Jordvärme är en attraktiv energikälla också framöver
Dispituterar på fredag. Jordvärme kommer framöver att bli vanligare i större byggnader och fastigheter, säger Ville Lauttamäki, forskare vid Åbo universitets center för framtidsforskning. Foto: J-O Edberg
– Energimarknaden är ett enda stort pussel där läggandet av varje pusselbit påverkar de övriga bitarna.
Så beskriver forskaren Ville Lauttamäki vid Åbo universitet utvecklingen på energimarknaden där tekniska innovationer, råvarutillgången och prisutvecklingen på råvaror och energi påverkar vårt val av energikällor i uppvärmningen av fastigheter.
Åbobon Lauttamäki disputerar på fredag vid universitetets center för framtidsforskning.
Han disputerar med en avhandling som handlar om användandet av geoenergi för uppvärmning av fastigheter under tiden sedan 1970-talets energikris fram till 2030-talet.
Han använder geoenergin som ett samlingsnamn för utvinning av både värme och kyla ur jord- och bergvärme.
Jordvärme är i dag ett populärt alternativ till el och olja som energikälla i uppvärmningen av småhus.
Jordvärmepumpar har funnits på marknaden enda sedan 1970-talets oljekris. Användningen har hållits på en jämn nivå under 1980- och 1990-talen fram till mitten av 2000-talet då installationerna av jordvärme ökade kraftigt.
Ännu fram till 2005 fanns färre än 20 000 jordvärmepumpar i bruk i landet. Men under de följande tio åren har användningen femfaldigats från drygt 20 000 värmepumpar 2006 till 110 000 pumpar 2016.
Orsakerna till den explosionsartade ökningen ser Lauttamäki i konsumenternas ökade miljömedvetenhet, diskussionen om klimatförändringarna och insikten om att vi måste söka alternativ till fossila bränslen som energikälla.
Han tillägger att också oljeprisets utveckling har betydelse.
– Oljepriset har en ganska stor inverkan på valet av jordvärme, säger Lauttamäki.
Men efter drygt tio år av kraftigt uppsving för jordvärmen har ökningen i antalet i bruktagna jordvärmepumpar börjat avta när det gäller småhus, speciellt i fråga om nybyggen.
– Jämfört med tidigare bygger man nu hus som är energisnåla och energieffektiva och där energibehovet är mindre. Det gör att man hellre använder en kombination av andra uppvärmningsalternativ än jordvärme, säger Lauttamäki.
Man kombinerar till exempel solenergi eller bioenergi med luftvärmepumpar.
– Det gör att luftvärmepumparna kommer att var populära i småhus också i fortsättningen, säger Lauttamäki.
Jordvärmepumparna däremot kommer till användning vid saneringar av äldre egnahemshus som har ett större energibehov, säger han.
En förbättrad teknik i jordvärmepumparna som möjliggör en effektivare värmeproduktion som samtidigt också ger möjlighet att producera kyla har gjort att man också börjat använda jordvärmepumpar i stora byggnader som industribyggnader, kontorsfastigheter och köpcentra.
– Bland andra Ikeas varuhus i Reso använder jordvärme. Det här är en trend som blir vanligare i framtiden. Jordvärmepumpar kommer att användas allt mer i större byggnader speciellt om det finns möjlighet att också producera kyla, säger Lauttamäki.
Han tror ändå inte att jordvärmen blir en konkurrent till fjärrvärmen och fjärrkylan som produceras i tätorternas fjärrvärmenät.
– Jordvärmepumparna kommer främst att användas i byggnader som ligger utanför tätorternas fjärrvärmenät, säger Lauttamäki.
Han presenterar i sin avhandling tre scenarier om hur uppvärmningen utvecklas fram till 2030.
– Det mest sannolika är att fjärrvärmenätet i tätt bebyggda tätorter bibehålls men värmen kommer att produceras och levereras på ett smidigare sätt. Det kan också finnas fler mindre producenter av värme anslutna till fjärrvärmenätet, säger Lauttamäki.
Han förutspår också att de tre traditionella energibolagens uppgifter förändras.
– I framtiden är det sannolikt att bolagen snarare fungerar som administratörer av nätet än som energiproducenter, säger Lauttamäki.
Ville Lauttamäkis disputation äger rum fredagen den 1 juni kl. 12 i LähiTapiola-salen i tidigare Turun kauppakorkeakoulus byggnad vid Rektorsåkersgatan 3. Opponent är professor Sampsa Hyysalo från Aaltouniversitetet och kustos är professor Petri Tapio från Åbo universitet. Språket vid disputationen är finska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.