”Jag skulle kalla det en betydande utveckling” – välfärdsområdet påminner om ökade resurser och en mer jämlik fördelning
Familjecenterchef Annette Karlsson på Egentliga Finlands välfärdsområde konstaterar att fokusklassens läge på inget vis handlar om att välfärdsområdet skulle dra bort resurser.
– Snarast är det tvärtom, vi har gjort allt vi kunnat för att öka resurserna överlag inom familjecentret och lyckats med det. Jag skulle i stället kalla det en betydande utveckling, säger Karlsson som påminner att tjänsterna dessutom erbjuds som tvåspråkiga.
LÄS OCKSÅ
Fokusklassen i Pargas ändrar form – Varha vill omfördela resursernaFrån augusti i fjol har familjecentret i Pargas och Kimitoön fått en tilläggsresurs på sammanlagt 12,5 årsverken. Skolhälsovårdarna är nu en fler, samtidigt har centret fått in två psykiatriska sjukskötare (en i Pargas och en i Kimitoön), en och en halv skolkurator till och en psykolog.
Dessutom har man utökat med två familjehandledare, en ledande familjehandledare och en ledande socialarbetare i det förebyggande familjearbetet inom familjerådgivningen.
Den nya resurseringen följer Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer för personaldimensioneringen inom barnrådgivningen och skolhälsovården. Enligt den ska det gå en skolhälsovårdare på 460 elever till skillnad från tidigare 600 och hos barnrådgivningen ska en anställd ha hand om högst 320 barn till skillnad från tidigare 400.
Också en rättvisefråga
Outi Ramstedt som är ansvarig hälsovårdare för Pargas och skärgården säger att det hela i grund och botten också är en rättvisefråga då man ska fördela resurserna.
– Alla våra skolor har växande problem och behöver få stöd. Pargas och Kimitoön är bara ett område i hela stora välfärdsområdet och vi gör det bästa vi kan med de resurser vi har för att sköta de lagstadgade uppgifterna, säger Ramstedt.
En klar förbättring är till exempel att man nu har kunnat anställa en skolkurator också för förskolan, vilket förbättrar de förebyggande insatserna man har att tillgå. Målsättningen är att familjerna ska få stöd i ett allt tidigare skede.
– Vi är just nu mitt inne i processen att bygga upp det nya nätverket och jag förstår att folk ibland blir besvikna då man vill och hoppas att saker ska röra på sig snabbare. Samtidigt finns det också en förståelse för att det blir bra, men att det åtminstone nu inledningsvis tar litet längre tid.
Dedikerad resurs faller bort, men stöd finns att få
Petra Henriksson, ledande skolkurator, säger att skolorna också framöver erbjuder fokusklassens elever samma hälsotjänster som tidigare, men att den dedikerade extraresursen med en hälsovårdare enbart för dem inte längre kan erbjudas.
Också de övriga delarna av elevhälsan med skolkurator, skolpsykolog, skolläkare och psykiatrisk sjukskötare finns till för fokusklassen.
– Vi följer samma THL-rekommendation som på andra håll, påminner hon.
Alla tre säger att samarbetet mellan välfärdsområdet och staden samt mellan de olika enheterna inom välfärdsområdet fungerar bra – och att det också är a och o för helhetens del.
Stadig grund
Just nu jobbar välfärdsområdet med att få alla strukturer på plats för att elevhälsan ska se liknande ut i hela det tvåspråkiga området inom Egentliga Finlands välfärdsområde.
Angående tilläggsresurser och tilläggsfinansiering som omtalats i samband med skolskjutningen i Vanda säger Karlsson att området gärna är med och utvecklar nya verksamhetsmodeller, men att man just nu måste se till att göra det bästa man kan med nuvarande resurser.
– Vi måste komma ihåg att kontaktytorna redan i dag är många och att vi ändå har en stadig grund att stå på. Hos oss är skolhälsovårdarens roll betydligt mer mångsidig än enbart en hälsogranskning i året.
Uppdaterad klockan 11.37 med några språkliga korrigeringar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.