Invasiv art med okänt ursprung verkar ha etablerat sig i kustvattnen på Åland – ännu okänt vilken effekt arten har på ekosystemet
En ny havsborstmask har etablerat sig på Åland. Det är ännu okänt vilken effekt den invasiva arten kan ha på kustekosystemet.
Det är en uppföljningsstudie utförd på Åbo Akademis biologiska forskningsstation på Husö där bottenfaunan på Åland studerades, som visar att Havsborstmasken hittades sammanlagt på fyra platser i den åländska skärgården.
Påträffades först i Pärnu
Flerborstmasken (Laonome xeprovala) är en främmande, invasiv art, för Östersjön.
Den påträffades i Östersjön för första gången 2012 i Pärnu vik. Den första observationen från finska kustområden är från 2014 och den första observationen från Åland från 2021.
– Artens ursprung är fortfarande okänt. Arten beskrevs vetenskapligt så sent som 2018, och gavs då det grekiska namnet xeprovala, som betyder ”ett plötsligt framträdande”. Något svenskt namn har den ännu inte fått, säger marinbiolog Janina Pykäri som författat rapporten om uppföljningsstudien.
Trots att artens ursprung ännu är okänt har barlastvatten förslagits vara den primära orsaken för dess spridning.
Barlastvatten kallas det havsvatten som pumpas i särskilda tankrar ombord ett fartyg då det inte är fullastat för att få det att ligga tillräckligt djupt i vattnet.
Svårt att stoppa spridning
Vilken effekt flerborstmasken kommer att ha på våra kustekosystem är ännu okänt.
– Östersjön är relativt artfattigt, vilket innebär att nya arter kan ha en stor inverkan på våra ekosystem, om de lyckas etablera sig. Det är därför viktigt att följa upp effekterna av dessa nykomlingar. Det bör även påpekas att när en ny art har fått fotfäste i Östersjön, är det oftast mycket svårt att stoppa spridningen, säger Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station.
Östersjömusslans rekrytering går trögt
I övrigt noteras i bottenfaunastudien att de nordamerikanska havsborstmaskarna (Marenzelleria spp.) nu är den mest utbredda gruppen av bottenfauna på Åland.
Marenzelleria påträffades på Åland för första gången 1993 och har sedan dess spridit sig till alla delar av de åländska kustvattnen.
Östersjömusslans (Macoma balthica) rekrytering verkar däremot ha varit dålig 2022. Syrebrist i bottenvattnet på en del stationer är en tänkbar förklaring till det.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.