Nya Åland 16.12.2022 06:40

Allmänintresset var stort när Ålands socialdemokrater bjöd in till ett öppet seminarium med Viking Line, Eckerölinjen och Mariehamns hamn för att diskutera Rosellaförsäljningen, taxfreen och den åländska sjöfartens framtid.

Sjöfartsmuseets auditorium fylldes när Jan Hanses , vd för Viking Line, Tomas Karlsson , vd för Eckerölinjen och Alef Jansson , vd för Mariehamns hamn bänkade sig på torsdagen.

På plats fanns också professorn i havsjuridik Henrik Ringbom .

Vad händer om taxfreen försvinner?

Den verkligt brännbara frågan på socialdemokraternas seminarium var skatteundantagets och taxfreens vara eller icke vara.

– Vad händer om skatteundantaget skulle försvinna, frågade Nina Fellman, moderator och ordförande för socialdemokraterna, panelen.

Arkiv/Johan Backas

– Det finns ju politiska grupper eller undergrupper som pratar om att skatteundantaget kanske har spelat ut sin roll, men om vi ska göra investeringar som kanske kräver 30 år att få igen, då behöver vi tydlighet från
politikerna, sade Eckerölinjens vd Tomas Karlsson.

– Tycker man att skatteundantaget inte ska vara kvar, ja då får sjöfarten anpassa sig efter det. Kanske någon annanstans. Det skulle bli lika dyrt för en helsingforsare att åka till Åland som det är för en stockholmare att semestra på Gotland. Och vi kommer inte att ha trafik till Sverige, det lär inte finska staten vilja betala för.

Viktigaste benet

Han fick totalt medhåll från Jan Hanses:

– Taxfreen är det viktigaste benet vi har att stå på. Om den försvinner minskas trafiken ner. Inte bara till Åland utan mellan Finland och Sverige.

– Och vi kommer inte att sitta och vänta. Vi kommer att reagera så snabbt som möjligt. Att ta bort taxfreeförsäljningen är ett gift för trafiken. Jag kan inte säga något annat.

Arkiv/Kim Lund

Han konstaterade dock att rederierna inte har något att vinna på en krånglig skattegräns.

– Vi får försöka förenkla systemet steg för steg och försöka få de finländska myndigheterna att förstå situationen.

Alef Jansson på Mariehamns hamn nickade och tillade, till publikens munterhet:

– Vi har just tullat in vårt nya kollektivavtal. Alltså, de fysiska böckerna. Så frågan är: måste det vara så här krångligt?Höja attraktiviteten

Åland är en ö

Socialdemokraternas partiledare Camilla Gunell konstaterade då hon inledde hela utfrågningen att Åland är en ö som står och faller med tillgången på goda kommunikationer och fraktmöjligheter:

– Mariehamn och Åland behöver alla de arbetsplatser, skatteintäkter, hamnavgifter och den service som rederierna gett. Förhoppningsvis behöver också rederierna ålänningarna, sade hon.

– I det lilla åländska samhället är det viktigt att det finns ett samhällskontrakt mellan
näringsliv och politik. Vi sitter trots allt i samma båt. Kan man begära av börsnoterade bolag också att de har skyldigheter gentemot den åländska befolkningen?

Viking Line: Vi har satsat

Moderatorn Nina Fellman (S) lämnade över ordet till Jan Hanses, som började med att påminna om att Viking Line satsat på två nya fartyg på trafiken mellan Åbo, Mariehamn och Stockholm.

– Den satsningen har varit oerhört stor, det handlar om 200 miljonersinvesteringar på båda fartygen, sade han.

– Det ger svaret på vad vår avsikt är, om vi upprätthåller vårt samhällsansvar och om vi kommer att upprätthålla trafiken i framtiden: ja, vi kommer att göra det i 30–40 år framåt.

Hanses förklarade att Viking Line på grund av dålig lönsamhet på kortrutten inte kunnat investera i ett nytt, miljövänligare fartyg.

– Men vi erbjuder nu Eckerölinjen en möjlighet att utveckla den trafiken och vi är gärna med och samarbetar. Jag tror att det finns en framtid för kortruttstrafiken, men vi måste nog acceptera att den knappast kan upprätthållas av två rederier.

Grisslehamnsrutt kortare

Vd för Eckerölinjen Tomas Karlsson hade förståelse för den oro för trafiken som många nu känner på Åland:

– Men vi kommer fortsatt att koncentrera oss på Grisslehamn-Eckerö. Kanske är det långt för en del ålänningar till Eckerö, men redan drottning Kristina visste att det är den kortaste vägen över havet. Resan Eckerö-Grisslehamn är 46 procent kortare än Mariehamn–Kapellskär. Det är ur alla perspektiv, även miljöperspektivet, det bästa
alternativet.

Samarbete?

Nina Fellman pressade honom på ett möjligt framtida samarbete mellan rederierna:

– Jan Hanses öppnar för ett möjligt samarbete mellan er. Det har ju skett aktieköp som antyder att något kan vara på gång?

– Jag vill inte vara oartig, men han har köpt aktier i Rederi Ab Eckerö, där Eckerölinjen bara är en liten del av bolaget, svarade Karlsson.

– Säkert finns det möjligheter, men de diskussionerna förs ovanför mig.

