Jättepott med EU-pengar för Åboforskare – det här ska det fleråriga projektet med tio universitet inblandade handla om
Redan fostertiden och ett barns första levnadsmånader och år är avgörande för hur immunförsvaret utvecklas.
Det i sin tur kan påverka vilka sjukdomar man drabbas av senare i livet.
Nu ska forskargrupper från sammanlagt tio universitet i sex års tid under ledning av TY-professorn Matej Orešič utreda vilka faktorer som påverkar barnets immunsystem och om de här faktorerna kan påverkas.
Nästan sju miljoner euro av EU
Det gemensamma forskningsprojektet INITIALISE har fått nästan sju miljoner euro i finansiering från EU:s Horisont-program.
Forskningsprojektet leds från Åbo Universitet, där Matej Orešič också leder forskningsprojektet InFLAMES, som är ett gemensamt flaggskeppsprojekt för TY och Åbo Akademi, finansierat av Finlands Akademi.
Det projektet handlar om läkemedelsutveckling i samarbete med bioteknikföretag och läkemedelsindustrin och bland annat skräddarsydda mediciner ingår.
Bakterier och virus
Det nya storprojektet ska undersöka hur först fostret och sedan barnet påverkas av många slag av bakterier, virus och andra omgivande faktorer.
Det är viktigt för immunförsvaret att det utsätts för bakterier och virus, men kan också innebära risker.
– De första månaderna och åren i en människas liv är en mycket känslig och sårbar tid. Vi vet redan att immunsystemets tidiga utveckling hör ihop med bland annat risk för allergier, astma och diabetes typ I senare i livet. Fortfarande vet vi dock för lite om hur immunförsvaret mognar under den första tiden, säger Matej Orešič i ett pressmeddelande.
Pågår i sex år
Det nya stora forskningsprojektet INITIALISE (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health) inleds nästa år och pågår i sex år.
I projektet deltar forskare från Örebros universitet i Sverige, Federico II-universitet i Neapel, Italien, Karolinska institutet i Sverige, det medicinska centret vid universitetet i Groningen, Nederländerna, Linköpings universitet i Sverige, Helsingfors universitet, universitetet i Florida, USA, Spaniens nationella forskningsråd och universitetet i Aberdeen, Skottland.
Minska sjukdomsriskerna
Tillsammans ska forskarna utreda vilka faktorer som påverkar utvecklingen av människans immunsystem och vad det betyder för en individs hälsa under hela hennes liv.
En central frågeställning är om det går att påverka immunsystemet för att minska sjukdomsriskerna.
– Vår gemensamma åsikt är att det går att påverka immunförsvaret i positiv riktning genom effektiva interventioner under människans första tid, säger Orešič.
Gravida kvinnors mat och stress
Forskarna kommer bland annat att titta på vad kvinnor äter under sin graviditet och forska i den stress de upplever under graviditeten.
Också de mikrober som vid livets början placerar sig i tarmen och som därifrån påverkar en individs hälsa framöver ska undersökas.
Alla kemikalier som ett litet barn utsätts för redan vid tidig ålder är också av intresse för forskarna.
– Vi ska också forska i hur kemikalier i vår omgivning påverkar immunsystemet. Det räcker med att utsättas för en liten mängd kemikalier för att konsekvenserna ska vara stora, säger Orešič i meddelandet.
Immunologi, barnsjukdomar och psykiatri
I forskningsprojektet deltar forskare som är experter på immunologi, barnsjukdomar, mikrobiologi och ämnesomsättning. Projektet kommer också att omfatta experter på bland annat genetik och psykiatri.
Forskarna kommer att följa vissa barngrupper under en längre tid.
I slutskedet av projektet ska man göra en klinisk pilotstudie om det går att korrigera ett speciellt utsatt immunsystem för att förhindra sjukdomar.
– Forskningen inriktar sig på barn som hör till olika riskgrupper och deras tarmbakterieflora. Vårt mål är att modifiera och förbättra immunsystemet för att minska riskerna för sjukdomar, säger Orešič.
Flera forskare från Åbo deltar
Från Åbo universitet deltar också professor Hasse Karlsson från forskningsprogrammet FinnBrain och professor Riitta Lahesmaa, som leder Åbo biovetenskapscenter och flera enheter från centret.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.