Isolering drabbar personer med funktionsnedsättning hårt – FDUV vill se större flexibilitet på gruppboenden
FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård anser att personer med funktionsnedsättning påverkats onödigt mycket av coronaepidemins begränsningar. Arkivbild. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid FDUV, menar att personer med funktionsnedsättning har drabbats onödigt mycket av coronaepidemin trots att de inte hör till någon riskgrupp.
– Vi har blivit kontaktade av anhöriga från ett väldigt tidigt skede som undrat om de faktiskt inte får träffa sina barn.
Enligt Hemgård är det stor variation i hur regeringens restriktioner angående den begränsade rörligheten tolkas på rfältet.
Det har kommit till organisationens kännedom att många gruppboenden också begränsat rörligheten för personer som varken tillhör riskgrupp eller varit exponerade för viruset.
– Vissa gruppboenden har förbjudit alla besök, också nödvändiga besök av terapeuter och assistenter, och förbjudit personer att åka hem till föräldrahemmet, medan andra har kunnat ordna olika sätt för föräldrarna att träffa sina barn till exempel utomhus.
– Enligt våra jurister kan det här tillvägagångssättet tolkas som lagstridigt, säger Hemgård.
Många har gjort ett bra jobb
Att vara ifrån varandra belastar och oroar många personer med intellektuell funktionsnedsättning och det kan i längden påverka välbefinnandet. Därför kräver FDUV tillsammans med sina finska systerorganisationer att man skulle förtydligar tolkningen av begränsningarna på gruppboendena när man lättar på restriktionerna i resten av samhället.
Rörligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning begränsas delvis lagstridigt, lyfter vi fram i ett pressmeddelande med @KVLiitto och @tukiliitto.
Att vara ifrån de anhöriga är särskilt betungande nu inför mors dag.#koronafi #funkisvardaghttps://t.co/E1jjmw0lTw
— FDUV (@FDUVFinland) May 8, 2020
Hemgård framhåller ändå att många boenden har gjort ett bra jobb.
– Många har ordnat möten med föräldrarna utomhus, eller ordnat med skyddsglas så att familjemedlemmarna kan prata med varandra.
Däremot har många gruppboenden krävt att personer med funktionsnedsättning måste stanna kvar i föräldrahemmet i två veckors karantän om de åker dit.
– Det är omöjligt för många föräldrar som till exempel har jobb att sköta. Vissa familjer har i sin tur tagit hem sina barn om de haft möjlighet. Vi ifrågasätter också att serviceproducenterna bestämmer vem som är i karantän, då ministeriets riktlinje är att det bara är läkare som kan bestämma det.
Följer regeringens direktiv
Malin Haapanen, ledande socialkurator vid expert- och utvecklingscentret vid Kårkulla, kan inte ta ställning till FDUV:s kritik. Enligt henne hör många av Kårkullas brukare, det vill säga klienter, till riskgruppen.
– Vi följer regeringens direktiv och uppdaterar våra riktlinjer därefter. Våra åtgärder är till för att hålla våra brukare i liv, säger Haapanen.
Enligt Haapanen gör man det bästa av situationen på Kårkullas gruppboenden. Hon framhåller också att man på Kårkulla försöker stödja brukarna i den digitala kontakten med hemmet.
Föräldrar får göra besök så länge det sker utomhus. Åker en brukare hem måste man stanna i karantän i två veckor.
– Karantänen måste skötas. Det är klart att vårdarna är ute i samhället, men direktiven är hårda om hur de ska sköta sitt jobb. Om det vore fritt fram för alla att gå och komma som man vill så skulle smittorisken bli jättestor.
– Det finns förstås mycket åsikter i den här frågan, men jag är säker på att alla vill brukarnas bästa, säger Haapanen.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.