Invånare i Leksvall ventilerade åsikter om bro över järnvägen – hoppas på bättre lösning över tid och att staten lyssnar bättre nästa gång

Ett tjugotal Leksvallbor möttes på onsdagen för att diskutera den bro som Trafikledsverket planerar bygga över järnvägen i byn som ligger söder om Ekenäs mot Hangö. Man träffades på Leena Pulkkinens gård. Den planerade bron skulle landa på hennes åker. Mötet protokollfördes för att man ska kunna visa Helsingfors förvaltningsdomstol, där ärendet nu ligger, vad de som bor i Leksvall, permanent eller på fritiden, tycker i frågan.
– Förvaltningsdomstolen tycks ta i beaktande vad invånarna tycker vilket Trafikledsverket inte har gjort. Dialogen har varit obefintlig. Också staden har lite lagt locket på, säger Ralf Holmström som är markägare på området och en av initiativtagarna till invånarmötet.
Jämför med Hangöbro
I samband med Hangö-Hyvingebanans elektrifiering vill Trafikledsverket stänga tre plankorsningar i Leksvall i Raseborg. Man vill ersätta dem med en 90 meter lång och 7,5 meter bred konsolbalkbro i betong. Bron har en frihöjd på 7 meter över järnvägen. Broplanerna som presenterades över ett Teamsmöte i februari kom som en chock för de närmast boende.
Rolf Fagerström uppmanar de andra att ta en tur till Hangö för att betrakta den så kallade viadukten, bron som går över järnvägen i centrum av Hangö.
– Den bro som planeras till Leksvall skulle bli tre till fyra meter högre än bron i Hangö.

Samtidigt vill man flytta en del av bäcken som löper under järnvägen knappt 30 meter mot nordost så att bäcken skulle rinna genom en ny stålrörsbro under järnvägen. För detta ansöker Trafikledsverket om tillstånd enligt vattenlagen, ett lov man veterligen inte ännu beviljats.
– Stora miljökonsekvensbedömningar har gjorts för mycket mindre ingrepp i naturen än detta, säger Holmström apropå att den aktuella bäcken utmynnar i ett Natura 2000-område.
– Man struntar helt och hållet i att det är ett Natura 200-område fast man i stället kunde bygga bron i skogen där ingen bor och mycket närmare Hangövägen. Varför ska man bygga precis där människor bor? Jag har ibland funderat om man borde föra ärendet till domstolen för människorättsdomstolen i Strasbourg, säger Petra Fagerholm deltar i mötet med sin mamma Tuula Roiha-Fagerholm.

Kontentan av mötet var att man önskar behålla läget oförändrat tillvidare i väntan på bättre lösningar. En bättre lösning som de flesta ställde sig bakom var att bygga en mindre tunnel under järnvägen som fortsättning på Norra byvägen så att invånarna på norra sidan lätt kunde ta sig till Bysviken på södra sidan, i bästa fall med bil men eventuellt bara till fots eller med cykel. Det här skulle kompletteras med en överfart närmare Skogby. Det ansåg flera skulle hindra en ökad genomfartstrafik i Leksvall.
– Trenden är ju att man försöker få bort genomfartstrafiken från bycentra, inte tvärtom, säger Holmström.
En farhåga man har är att det behövs en massiv bro i Leksvall för att kompensera den nya underfarten i Skogby där höjden är tillräcklig för normal tung trafik men inte nödvändigtvis för specialtransporter från Skogby hamn som befinner sig i en utvecklingsfas.
– Det bästa skulle vara ett förslag som de flesta kan vara nöjda med och som förhoppningsvis skulle vara lite billigare än det som föreslagits, säger Holmström.
Broprojektet som Trafikledsverket planerar skulle kosta cirka 6 miljoner euro att förverkliga.

Men riktigt alla var inte med på att bromsa planerna. Sara Jansson som bor längs med Leksvallvägen är inte heller förtjust i en bro men tycker att plankorsningarna borde göras tryggare. Hon ser också en risk i att ingenting förbättras om man stoppar planerna nu. Hon ser också en risk i att man blir tvingade att bilda ett väglag för Leksvallvägen om dess status försämras med en överfart längre västerut.
– Det finns en risk att man delar byn. Jag är inte för eller emot en bro, jag är för bättre säkerhet. Leksvallvägens plankorsning är jättesmal och farlig, säger Jansson.
Men Leena Pulkkinen känner sig hoppfull. Hon tror inte att man hinner bygga bron med den nu tillgängliga finansieringen.
– Det känns som att förnuftet kommer att segra. Det finns bättre sätt att använda pengar än på ett dyrt och galet betongmonument.
Ralf Holmström var nöjd med mötet.
– 19 av 22 vill ha time out och utreda bättre lösningar. Jag tror det återspeglar åsikterna bland dem som berörs allra mest ganska bra. Men kanske det primära målet med detta är att Trafikledsverket ska lyssna bättre nästa gång, säger Holmström.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.