Irja Sahlberg var en pionjär som fick en stor roll då trähuskvarteren skulle bevaras
En av de första som ville bevara Klosterbacken var Axel Haartman, en kulturaktör, journalist, konsthandlare och senare konstmuseichef. Han skrev en insändare om detta 1905.
En annan var lektor Julius Finnberg, som 1911 föreslog ett utomhusmuseum. Många insändare publicerades i Åbotidningarna det året. Flera konstnärer, forskare, akademiker och affärsmän stödde tanken.
Museiförespråkarna beskylldes för en överromantisering av det förfallna området och det var först 1937 som beslutet om att skydda trähuskvarteren togs.
Klosterbacken öppnades som ett museum 1940.
Började på Sagalund
Den blev filosofie kandidaten Irja Sahlberg som fick uppdraget att skapa hantverksmuseet och börja musealisera gårdarna. Sahlberg blev faktiskt en pionjär då det gäller hur arkitektur- och hantverkshistoria bevaras.
Som skolflicka hade Irja Sahlberg fått renrita hus åt fadern, som var byggnadskonstruktör och ritade trähus. Familjen bodde då vid Sofiegatan i stadsdelen Port Arthur i Åbo. Det talades finska i hemmet men barnen gick i svensk skola. Irja Sahlberg tog sin filosofie kandidatexamen vid Åbo Akademi 1931.
Sahlberg började sitt museiarbete på Sagalunds museum i Kimito, varifrån hon rekryterades till Klosterbacken. Hon ledde det konkreta museiarbetet när den första delen av Klosterbacken musealiserades.
Sahlberg blev museichef för Åbo stads historiska museum 1953. Hon var möjligtvis den första kvinnan i Finland på en museichefspost.
Vetenskapligt tänk
Tillsammans med museinämndens ordförande, professor Gabriel Nikander, introducerade Sahlberg ett nytänk: nationalromantiken ersattes av strikt vetenskapliga metoder.
Så här beskrivs Sahlberg i Biografiskt lexikon för Finland: ”I många avseenden var hon en gränsöverskridare. Hon rörde sig obehindrat mellan de båda språkmiljöerna, och i den starkt maskulina byggnadsvärlden vann hon förtroende genom sin sakkunskap.”
Då Sahlberg var museichef fattades de politiska besluten att bevara också den återstående delen av Klosterbacken. Hon kritiserade också Åbo stads iver att riva gamla trähus, vilket fick en stadsdirektör att bitskt anmärka följande:
– Fröken gör ju snart hela stan till museum.
Källor: Biografiskt lexikon för Finland, Åbo stad, Museiverket och Wikipedia.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.