Josefine i Åbo fick cancer då hon var 15 — men har sett att det finns ljus i tunneln
Josefine Lindblom. Foto: Pia Heikkilä
Josefine Lindblom,15, hade svårt att andas ordentligt.
Det var sommaren år 2018 och hon tränade konståkning som vanligt.
Två år på idrottsklassen i S:t Olofsskolan låg bakom och allt skulle vara som vanligt. Men det var det inte.
Josefine fick astmamediciner. Det hjälpte inte. En annan läkare misstänkte dålig kondition eller att hon var stressad. Eller kunde det vara någon form av allergi?
Till sist togs en röntgenbild av lungorna.
Där fanns ett svar. Någonting mellan lungorna tryckte på luftstrupen.
”Det är inte möjligt”
Efter blodprov på ÅUCS gjordes en biopsi.
Samma dag mötte Josefine och föräldrarna läkaren. Biopsin gav det slutgiltiga svaret – efter tre månader av diffusa andningssvårigheter.
Beskedet var cancer: Hodgkinlymfom. Cancern hade spridit sig till mjälten och var på väg mot levern.
– Jag tänkte att det inte är möjligt. Jag är så ung och jag idrottar. Det var en stor chock, säger Josefine Lindblom idag, 1,5 år efter sjukdomsbeskedet.
Bland det första Josefine tänkte på var sitt hår. Att det kommer att lossna av medicinerna.
Tunga behandlingar
Prognosen var lyckligtvis god.
Ett benmärgsprov visade att cancern inte spridit sig ytterligare.
Men tunga månader väntade. En vecka efter biopsin inleddes behandlingen med cytostatika.
I Josefines bröstkorg borrades ett minimalt hål, en port till att transportera cellgifterna in i blodådrorna.
Schemat var strikt: 6 dagar på ÅUCS varav 5 dagar fast i droppmaskinen. Hem en sväng och därefter tre dagar på ÅUCS igen, hem för en vecka, därefter 8 timmar cytostatika igen. Efter två veckors paus upprepades proceduren, i ett par månaders tid.
De två senare månaderna av behandlingen var schemat lite lättare.
– Som tur var mådde jag riktigt illa bara under tre dagar under fyra månader av cellgiftsbehandling.
Berättade åt klasskamraterna
Behandlingen började i oktober år 2018.
Några dagar innan dess gjorde Josefine ett besök i sin klass i S:t Olofsskolan. Hon berättade att hon drabbats av en allvarlig sjukdom.
– De blev nog ganska chockade. Jag fick många meddelanden på telefonen. I början var det jättemånga som hörde av sig och uppmuntrade. Sen minskade meddelandena.
Cellgiftsbehandlingen pågick till februari 2019. Effekterna av den kraftiga medicineringen satte sina spår: värk, trötthet, koncentrations- och minnessvårigheter. Finmotoriken försvagades och det kunde till och med vara svårt att hålla en penna i handen.
Josefine fick skolundervisning av en sjukhuslärare på ÅUCS. Det var hennes sista år i grundskolan och Josefine ville ha ett avgångsbetyg.
Under vårvintern kunde hon gradvis återvända till ”Sossen”. I början fick hon specialundervisning under korta stunder.
Det var viktigt att Josefine inte drabbades av infektioner. Klasskamraterna fick information om vikten av att inte komma till skolan om man är sjuk och kan sprida smitta.
Dröm gick i uppfyllelse
Under våren visade Josefines blodvärden så goda resultat, att hon överraskande snabbt kunde återgå till vanlig klassundervisning.
– Det var vad jag hade längtat efter hela tiden.
Också en annan dröm gick i uppfyllelse. Josefine fick en efterlängtad, egen hundvalp. Att skaffa hund var möjligt så fort den infektionskänsliga perioden var över. Drömmen gav Josefine krafter att uthärda många ensamma stunder.
Vården lyckades
Redan under julen 2018 togs en PET-röntgebild som visade att tumören mellan lungorna var borta. En magnetbild något senare bekräftade.
– Jag var väldigt lättad, då visste jag att det inte behövs strålbehandling.
Josefine fortsätter att gå på regelbundna kontroller. Magnetfotograferingen är svår att stå ut med – lyckligtvis minskar kontrollfrekvensen redan i år.
Två plåster på bröskorgen avslöjar vad Josefine har gått igenom. I övrigt ser hon strålande ut – som vilken ung gymnasietjej som helst, med livet framför sig.
Var du någonsin rädd för att dö?
– Nej, inte egentligen. Jag visste att man brukar tillfriskna från Hodgkinlymfom, om man är ung.
Använde peruk
Hur gick det med håret?
Josefine började tappa det två veckor efter påbörjad cellgiftsbehandling. Men hon gick modigt in för att använda peruk.
Den tredje perukversionen, som beställdes från England, gick att limma fast och kändes bäst.
– Då behövde jag inte hela tiden vara rädd för att den ramlar av.
Nu har hennes naturliga hår växt ut igen och det är sig likt – men kanske lite böjligare.
Varför just jag?
I höstas började hon på årskurs 1 i Katedralskolan. Hon är fokuserad på framtiden och grubblar inte.
– Visst har jag ibland undrat över varför just jag blev sjuk. Men det kan ingen svara på.
Vissa vanor har förändrats. Josefine, som tidigare älskade goda biffar, har blivit vegetarian. Under sjukdomstiden var det viktigt att all mat var ordentligt genomstekt och Josefine tappade smaken för kött.
Det finns ljus i tunneln
Under sjukdomstiden och den uppföljande vården har Josefine träffat andra ungdomar med cancer. Det är viktigt att märka att man inte är den enda som drabbats. Ungdomarna kan ge varandra kamratstöd till exempel via sociala medier.
Vad vill du hälsa till andra barn och unga som drabbas av cancer?
– Jag säger att det är svårt i början. Men det blir bättre. Det finns ljus i tunneln och det blir nog bra.
Josefine Lindblom
Ålder: 17 år
Bor: Hirvensalo, Åbo
Familj: mamma, pappa, lillebror Jesper, två hundar (en pomeranian och en mittelspiz)
Skola: första året i Katedralskolan
På fritiden: är med vänner, sportar (numera truppgymnastik med ÅKG)
Favoritmat: pizza
Favoritdryck: äppeljuice
Musik: pop och rap
Favoritserie: Stranger Things
Favoritämne i skolan: bildkonst
Gör mig glad: vännerna
Gör mig ledsen: att vara tvungen att ta magnetröntgenbilder med tre månaders mellanrum
Barncancerdagen idag
I Finland insjuknar cirka 150 barn (under 16-åringar) i cancer varje år
Antalet 15-19-åringar som insjuknar är 80 i året
Tack vare god vård blir cirka 75 procent av barnen och nästan 90 procent av ungdomarna friska
De vanligaste cancerformerna bland barn är leukemi, olika tumörer, lymfom och olika former av bindvävscancer
Den internationella barncancerdagen infaller den 15 februari
Källa: Stödföreningen för barncancerpatienter, Sylva rf
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.