Iranier i Åbo: Tveksamt om Irans styre kan störtas – men om någon lyckas är det kvinnorna
Skramlet av en grävskopa ekar på en gård på Agricolagatan i akademikvarteren.
65-åriga konstnären Shahrzad Hazrati möter mig och vi går över lerig mark, förbi grävskopan och fram till ett litet gult hus.
Nedanför huset strålar solen över ån som ramas in av träd med gulnande löv.
Inne i huset, som består av två små rum varav ett är Hazratis ateljé, är det tyst och ombonat med en persisk matta och tavlor på väggarna. Böcker om konst fyller en hylla och penslar trängs i burkarna på skrivbordet.
I Shahrzad Hazratis tidigare hemland Iran är det varken höstlöv på träden eller tyst just nu.
I ungefär tre veckor har det ordnats protester som eskalerat till våldsamma situationer efter att 22-åriga kvinnan Mahsa Amini gripits av den så kallade moralpolisen, enligt medier för att inte täckt sitt hår tillräckligt noggrant. Amini dog senare i polisens häkte och det är oklart varför.
Flera vittnen har beskrivit hur hon misshandlades av polisen.
Protesterande kvinnor och män fyller sociala medier trots att iranska myndigheter blockerar invånarnas tillgång till internet. Allt material går inte att verifiera och det är därför svårt att veta exakt vad som pågår i landet. Men till exempel brittiska BBC har analyserat tusen videor på sociala medier och jämfört dem med annan data.
Analysen visar att det förekommit åtminstone 300 protester de senaste två veckorna. BBC skriver också om hur de som protesterar allt oftare möter våldsamt motstånd av iranska polisen.
Också i Åbo har det ordnats några stöddemonstrationer mot regimen i Iran. Fredagen den 29 september tågade kring hundra människor genom centrum.
Annina SuominenHazrati har bott i Finland i 32 år. Han lämnade Iran, som miljontals andra, efter revolutionen 1979 då Irans siste shah avsattes och ersattes av ett islamistiskt styre.
– Det betalar vi för i dag, säger Hazrati.
Hazrati säger att han vill be om ursäkt för det som hans åldersgrupp har gjort i Iran, speciellt åt de unga iranier som lever där i dag.
– Folk fängslades och greps. De som tog makten lovade förbättringar men då de väl fick sin makt blev det inte så.
De senaste 43 åren har landet minimerat speciellt kvinnornas rättigheter, säger Hazrati.
– Kvinnan är en halv man, ett djur som ser ut som en människa. Hon finns till för mannen, inget mer. Om hennes pappa, make eller familj dör kan hon hamna på gatan utan stöd eller rättigheter. Över hälften av de som studerat på universitet i Iran var kvinnor innan 1979 och det är de som nu har förtryckts, säger Hazrati.
Samtidigt är protesterna som pågår nu långt ifrån de första de senaste 42 åren.
– Människans levnadsstandard krymper och krymper och arbetslösheten är stor. Iran har tillgångar som olja men det har sålts och förts ut ur landet. Jag känner många vars vuxna barn inte får arbete.
Politisk påtryckning kan hjälpa, men knappast lösa problemen
Hazrati tycker att det är mycket viktigt att det sipprar ut information från Iran och att det är katastrofalt att internet blockeras.
Att Irans president Ebrahim Raisi fick tala inför FN:s generalförsamling i slutet av september gör också honom förbannad.
– Där fick han sitta och prata helt oemotsagd.
Flera politiska ledare har fördömt det som sker i Iran just nu efteråt, bland dem USA:s president Joe Biden. Också Sauli Niinistö har samtalat med Raisis, främst om oron för Irans kärnvapenprogram. Enligt presidentkansliets officiella uttalande har han endast påpekat att det är viktigt att Mahsa Aminis död utreds.
Att politiska ledare engagerar sig och utövar påtryckningar är bra enligt Hazrati men han påpekar samtidigt att ingen kan lösa problemen förutom landets egna invånare.
– Iran har en blodig väg att gå framöver. Men om det är någon som kommer att lyckas störta den iranska ledningen så är det kvinnan. Mannen har makten och gynnas i huvudsak av lagstiftningen. Förstås är det en annan sak inom familjen, där är kvinnan stark.
De som har sett videor och bilder från Iran på sistone har dock kunnat notera att det också finns män som protesterar mot Irans ledning, vilket de har gjort också i tidigare protester i landet. Också i Åbo marscherade män i den senaste demonstrationen.
Annina SuominenHazrati mår dåligt av att ta del av nyheter från Iran och undviker dem så långt det bara går. Han har släktingar, familj och vänner kvar i landet.
Har svårt att förstå varför folk frågar varför iranierna inte ”röstar bort politikerna” om de är missnöjda.
– Vem skulle de rösta på? Det finns inga kandidater. Makthavarna har många informationskällor och personer som stöder dem. De har makten och vapen. Det är ett mycket dåligt läge, säger Hazrati.
Trots att läget verkar hopplöst i Iran hoppas han förstås på en bättring.
En gång spelade han fotboll på landslagsnivå
I Finland lever Hazrati, som han själv beskriver det, ett vanligt liv med sin fru och en vuxen son (som studerar i Helsingfors).
Då han var ung spelade han fotboll på landslagsnivå i Iran och ännu i dag är han vän med den svartvita bollen.
Han har målat i 50 år och studerat konst i Iran och Turkiet, dit han flydde först efter år 1979. Äldsta brodern, död sedan tre år tillbaka, var också konstnär.
I Finland har Hazrati haft flera utställningar, bland annat på Wäinö Aaltonens museum i Åbo. År 2002 fick han utmärkelsen Årets konstnär.
På Hazratis staffli hänger en tavla som föreställer honom själv i en brinnande båt som svävar ovanför ett stilla hav.
Tavlan symboliserar det kaos som råder och att livet är fullt av kontraster och kan vara både vilt och lugnt på samma gång.
Den är inte helt färdig.
I dag lördag klockan 15 ordnas en demonstration till minnet av Mahsa Amini på Salutorget i Åbo klockan 15. Åbo stad och föreningen UN Women Suomi låter Biblioteksbron lysa orange som stöd.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.