Janne Salonen: Inget fel med vindkraft i sig, men det görs nästan alltid fel då den planeras
Vindkraften i Egentliga Finland
I en serie på tre artiklar om vindkraft presenterar ÅU olika synvinklar på hur det ligger till med vindkraften i Egentliga Finland. Det här är den andra delen i artikelserien. Den första delen kan du läsa här.
Janne Salonen är känd som en av de mer synliga motståndarna till vindkraftsplanerna i Nordanå-Lövböle och tidigare också Gräsböle på Kimitoön. Men man ska inte utgå ifrån att Salonen är kategoriskt emot vindkraft, för det är han inte.
Precis som Finlands vindkraftförenings vd Anni Mikkonen konstaterade i den första delen av artikelserien, handlar det om att få vindkraften att passa in bland annat med existerande bebyggelse – och det är på den punkten Salonen främst är kritisk.
När fungerar vindkraften bäst enligt dig?
– Jag brukar alltid säga att vindkraft är den bästa drivkraften då man seglar eller torkar lakan utomhus.
Få ställen som lämpar sig
Rent generellt ser han ändå att man i Finland fokuserat fel då man bygger ut vindkraften. Kraftverken placeras väldigt nära bebyggelse och man tar inte i beaktande vindkraftverkens inverkan på människor och naturen i tillräcklig grad. Det är där det oftast brister enligt Salonen.
Arkiv/Monica ForssellProblemet är enligt honom att man strävar efter att bygga kraftverken vid existerande infrastruktur, där det finns färdiga vägar och ett utbyggt elnät. Det blir billigare att bygga, javisst, men samtidigt stöter man på kraftigt motstånd vilket i sin tur fördröjer både tillstånds- och planläggningsprocesserna.
– Om jag skulle ge råd åt dem som planerar att bygga vindkraft, skulle jag säga att för dem minst fem kilometer in i skogen och utred att det inte finns några värdefulla naturtyper i området. Då går processerna snabbare framåt.
Offshore-vindkraft i packis?
Havsbaserad vindkraft är inte heller oproblematisk enligt Salonen. Det som man i Finland ofta kallar havsbaserad vindkraft ligger i själva verket 300–400 meter från strandlinjen, i grunda vatten där det är billigare att bygga.
– Man har ingenstans i världen ännu byggt offshore-vindkraft i packisförhållanden, det är något som åtminstone jag är väldigt nyfiken på att se hur man skulle lösa det.
Ljud, ljud, ljud …
En annan aspekt som Salonen lyfter fram som problematisk med havsbaserad vindkraft är det lågfrekventa ljudet – som självklart bär mycket längre ute till havs.
– Alla som rör sig till havs vet att till exempel en lågfrekvent mistlur på ett fartyg kan höras på flera tiotals kilometers avstånd.
Ingen påvisad koppling mellan vindkraftsljud och hälsoeffekter
Enligt den tvååriga undersökning som statsrådet beställde av Teknologiska forskningscentralen (VTT), Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) som blev klar år 2020 ligger infraljud inte bakom de mystiska symtom som vissa som bor nära vindkraftverk lider av.
Med infraljud avses sådana ljud som är så låga att de inte kan uppfattas av det mänskliga örat. Ljuden kan ändå mätas med hjälp av teknisk utrustning.
De oförklarliga symtom som personer som bor nära vindkraftverk rapporterat är bland annat tinnitus, sömnproblem, arytmi, huvudvärk och svindel. Undersökningen bestod av långtidsmätningar, en enkät och ljudprov.
Inte heller i den THL-undersökning som offentliggjordes i början av mars i år kunde man göra kopplingar mellan vindkraftsbuller och hälsoeffekter. Undersökningen omfattade 145 000 personers användning av receptbelagda läkemedel.
De som bor nära ett vindkraftverk behöver inte mer receptbelagda läkemedel än andra finländare och enligt den nuvarande uppfattningen avviker inte hälsoeffekterna från vindkraftsbuller från hälsoeffekterna från annat miljöbuller.
Forskningen omfattade alla vindkraftsproduktionsområden med åtminstone tre turbiner och minst 2,3 megawatts nominell effekt, och som inlett sin verksamhet 2011–2017.
Salonen erinrar sig en plan han sett om en vindkraftverkspark en bit sydväst om Bengtskär – ett område som ligger precis där som flyttfåglarna tar sig över Finska viken.
– Inverkan på fågellivet ute till havs blir större än på land, samtidigt inverkar byggnadsarbetena också på fiskbestånden och strömningar. Vindkraften har en grön, miljövänlig image som jag anser att åtminstone delvis är falsk.
PixabayKan du ge ett exempel på ett vindkraftsprojekt som är lyckat, där man faktiskt tagit i beaktande alla aspekter i tillräcklig utsträckning?
– Jag måste säga att jag inte på rak arm kan göra det. Jag hör förstås mest om olika problem som vindkraftverken ställer till med, men samtidigt har jag gått igenom säkert ett femtiotal bullermodelleringar från olika håll i Finland. Av dem har endast en gjorts exakt i enlighet med Miljöministeriets anvisningar. Då man försöker bygga vindkraft för nära bebyggelse, så görs bullerutredningarna felaktigt med för låga utgångsvärden för bullret.
