Förflytta dig till innehållet

Intresset för ny tvåspråkig nödcentralsutbildning tog fart efter trög start

Nödcentralsverket är oroade över att allt färre på nödcentralerna behärskar svenska, vilket bland annat beror på pensioneringar. På grund av det inleds en tvåspråkig nödcentralsoperatörsutbildning i Vasa i augusti. Det är första gången man håller en utbildning med krav på kunskaper i båda inhemska språken.
Men i tidningen Turun Sanomat (5.1) kunde man läsa att intresset för utbildningen just vid den tidpunkten var svalt. Då hade 36 sökt till utbildningen. Det räcker till för att fylla de 16 studieplatserna, men det genomsnittliga antalet sökande brukar vara kring 150.
När ÅU ringer upp räddningsinstitutet, som ansvarar för utbildningen, finns det ingen oro över låga ansökningssiffror. Nu, sex dagar senare och med över en vecka kvar tills ansökningstiden går ut har antalet sökande ökat till 93.
– Vi litar på att vi når vårt mål på 150 ansökningar. I den här takten kan vi till och med överskrida den siffran. Det är för tidigt att säga om det beror på marknadsföringen, men om antalet går över 150 kan man nog dra den slutsatsen, menar studiesekreterare Pirjo Paldanius.
Räddningsinstitutet har marknadsfört den tvåspråkiga utbildningen på sociala medier och radiokanaler i januari. För ansökan krävs en gymnasie- eller yrkesskoleexamen. Urvalet görs genom skriftliga, datatekniska och psykologiska tester.
– Om 100-150 söker har vi en god grund för att göra en gallring, säger Kai Paldanius på nödcentralen i Vasa.
Utbildningen tar 1,5 år, och har tidigare endast getts i Kuopio på finska. Ansökningstiden går ut 19 januari.

 
”Man vet aldrig vad nästa samtal kommer att handla om”
Pargasbon och nödcentralsoperatören Linda Pyy har jobbat på nödcentralen i Åbo i fyra år. Hon har sedan tidigare en sjuksköterskeexamen i bagaget, men ville efter olika sorters vårdjobb hitta något nytt.
– Jag snavade över möjligheten att jobba på nödcentral på nätet, och kände att det är en perfekt kombination för mig som har en bakgrund både inom vård och som aktiv inom Pargas FBK. Jag upplevde utbildningen som konkret och yrkesinriktad och har aldrig ångrat mitt val. Jag kan varmt rekommendera yrket, säger Pyy.
Som nödcentralsoperatör tar hon emot samtal till 112, och alarmerar utifrån dem ambulans, brandkår, polis eller socialdejour. Hon hade själv inte möjlighet att gå den tvåspråkiga utbildningen, utan tog sin examen i Kuopio helt på finska.
Hon tror att en delorsak till att intresset för tvåspråkig utbildning inledningsvis var lågt är att yrket är relativt osynligt för den stora massan. Hon hade inte heller själv övervägt yrket innan hon hittade möjligheten på nätet.
– Alla vet ju vad till exempel ett kassabiträde gör, för det arbetet ser man i vardagen. Folk förstår att vi svarar i telefon men ser inte hela yrkesbilden. Vi har personligen ansvar för att korrekt bedöma hur akut faran är. Bedömningen görs utifrån vissa kriterier, men yrket kräver ändå att man själv har kunskap i området. Om någon till exempel ringer in och har ont i bröstet måste jag analysera situationen för att säga hur snabbt en ambulans måste vara på plats.
Pyy tror att problemen med för få svenskspråkiga anställda i första hand inte berör Åboregionen, även om det aldrig kan finnas för många med kunskaper i de båda inhemska språken. I Åbo finns det svenskspråkiga nödcentralsoperatörer på plats under varje arbetspass. Dessutom går en del samtal på engelska.
Varför ska man söka sig till den här branschen?
– Det är ett väldigt varierande och utmanande jobb, trots att det i princip följer samma rutiner. Man vet aldrig vad nästa samtal handlar om och ibland är det lite av ett detektivarbete att reda ut situationerna.
Och vem lämpar sig yrket för?
– Personer som är flexibla, snabbtänkta och tycker om mänsklig kontakt. Jag ser själv inte jobbet som särskilt stressigt – man vänjer sig snabbt med att ta ett samtal i taget – men det är ändå bra att vara en lugn person.
Nödcentralsoperatörerna jobbar i regel i 12-timmarspass, men med mer bemanning under de tidpunkter då belastningen är som högst.

Linda Pyy. Foto: Miia Hämäläinen.


Fredrik Häggman
fredrik.haggman@aumedia.fi

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter