I frågan om terroristisk verksamhet är Finland ”periferin i periferin”. Verksamheten har varit blygsam i jämförelse med många andra västeuropeiska länder. Överlag är också Europa periferiområde när det gäller jihadism, betonar Inrikesministeriet.
– Tillväxten i Finland har under 2010-talet varit betydande. Verksamheten har fördubblats, men man måste beakta att vi utgick från mycket små siffror, säger forskaren Juha Saarinen.
Han har tillsammans med terrorismforskaren Leena Malkki skrivit rapporten ”Jihadistiska rörelser i Finland” som publicerades på torsdagen. Rapporten har beställts av Inrikesministeriet.

Värvning av krigare

Den främsta orsaken till att jihadismen i Finland har ökat är konflikterna i Syrien och Irak och Islamska statens (IS) kalifat.
– Med jihadism avser vi i rapporten inte enbart terrorism. All verksamhet i konfliktområdena är inte heller straffbart, liksom inte heller att anamma ett jihadistiskt synsätt. Trots det kopplar vi ofta jihadism ihop med attacker som har skett i Europa, säger Leena Malkki.
Knivattacken i Åbo 2017 var det första jihadistiska terrordådet i Finland. Det begicks av marockanen Abderrahman Bouanane som sökt asyl. Enligt forskarna finns det ett flertal asylsökande, som anlände till Finland 2015-2016 som har kopplingar till jihadistisk verksamhet. Malkki ser ändå inte att jihadismen för tillfället utgör något större hot i Finland.
– Ingen kan förstås förutspå när och var en attack händer, men intresset inom den jihadistiska rörelsen handlar fortfarande i första hand om att stödja grupper som är verksamma på annat håll. Trots att Finland i fjol nämndes i jihadistiska publikationer, ses Finland inte som en måltavla.
Enligt forskarna är den jihadistiska aktiviteten i Finland ändå inte våldsam, utan handlar främst om att värva nya deltagare eller krigare och att finansiera verksamhet på annat håll. Verksamheten i Finland är splittrad och sker i små grupper eller i olika lösa sociala nätverk. Det finns få nyckelaktivister som verkar offentligt.
– De få vi har kännedom om har inte fått mycket till stånd, säger Malkki.

Vändpunkt när kalifatet upphörde

Antalet resor till konfliktområdet har ökat under 2010-talet. Skyddspolisen har identifierat 80 personer som åkt i väg till konfliktområdena i Syrien och Irak. Men enligt Malkki är de sannolikt fler. En femtedel har varit kvinnor. 20 personer har återvänt till Finland.
– Ungefär lika många eller fler har sannolikt dött. De som har lämnat Finland vill kanske inte ens återvända och har i stället fortsatt sin verksamhet någon annanstans. Vi talar alltså inte om ett stort antal potentiella återvändare.
Tillväxttakten i Finland har också mattats av efter att det sista IS-fästet i Syrien föll.
– Jihadistforskare i Europa förutspår att jihadismens popularitet knappast minskar. Det finns förutsättningar att fortsätta verksamheten i och med de sociala nätverken. Trots att IS-kalifatet inte länge existerar fysiskt finns det kvar som en utopi och inspirationskälla, säger Malkki.
Frågan kretsar också kring huruvida de som rest till konfliktområdena återvänder till Europa.
– I Europa finns ett stort antal personer som har dömts till fängelse för terrorismbrott och som kommer att frigöras under de kommande två åren. Vilken roll de har med tanken på framtidsutvecklingen kan ingen förutspå, säger Malkki.
Inrikesministeriet publicerade också en annan rapport på torsdagen om jihadistisk nätkommunikation i Finland. Forskningen granskar i vilken mån öppen jihadistisk nätpropaganda förekommit i Finland mellan åren 2014 och 2018.
Under de tre senaste åren verkar propagandan ha gått under jorden i och med att de stora teknologibolagen har börjat radera material som uppmanar till våld. Kommunikationen har i stället flyttat över till Darknet och den krypterade meddelandetjänsten Telegram.