Jaktplanen, vårdreformen och den förlängda läroplikten slukar skattepengar i nästa års statsbudget
Finansministeriet publicerade sitt förslag till statsbudget för nästa år på fredagen.
Enligt förslaget uppgår de statliga utgifterna till 63,2 miljarder euro nästa år. Det här innebär att budgetpropositionen har ett underskott på sammanlagt 6,7 miljarder euro, som ska finansieras med lån.
Trots att De Gröna har efterlyst kraftfulla klimatåtgärder efter den internationella klimatpanelen IPCC:s rapport i måndags, minskar Miljöministeriets budgetanslag med 56,1 miljoner euro. I budgetförslaget ingår inga anslag för hållbar tillväxt och grön omställning.
— Det statliga stödet till avvecklingen av olja för uppvärmningen av hus ingår inte i fredagens budgetförslag eftersom det dröjde innan vi fick grönt ljus av EU för upplägget. Vi har reserverat 35 miljoner euro för det här ändamålet nästa år, säger Timo Juurikkala, specialmedarbetare för klimat- och miljöminister Krista Mikkonen (Gröna).
Så framskrider förhandlingarna om statsbudgeten
Finansminister Annika Saarikko (C) förhandlar med alla ministerier om budgetförslagets innehåll mellan den 20 och den 27 augusti.
Statsminister Sanna Marins (SDP) regering förhandlar om statsbudgeten den 7 och 8 september.
Statsrådet behandlar budgetpropositionen den 27 september.
Riksdagen behandlar budgetpropositionen från och med den 28 september.
1,5 miljarder euro för jaktplan
Försvarsministeriets budgetanslag höjs med 223 miljoner euro, vilket är 5 procent mer än i år.
Utöver detta har Finansministeriet reserverat 1,5 miljarder euro i nästa års budget för anskaffningen av nya stridsflygplan. Beloppet ingår i en fullmakt på 9,4 miljarder euro som riksdagen beviljade för upphandlingen tidigare i år. Kostnaderna för stridsflygplanen kommer att belasta statsbudgeten i 12 år.
Budgetförslaget förordar också en ny beställningsfullmakt på 308 miljoner euro för upphandling av försvarsmateriel åren 2022-2027.
Undervisnings- och kulturministeriet föreslås få tilläggsanslag på 165 miljoner euro. Största delen av tilläggsanslagen riktas till yrkes- och gymnasieutbildningen för att finansiera de förhöjda kostnader som den förlängda läroplikten medför.
Yrkesutbildningen får 39,4 miljoner högre anslag i jämförelse med årets budget. För gymnasiernas del tillkommer ett tilläggsanslag på 41,2 miljoner euro. Enligt Undervisnings- och kulturministeriet har 65 miljoner euro reserverats för att finansiera den förlängda läroplikten.
Universiteten får ett tilläggskapital på 67 miljoner euro och scenkonsten får tilläggsanslag på 8,5 miljoner euro. Elev- och studerandevården kan räkna med tilläggsanslag på 20 miljoner euro.
”Fatala konsekvenser för forskningssektorn”
Till förlorarna hör bland annat biblioteken som tappar en tredjedel av sin statliga finansiering och Finlands Akademi som förlorar 40 miljoner euro.
— Det är märkligt att regeringen å ena sidan understryker behovet av forskning, men å andra sidan går in för dessa nedskärningar. Det är ett oroande förslag som har fatala konsekvenser för hela forskningssektorn, säger Johanna Myllyharju, styrelseordförande för Finlands Akademi.
Utöver Finlands Akademi förlorar en lång rad organisationer inom kultur-, utbildnings- och idrottssektorn i genomsnitt cirka 8 procent av sina årliga bidrag från spelbolaget Veikkaus.
Kortare rättegångar
Justitieministeriet får enligt budgetförslaget ett tilläggsanslag på 15,6 miljoner euro nästa år. Största delen av det här beloppet är öronmärkt för domstolarna, Åklagarmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten.
Syftet med tilläggsfinansieringen är att förkorta rättegångstiderna och förbättra säkerheten i fängelserna. Finansieringen av välfärdsområdesvalet nästa år slukar 7,8 miljoner euro.
Vårdreformen är en av de största utgiftsposterna i nästa års budget. Kostnaderna fördelas mellan Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. Finansministeriet har reserverat sammanlagt 222 miljoner euro för vårdreformen nästa år.
— Utöver detta har vi reserverat ett anslag på 80 miljoner euro för programmet Framtidens social- och hälsocentral, säger ekonomidirektör Mikko Staff på Social- och hälsovårdsministeriet.
På listan över besparingar finns bland annat minskade anslag för hanteringen av coronapandemin. Enligt budgetförslaget minskar finansieringen av coronarelaterade utgifter inom social- och hälsovården med 1,3 miljarder euro nästa år. Kommunerna får 1,14 miljarder euro mindre anslag av samma anledning.
Coronastöden avvecklas
Arbets- och näringsministeriet räknar likaså med minskade utgifter då coronaepidemin mattas av. Ministeriet minskar på företagsstöden med 584 miljoner euro i jämförelse med årets budget. De investerings- och innovationsstöd som ska främja övergången till cirkulär ekonomi minskar enligt förslaget med 16 procent, men detta kommer att rättas till senare, uppger ministeriet.
— Vi kommer inom ramen för EU:s tillväxt- och stabilitetspaket att få tilläggsanslag för fossilfri teknik, som inte syns i det budgetförslag som nu har publicerats. Det rör sig om ett tillägg på hundratals miljoner euro, säger direktör Mika Niemelä på Arbets- och näringsministeriet.
För utrikesförvaltningens del föreslår Finansministeriet en nedskärning av biståndsbudgeten med knappt 55 miljoner euro. Inrikesministeriets anslag för flyktingmottagningen skulle enligt budgetförslaget minska med 52 miljoner euro.
Inom jord- och skogsbruket utlovas inga nya stöd för att backa upp övergången till klimatvänligt jord- och skogsbruk.
— Kraven på minskade klimatutsläpp klingar för döva öron om staten inte stödjer övergången till klimatsmart jord- och skogsbruk, säger Juha Marttila, ordförande för Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.