Investeringar på nästan 18 miljoner euro i Raseborg – ” Vi investerar inte i galenskaper utan i barn och unga”
Raseborgs budgetförslag visar ett blygsamt positivt resultat på drygt 300 000 euro efter stadsstyrelsens behandling på måndagen. Investeringsbudgeten är nästan 18 miljoner. Det är Katarinaskolan i Karis som slukar merparten av investeringsanslagen.
Stadsdirektör Petra Theman konstaterar att kommunerna befinner sig i någon sorts förändringsprocess som påverkar både kommunernas uppgifter, statsandelar och regionala samarbete.
– Vi närmar oss processen med stort allvar men också med framtidstro. Vi ska inte spara ihjäl oss utan investera i modigt och ansvarsfullt i rätt saker. Det har vi haft som bakgrundstanke.
Stadsstyrelsen behandlade budgeten och ekonomiplanen på måndagen. Stadsdirektörens ursprungliga förslag som gick till styrelsen i början av november var ett plusresultat på mellan 600 000 och 700 000 euro.
Efter det har fullmäktige fattat ett beslut om sänkning av skattesatsen från 9,36 till 9,3 procent som resulterade i en resultatförsämring på drygt 0,5 miljoner euro.
LÄS OCKSÅ
Fullmäktige i Raseborg röstade för sänkt skattesats trots investeringar – ”Jag vill inte se nya rubriker”Inför styrelsens möte var man på ett plusresultat på drygt 100 000 euro. Men genom att stryka vissa anslag kunde styrelsen föreslå en budget med plusresultat på cirka 320 000 euro.
Man strök bland annat anslaget på 150 000 euro för rivningen av Solglimten i Pojo eftersom man ännu inte erhållit något rivningslov.
Man strök också 100 000 euro från ett anslag på 220 000 euro för förberedelserna inför den nya bygglagen. Därtill gjorde man andra mindre strykningar av anslag men också några mindre tillägg.
Kristoffer NöjdEkonomiplanen för 2025 visar ett minusresultat på 1 miljon euro och för 2026 ett minusresultat på 2,8 miljoner euro.
– Man kan se att riktningen är fel. Men det är ganska lika i många andra kommuner. Över 200 kommuner har höjt sin skattesats inför nästa år, konstaterar ekonomichef Jeanette Bäckström .
Skatteintäkterna och statsandelarna är beaktade enligt Kommunförbundets prognos från oktober. Många kommunala tjänsteinnehavare fick skrämselhicka i fredags då finansministeriet meddelade om indragna skatteandelar redan nästa år.
– Men på måndag kväll innan behandlingen av budgeten meddelade finansministeriet att de avdrag man hade aviserat på fredag inte kommer att verkställas 2024 utan åren 2025–2027. Men beslutet kvarstår, säger Bäckström.
Theman säger att det för Raseborgs del hade varit fråga om 2,2 miljoner euro mindre i statsandelar för nästa år.
– Tjänstemannabeslutet drogs tillbaka efter politisk ingripande och förändrades så att det inte inverkar ännu nästa år. Eftersom ovissheten är så stor har vi inte beaktat det i ekonomiplanen ännu, vilket också är Kommunförbundets råd. Min egen syn på saken är att staten måste komma med i vårdtalkot på ett annat sätt. I det här skedet har vårdreformen finansierats till 100 procent med kommunernas medel. Dessutom har man i kalkylerna utgått från det onormala året 2022. Eftersom läget ser ut så här så tror jag att det politiska trycket växer och att den slutliga lösningen blir någonting annat.
”Trumfkort vi inte får tappa”
Budgetförslaget innehåller investeringar för 17,9 miljoner euro. De största enskilda projekten är Katarinaskolans sanering och utvidgning, Centrumplanen i Ekenäs, konstgräsplanerna i Karis och Västerby och Landsbro bro.
Investeringarna ökar lånebördan. Per invånare stiger den från cirka 4 000 till 4 500 euro. Samtidigt har man sänkt kommunalskattesatsen. I Hangö investerar man 3,8 miljoner euro, närmast i form av underhåll och sanering och tar inte nya lån.
– Jag vill inte jämföra oss med grannkommunerna. Alla har sina särdrag och Hangö är en av de få kommuner som måste betala statsandelar, säger Theman.
Theman säger att det har skett en förändring i hur man förhåller sig till investeringar i Raseborg.
– Man måste komma ihåg att läget har varit ganska annorlunda medan man har haft ansvar för social- och hälsovårdsfrågorna. Största delen av investeringarna går till Katarinaskolans renovering. Det är en jätteinvestering. Men vi talar om över 300 barn och om en stor skola i ett område med tillväxtpotential. Kraven på skolbyggnader och inlärningsmiljöer är ganska annorlunda nu för tiden. Det kostar att sanera. Vi investerar inte i galenskaper utan i våra barn och unga. Det är också strategiskt eftersom vår enorma fördel jämfört med huvudstadsregionen är att vi har bra inlärningsmiljöer med tillgång till kompetent och svenskspråkig arbetskraft. Det är ett trumfkort som vi inte får tappa, säger Theman.
– Vi har en sanerings- och investeringsskuld som vi behöver komma åt. Så det är fråga om både nya lokaler för barn och unga och mycket satsningar på idrott. Utgångspunkten är förstås att det här ska gå ihop. Samtidigt fattar vi ju att vi måste följa med hur ekonomin utvecklas och påverka där vi kan. Skatteavrundningen visar vilken riktning vi, inom SFP, vill gå även om den inte var jättemarkant, säger stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm , SFP.
Här skiner galenskapen och idiotin igenom: ”De största enskilda projekten är Katarinaskolans sanering och utvidgning, Centrumplanen i Ekenäs, konstgräsplanerna i Karis och Västerby och Landsbro bro.”. Bara Katarinaskolans sanering kan anses vara nödvändig, övriga helt befängda förslag, snudd på korruption då man kolla bakgrundsfakta.