Geologiska forskningscentralen: mineralerna räcker inte till
Enligt färsk forskning från Geologiska forskningscentralen GTK, slår biträdande forskningsprofessor Simon Michaux fast att den infrastruktur som krävs för att man globalt ska kunna ersätta fossila bränsen med förnybara bränslen inte kan byggas upp med de mineraltillgångar som man i dag känner till. Det krävs nya lösningar och ett mycket mer omfattande återvinningssystem för att råvarorna ska räcka till.
Vanligtvis fokuserar motsvarande forskning på hur man kan minska koldioxidutsläpp, men Michaux närmade sig ämnet från en annan synvinkel: hur många elbilar, solpaneler och vindturbiner och hur mycket kväve och biobränslen behövs för att ersätta fossila bränslen helt och hållet?
Den färska forskningen visar bland annat att den buffert som vind- och solkraften kräver har underskattats kraftigt i tidigare undersökningar. Det betyder att också uppskattningen om hur effektiva batterier som behövs för att lagra energin är för låg.
Enligt Michaux är det senast nu läge att börja diskutera hur man kan producera en tillräcklig mängd ersättande lösningar som bygger på förnybara bränslen.
– Det positiva är att vårt samhälle aldrig tidigare haft ett så här stort teknologiskt kunnande och så här omfattande vetenskaplig förståelse för hur man ska hantera komplexa utmaningar, säger Michaux i GTK:s pressmeddelande.
Urgamla landskapsplaner och utredningar
Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraften är daterad 2014. Mycket har hänt på de åtta år som gått sedan den planen godkändes, och utredningarna som den baserar sig på är ännu äldre.
Salonen anser att lagstiftningen och regleringen inte hänger med i den tekniska utvecklingen, som leder till både större och effektivare kraftverk.
I etapplandskapsplanen från 2014 målades det upp en målsättning på 200–250 MW vindkraft fram till år 2020, men de facto är maxeffekten hos de 17 aktiva vindkraftverken i Egentliga Finland i dag under 60 MW.
– I landskapsplanen finns det fortfarande inritat områden för vindkraft till exempel i Kimitoön och Pyhäranta, trots att planerna skrinlagts. Men anteckningen i landskapsplanen låser samtidigt markområdena så att de inte kan användas till annat. Landskapsplanen borde utan vidare moderniseras.
Gröna omställningen ska få företräde
I början av april fattade regeringens ministerarbetsgrupp för beredskap beslut om en massiv åtgärdshelhet för att främja den gröna omställningen och ibruktagandet av ny teknologi.
Det hänger ihop med det världspolitiska läget och målsättningen att Finland ska bli oberoende av rysk energi och mer självförsörjande.
Regeringens beslut omfattar en tilläggsfinansiering på cirka 700 miljoner euro för att försnabba den gröna omställningen. En del av främjandet av den gröna omställningen är smidiga, snabba och förutsägbara tillståndsprocesser.
Lagstiftningen kommer nu att ändras så att investeringar som gäller grön omställning ska få ett temporärt företräde i tillståndsbehandlingen. Dessutom kommer förvaltningsdomstolarna och tillståndsmyndigheterna att få tilläggsresurser för att försnabba behandlingen av ärenden.
Tror du att det nuvarande världspolitiska läget kommer att inverka på folks inställningar till vindkraft och andra ”gröna” energiformer?
– Jag är helt övertygad om det. Många politiker tror att man ska kunna ersätta den energi vi importerar från exempelvis Ryssland med vindkraft, men det går inte. Ser man på Tyskland som byggt ut vindkraften enormt, så är de i dag mer beroende än förr av rysk energi. Visst, det hänger ihop med att de också kört ner kol- och kärnkraftverk, men det påvisar samtidigt att den importerade energin inte kan ersättas rakt av med vindkraft.
Lagringen av energi som producerats med vindkraft är inte ännu så utvecklad att man skulle kunna på ett ekonomiskt och effektivt sätt lagra den.
– Visst talas det om att lagra det i väte, men det är först då det är tekniskt och ekonomiskt sett lönsamt att göra det som vi kan tala om lönsam vindkraft – förutsatt att den byggs på vettiga platser. Men det är framtidsscenarier som inte ännu är aktuella, slår Salonen fast.
Kärnkraft ett bra alternativ
– Jag ser kärnkraft som en trygg, klimatneutral energiform. I och med Olkiluoto 3 är närmare 90 procent av landets elproduktion klimatneutral och i Finland har vi redan tidigare varit bra på att utnyttja förnybara energikällor. De största problemen finns inte i Finland, utan på annat håll.
Ett framtidsscenario för kärnkraften är små, modulära kraftverk med en effekt på allt från några tiotals megawatt upp till 300 megawatt. Men det är en helt annan historia.
Uppdaterad klockan 11.40, kväve korrigerat till väte.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.