– Så det är bara en skänk från ovan för er, att trafiken på Kapellskär upphör, undrade Fellman.

– Inte från ovan, från Jan, sade Karlsson till publikens munterhet.

Arkiv/Ida K Jansson/Nya Åland

Han medgav att det lär bli lättare för Eckerölinjen att driva kortrutten ensam. Dock inte på högsäsong:

– Det blir en utmaning under sommarhalvåret när det finns många som vill komma hit. Fler än vi kan klara av antagligen. Så finns det någon som hjälper till på sommaren? Det spekuleras i det.

Stort bortfall för hamnen

En annan fråga var vd det betyder för Mariehamns hamn när Rosella nu är borta. Alef Jansson gav sin syn:

– Ser man på siffror så är det ett betydande bortfall och för hamnen och personalen betyder det en stor förändring. Från den 8 januari kommer majoriteten av trafiken att ske nattetid. Det är egentligen bara Åbo-trafiken kvar, sade han bland annat.

– Men vi klarar det här och vi arbetar på att behålla service-nivån och konkurrenskraften.

Osäkerhet om teknik

Professorn i havsjuridik Henrik Ringbom sade att sjöfartens stora dilemma är att det inte finns någon självklar väg framåt, på grund av osäkerheten om vilka tekniker i framtiden kommer att bedömas vara mest miljövänliga.

– Även om man skulle sitta med en massa pengar och kunna investera i ny teknik så vet man ändå inte just nu vad man borde satsa på, det ändras hela tiden, sade han.

– Men jag tror att de åländska rederierna är välplacerade för att klara av det här.

Jan Hanses höll med honom, och tog sitt rederis situation som exempel när man bestämde sig för att Viking Grace skulle drivas med flytande naturgas (LNG).

– Nu börjar man ifrågasätta det, vilket illustrerar den här svårigheten. Om vi väljer ett bränsle idag, vad garanterar att inte nån professor om fem år tycker att det är fel? När vi har satt 200 miljoner på en sån investering?

Batteridrift för Eckerö

– Vi måste ha en framförhållning där. Det måste finnas en respekt för behoven som ett företag har när det ska investera. Just nu ser vi ingen trafik som garanterar oss ”fri fart” i 30 år utan att ge oss kritik.

Tomas Karlsson verkade dock ganska säker på vilken teknik som kommer att gälla den dagen det blir dags att förnya tonnaget:

– När vi nyinvesterar i ett fartyg, då kommer det att bli batteridrift.

Han och Alef Jansson påpekade dock bägge att den stora utmaningen då blir infrastrukturen i hamnarna.

Samhällskontrakt?

Den omdiskuterade frågan om ”samhällskontraktet” mellan rederierna och Åland blev föremål för en kritisk analys av Henrik Ringbom:

– Det är en märklig sak. Det finns ju inget kontrakt, i alla fall inget på papper, så vad innebär det, undrade han.

– Samhället förväntas understödja rederinäringen och i gengäld ska rederierna se till att det finns en viss mängd transporter. Men det systemet är diffust och bäddar för besvikelser på bägge sidor: Vad var det vi egentligen kom överens om?

Ringbom påpekade att det faktiskt finns riktiga samhällskontrakt också, exempelvis finansiering i form av public service obligations, som med flygen.

– Det finns olika former av statsstöd, påminde han.

– Där kan man egentligen vinna på båda sidor, bara genom att tydliggöra vad man förväntar sig att den andra ska göra.

Inget stöd från Viking Line

Denna idé vann dock inget stöd från Viking Lines vd Jan Hanses:

– Det har vi i Gotlandstrafiken och det är väldigt kostsamt, sade han.

– Jag tycker inte att det är en bra lösning. Det är ju en osäkerhet för Gotlandsbolaget varje gång det är en upphandling. Det är bättre att fortsätta med de förutsättningar vi byggt här, för en marknadsbaserad trafik.Taxfreen brännbar fråga

Till sist fick även publiken ställa frågor. Ingrid Zetterman (Lib), ordförande i Mariehamns stadsstyrelse frågade:

– Vad ser ni behöver göras för att höja Mariehamns attraktivitet?

Jan Hanses svarade att man gärna samverkar med den landbaserade turismen.

– Gärna om Mariehamns stad eller landskapsregeringen agerar moderator eller sammanför oss på bättre sätt.Sänkt hastighet?

HI-politikern Rauli Lehtinen undrade varför redierna inte bara kunde gå med lägre hastighet och därigenom få ner utsläppen.

– Visst kan vi köra långsammare men då hinner vi inte varvet runt, svarade Jan Hanses, som dock tillade att man förlängt restiden på Helsingforsrutten.

Tomas Karlsson påpekade att Eckerölinjen från och med nästa år tidigarelagt sin morgontur av samma anledning.

”Träd varligt”

Sammanfattningsvis: fortsatt osäker framtid för rutten Mariehamn-Kapellskär, utom möjligen på sommaren, fortsatt osäkerhet kring framtida teknik – men hundraprocentig säkerhet (från rederiernas sida) om att skatteundantaget måste vara kvar om Ålands passagerarsjöfart alls ska ha någon framtid.

Camilla Gunell sammanfattade därför seminariet med de avslutande orden:

– Träd varligt, den som vill öppna Pandoras box och ifrågasätta taxfreen.

Michael Hancock

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln