fenomen.
Polisen har också skåpbilar med inbyggda fartkameror. De kan parkeras för punktinsatser, som övervakning av midsommartrafiken. Eller övervakning handlar det väl inte om, inte heller om någon direkt förebyggande metod.
Å andra sidan är en konstigt parkerad skåpbil en mer öppen metod jämfört med hur det är i vissa andra länder i Europa. Där kan fartkameran vara dold bakom vägräcket och ta bilder bakifrån. Bilisten märker inte ens vad som hänt.
Nästa år har det gått trettio år sedan de första plåtpoliserna restes i Finland. De tolv stolparna på gamla smala riksväg ett, mellan Pikis och Muurla, var den stora snackisen sommaren 1992.
Uppfattningarna om nyttan varierade, så som de brukar göra då något nytt introduceras. Den mest intressanta detaljen var det som framgick då polisen ordnade fartkontroller på de avsnitt där det inte fanns kameror: antalet grova fall av fortkörning minskade också där.
Effekten är positiv, inte bara där som stolparna finns. Vi borde kanske övergå att i stället för fartkameror tala om trafiksäkerhetskameror, som svenskarna gör?
Nackdelen med automatisk övervakning är att kameran bara kollar hastigheter. I traditionella fartkontroller stoppas också rattfyllerister. Dessutom haffar poliser då och då efterlysta. Samtidigt som fordon stannas kan polisen också checka att de är i skick.
Fartkameror utgör därför endast ett komplement till annan trafikövervakning.
Det oaktat är fartkameror viktiga i urbana miljöer. Olycksdata tyder på att de bidrar till att minska antalet allvarliga olyckor.
Oberoende av om man gillar övervakningsmetoden eller inte, så har det en enorm betydelse för reaktionstid och bromssträcka om en bil kör 30, 40 eller 50 km/h.
När en bil tvärbromsar har den som kört trettio stannat då en som kört 40 knappt har hunnit börja (!) bromsa. Och när en bil som kört 40 har stannat, har en bil som kört 50 ännu en hastighet på nästan 40 km/h.
De respektive totala bromssträckorna är ungefär 12, 18 och 25 meter. Det hela är särskilt belysande om man stegar upp de här metrarna längs en gata, framför ett lämpligt övergångställe.
Det är aldrig skoj få böter, men det är bäst att vända upp och ned på kamerafrustrationen och se det som en utmaning: Allra bäst är det ju om de nya kamerorna inte lyckas ta en enda bild. Ingen blir sur och trafiken är tryggare.
–
Ledarstick: Fler p-rutor, på rätt plats, tack
I år har Åbo stad testat särskilda parkeringsrutor för elsparkcyklar. Resultaten är goda, vilket inte var överraskande. Precis som andra trafikanter vill de flesta på elsparkcykel bete sig vettigt. Det känns rätt att efter en åktur lämna fordonet i en särskild p-ruta.
Åbo har nu också uppdaterat rekommendationerna till operatörerna. En viktig detalj handlar om vad som borde göras med de fordon som lämnas på helt fel platser (eller rätt parkerade fordon som flyttas till fel plats, som ofog).
”Situationen är närmast katastrofartad”, sade underhållschef Mari Helin i samband med lövstädningen i Åbo (ÅU, 20.10).
Det goda är att operatörerna har förbundit sig att ha särskilda parkeringspatruller nästa år.
Hoppas det här också gäller under snöröjningssäsongen. Elsparkcyklar är mycket färre då, men de bekymmer felparkeringar ställer till med är också större.
Det behövs ändå mer. Om Åbo stad nu målar fler parkeringsrutor, som det är tänkt, behövs ett bättre samarbete med operatörerna. I år placerades somliga p-rutor på riktigt dåliga platser.
Här behövs mer hjälp av operatörerna i from av användardata. Åbo stad behöver mer kunskap om hur folk rör sig och var de stannar. Endast då blir det vettiga parkeringslösningar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.