Is i magen i frågan om avvecklandet av Åbolands sjukhus, säger politiker och konsult
ÅU-fotoHur säkra specialsjukvården? Åbolands sjukhus möjlighet är att uppgå i ÅUCS, är ett svar. Ett annat är att de åboländska kommunerna bildar ett vårdbolag och säkrar specialsjukvården genom avtal. ÅU-foto.
Hur ser Åbolands sjukhus’ framtid ut nu då förslaget om att inlemma sjukhuset i Åbo universitetscentralsjukhus vinner mark?
Vi frågade två nyckelpersoner i sjukhusfrågan: vårdpolitikern Niklas Guseff och konsulten Marcus Henricson.
Deras svar skiljer sig något från varandra men båda anser att det inte är nödvändigt att skynda med sjukhusfrågan.
I veckan har ÅU kunnat berätta att affärsverket som upprätthåller Åbolands sjukhus, och som ger Pargas och Kimitoön inflytande, är på väg att avvecklas.
Den arbetsgrupp som jobbar med vården på svenska i landskapet föreslår att Åbolands sjukhus blir en del av Åbo universitetscentralsjukhus.
Den styrgrupp som övervakar arbetet har accepterat förslaget och sänt det vidare till sjukvårdsdistriktets styrelse.
Styrelsen kommer att begära en språkkonsekvensbedömning av avvecklandet av affärsverket och be ägarkommunerna om utlåtanden.
Marcus Henricson, konsult.
Marcus Henricson jobbar med flera vårdfrågor i landskapet.
Bland annat utreder han möjligheten att Pargas, Kimitoön, aktörer från den tredje sektorn och privata vårdbolag bildar ett tvåspråkigt vårdbolag kring Åbolands sjukhus.
Han säger att om affärsverket avvecklas så blir det svårt att bilda ett sådant vårdbolag.
– Åbolands sjukhus är en klart definierad helhet och lätt att plocka in i ett bolag. Om sjukhuset splittras över en linjeorganisation blir det svårare. Omöjligt blir det inte, men nog mera räknande och fler avtalsfrågor.
Reformfrågan får svar innan sjukhusfrågan
Om den här regeringen vill hinna med ett beslut om social- och hälsovårdsreformen så måste det ske innan mars.
Därför tror Henricson att frågan om Åbolands sjukhus framtid inte kommer att få ett svar innan det klarnar om regeringen Sipilä ror iland med reformen eller inte.
Att avveckla affärsverket är inte enkelt, säger Henricson. Kommunerna måste få ordentligt med tid att ta del av tydligt formulerade förslag och den juridiska frågan ska utredas ordentligt.
Den juridiska frågan handlar om att en majoritet av Pargas och Kimitoöns representanter i sjukvårdsdistriktets fullmäktige måste ställa sig bakom avvecklingen för att den ska kunna genomföras.
– Före det blir aktuellt att fatta beslut om Åbolands sjukhus så vet vi vad som händer med social- och hälsovårdsreformen och vilka lagar som gäller de närmaste åren.
Enligt ÅUCS’ och sjukvårdsdistriktets representanter kan specialsjukvård garanteras på Åbolands sjukhus endast om sjukhuset blir en del av ÅUCS. Om reformen blir av och de åboländska kommunerna bildar ett tvåspråkigt vårdbolag, är det då säkert att specialsjukvården försvinner från Åbolands sjukhus?
– Det beror på vad man kommer överens med landskapet om. Till exempel kunde vårdbolaget fungera som en underleverantör till landskapet. Det finns stora servicehelheter som man kunde producera, och så finns också den privata marknaden.
Henricson lyfter fram ett lagförslag som skulle ge vårdbolag möjlighet att producera ingrepp som kräver anestesi, förutsatt att man finns inom 30 minuter från ett centralsjukhus.
Om det lagförslaget blir av, och ett vårdbolag byggs kring Åbolands sjukhus, kunde specialsjukvården på Kaskisbacken få en fortsättning även om sjukhuset inte är en del av ÅUCS.
Arkiv/Monica ForssellNiklas Guseff, politiker.
Niklas Guseff (SFP) har en annan syn på förutsättningarna för specialsjukvård på Kaskisbacken.
Enligt honom har Pargas och Kimitoön fortfarande valmöjligheter men en sak är klar: Åbolands sjukhus kan inte fortsätta som tidigare.
– Om vi vill fortsätta med specialsjukvård på sjukhuset så måste det bli en del av ÅUCS. Ansvaret för vården finns hos universitetscentralsjukhusets chefsläkare, säger Guseff som försäkrat sig om att den ansvarsfördelningen inte är möjlig om affärsverket finns.
Det är möjligt för Pargas och Kimitoön att bilda ett tvåspråkigt vårdbolag kring Åbolands sjukhus, säger Guseff, men ett sådant vårdbolag skulle inte producera specialsjukvård.
I klarspråk: om Åbolands sjukhus affärsverk inte avvecklas slutar sjukvårdsdistriktet att sända patienter i behov av specialsjukvård till sjukhuset.
Tror på distriktets vilja
Guseff sitter på många stolar i den här frågan. Han leder omsorgsnämnden Kimitoöns kommun, han är medlem i Åbolands sjukhus direktion och sitter i sjukvårdsdistriktets styrelse och fullmäktige.
Han säger att han helst vill vänta med besluten tills man vet om social- och hälsovårdsreformen blir av eller inte.
Kommer du att föreslå det för sjukvårdsdistriktets styrelse?
– Jag kommer att ta upp det till diskussion åtminstone. Sedan måste jag också vara lyhörd vad gäller ägarkommunernas vilja.
Guseff säger att åsikterna går isär i Åboland. En del vill bevara affärsverket och kommunernas inflytande, andra vill försäkra sig om att specialsjukvården fortsätter på Åbolands sjukhus.
Tolkar du ÅUCS och sjukvårdsdistriktets brådska som att det här är deras tillfälle att inlemma Åbolands sjukhus i ÅUCS?
– Jag tror på riktigt att det handlar om att sjukvårdsdistriktet vill visa att de bryr som om vård på svenska. Distriktet vill fortsätta utveckla vården och om de börjar producera vård på svenska, med hjälp av nuvarande Åbolands sjukhus, är det något som de kan marknadsföra sig med.
Guseff påminner också om att merparten av landskapets svenskspråkiga patienter – kring 75 procent – får sin vård på ÅUCS. I dagsläget är Åbolands sjukhus roll i vårdproduktionen rätt snäv.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.