UPPDATERAD: Jahndiket i Åbo har en nyckelroll när skräp från gatan ska stoppas från att sköljas ut i Skärgårdshavet
– Många tror fortfarande felaktigt att regnvatten renas i något reningsverk. Men en stor del av städernas så kallade dagvatten och skräpet som hamnar i gatubrunnarna transporteras via mindre vattendrag rakt ut i havet och bidrar till både nedskräpning och övergödning.
Det säger Juha-Pekka Saarelainen, vd för Watec Consulting, som har utvecklat en sil för gatubrunnar.
– Vi har tagit fram en enkel lösning på ett stort problem, säger han om silarna.
Sextio filtersilar i gatubrunnarna
Enligt en modellering som gjorts vid Aalto-universitetet räcker det med filter i tjugo procent av gatubrunnarna för att dagvattnets skräpbelastning ska kunna halveras.
Sedan början av augusti har sextio gatubrunnar som finns på Jahndikets avrinningsområde i Österås i Åbo fått en sil under sina gallerlock.
Syftet är dels att utreda vilket skräp och vilka mängder som fastnar i de olika filtren för att veta var de ska placeras i framtiden för att minska skräpmängderna så effektivt som möjligt. Dels vill man förhindra att skräpet alls hamnar i vattnet och därifrån förr eller senare i havet.
Gummikross från konstgräsplaner
Watec utvecklade filtren för att förhindra gummikross från konstgräsplaner att sköljas ut i vattendrag.
– Följande steg var att ta tag i ett ännu större problem, nämligen allt skräp som slängs på städernas gator och som därifrån med regnvattnet sköljs ner i gatubrunnarna och vidare ut i havet, säger Saarelainen.
36 fimpar från en brunn på en månad
Han säger att en sil i en brunn kan fånga upp så mycket skräp och slam att det betyder 50 kilogram mindre giftiga cyanobakterier eller blågrönalger i havet.
– När Håll skärgården Ren har undersökt skräpet i en brunn efter en månads tid har vi i medeltal hittat 36 cigarettfimpar. På två månader har vi hittat ungefär 200 så kallade makroskräp som är större än 2,5 centimeter i diameter per brunn, säger Håll Skärgården Rens projektchef Jutta Vuolamo.
Åbos borgmästare Minna Arve säger att det handlar om ett stort pilotprojekt, som Åbo med sina ambitiösa klimatmål gärna medverkar i.
– Vi vill alla gärna ha ett renare Skärgårdshav. Det här är ett konkret sätt att göra något bra för havet, samtidigt som staden också till exempel bedriver ett aktivt lobbyarbete för att Skärgårdshavets tillstånd ska förbättras.
Carina Holm”Östersjön börjar i en gatubrunn”
Projektets budskap är konkret och gäller alla som rör sig i staden.
– Släng varken fimpar eller annat skräp i gatubrunnarna eller på gatan. Östersjön börjar i en gatubrunn. Ju tidigare vi lyckas stoppa skräpet, desto bättre.
Anna Räisänen är expert på dagvatten vid Åbo stad. Hon säger att man har jobbat mycket med att förebygga översvämningar genom att planera speciellt nya områden så att staden kan ta emot också stora mängder vatten.
– Numera handlar det också om dagvattnets kvalitet och inte bara om regnmängderna. Eftersom staden till stor del redan är planerad och bebyggd måste vi fundera på vad vi kan göra åt dagvattnet i befintliga områden, där vi inte kan anlägga till exempel en våtmark. Silar i gatubrunnarna är ett sätt.
Vår- och höstregnen har stor betydelse
Silprojektet ska fortsätta också i vår eftersom höst- och vårregnen är de som för med sig de största skräpmängderna ner i gatubrunnarna.
Sedan ska projektet utvärderas för att hitta vilka brunnar där nyttan med ett filter är störst.
Projektet med silar och tömningen av dem kostar 31 000 euro för staden och dessutom har S-kedjans Prisma i Österås låtit sätta filter i femton av de brunnar som finns på dess område.
– Skräp uppstår där människor rör sig, som till exempel på vår parkeringsplats eller vid vår återvinning. Eftersom det för oss är självklart att arbeta för hållbar utveckling är det klart att vi vill vara med, säger Prismas kedjedirektör Ville Ämmälä.
Vappen syns direkt
Projektchefen Jutta Vuolamo från Håll Skärgården Ren säger att det som hamnar i vattendragen via städernas gatubrunnar är vanligt folks skräp.
– Det syns direkt på skräpmängderna och skräpsorterna när det har varit valborgsfirande och när det har gått bra för Finland i ishockey. Vi skulle önska att man inte såg gatubrunnen som en skräpkorg och lät bli att kasta något alls på gator och torg.
Stor potential i städerna kring Östersjön
Watecs vd ser stor potential för företagets uppfinning.
– Det finns 160 städer runt Östersjön och 85 miljoner invånare och vad som finns eller inte finns i städernas dagvatten har en avgörande roll när det gäller havets tillstånd, säger Juha-Pekka Saarelainen.
Artikeln uppdaterad 22.8. klockan 14 med korrigeringar om att det är Håll skärgården Ren som har undersökt innehållet i en sil i en gatubrunn och att det är på två månader, inte en, som det i medeltal hittas 200 makroskräp i en sil i en gatubrunn.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.