Jordbrukare, ännu hinner du ansöka om att sprida gips på åkern i höst – så här mycket har strötts ut hittills
Man kan ännu ansöka om att få sprida gips på sina åkrar i höst och nästa år i samband med det nationella Kipsi-projektet.
Gipsansökan stänger fredagen den 30 juni.
Ansökan öppnas på nytt i juli efter en systemuppdatering. Ansökningar som inlämnats i juli eller senare behandlas i den ordning de kommit in och det är då inte längre säkert att man kan välja spridning till just den här hösten.
Gipset och spridningen är gratis och skattefri(tt) och påverkar inte jordbruksstöden. Den här säsongen stöds endast gips samt strukturfiber inom CAP-programmet.
Gipset sprids nära Skärgårdshavet men också på annat håll
Det finns totalt cirka 950 000 hektar åkrar inom det nuvarande stödområdet. Andelen åkrar där man kan använda gips är cirka 65 procent av den totala åkerarealen.
Gips kan inte spridas på åkrar som ligger på grundvattenområden, Naturaområden eller tillrinningsområden.
Man kan inte heller ansöka om stöd för ekologiska gårdar eller gårdar som gipsats de senaste fem åren eller redan tidigare beviljats stöd.
– För tillfället har vi fått in cirka 1 630 ansökningar. Totalt har man ansökt om gipsspridning på kring 70 000 hektar, och gips har spridits på cirka 38 000 hektar, säger specialsakkunnig Mats Willner på NTM-centralen i Egentliga Finland.
För att uppnå målsättningen med Kipsi-projektet som startade 2019 och pågår till 2025 krävs ännu 30 000 hektar.
Kipsi-projektet inleddes på Skärgårdshavets avrinningsområde i syfte att minska den partikel- och fosforbelastning som jordbruket orsakar vattendragen.
I fjol utvidgades Kipsi-projektet till att omfatta Finlands hela kustområde där det finns många åkrar som är lämpliga för gipsbehandling och goda möjligheter att förbättra vattendragens tillstånd.
Innan projektet hade gips spridits också inom andra projekt, så totalt har gips spridits på cirka 45 000 hektar.
Bra för miljön
Gips minskar urlakningen av både fosfor som är bunden vid markpartiklar och upplöst fosfor. Fosforn förblir i marken i en form som växterna kan utnyttja och det har inte rapporterats några nackdelar för odlingen, enligt NTM-centralen.
Gips minskar också urlakningen av upplöst och partikulärt organiskt kol till vattendragen. Med tanke på markstrukturen och markbördigheten är det bra att kolet hålls kvar i åkerjorden.
Något nytt ämne är gipset inte för jordbruket i Finland, framför allt potatisodlare i norra Österbotten redan i många år använt gips som jordförbättringsmedel och kalciumgödsel.
Gipsspridningen utförs av en entreprenör som konkurrensutsatts av Kipsi-projektet.
Intressant att specialsakkunniga Mats Willner på NTM_Centralen säger att det inte finns några nacdelar med gipsspridningen?O ändå räknar upp en massa begränsningar var det inte får spridas,åtminstone skulle det vara intressant att veta hur mycket fossiltbränsle det användts hittills för lastning ,frakter lossning o spridning.O minskar det alls på detta problemavfallsberget,eller måste man hitta på andra sätt att bli av med det som att sprida kring det i Naturen.