”Inte nu igen!” – Caruna och andra bolag höjer priserna på elöverföringen
Caruna Ab höjer överföringspriserna med i genomsnitt 3,4 procent från och med den 1 september. Enligt distributionsbolaget beror detta på att man har ett underskott.
Det är det missvisande att titta på fjolårets rörelseresultat, säger vice vd:n. Det visar en vinst på 212 miljoner euro. Det är investeringarna som skapar tryck på prishöjningar.
ArkivCarunas brev till kunderna har nått Peter Nabb som är ordförande för Egnahemsföreningen på Kimitoön. Han har inte hunnit bekanta sig med brevet. Han har semester och mycket att göra på gården. Han tror ändå att elpriserna blir ett samtalsämne och det är en sak man ska diskutera på föreningens nästa möte.
– Procentuellt är överföringen är en stor del av elkostnaden. Och pengarna far till utlandet. Staten gjorde fel när de sålde bort allt, säger Nabb.
Han hittar inte mycket positivt att säga om elbranschen i Finland förutom att elpriserna hållits nere.
– Det var för jävligt i vintras. Och jag förstår inte att underhållet på kraftverken alltid tar en månad när de ska ta ett par veckor. Det kommer väl att komma förhöjningar lite nu och då.
Jo, ytterligare en positiv sak finns. Nabb upplever att distributionen har fungerat bra på sistone.
– Det var mycket mer avbrott för fem sex år sedan. Men man har väl grävt ner ledningarna nu.
I Bromarv har prishöjningen inte hunnit bli någon snackis, vad Henrik Huldin erfarit.
– Brevet kom och reaktionen var den vanliga: ”Inte nu igen”. Vi sitter i en rävsax utan faktiska alternativ. Se på bolagets vinst och, än värre, läs bolagets förklaring! Uppgivenhet kanske beskriver reaktionerna, säger Huldin.
Investerat med dyra lån
Caruna Ab har ett underskott, och därför höjs priset för en höghusinvånare i genomsnitt 0,93 euro, för den som bor i ett radhus eller småhus i genomsnitt 2,06 euro, och för den som bor i ett eluppvärmt småhus i genomsnitt 4,24 euro per månad.
Carunas vice vd Noora Neilimo-Kontio svarar ÅU per e-post:
– Under de senaste tio åren har vi investerat cirka 1,9 miljarder i utvecklingen av vårt elnät. Dessa investeringar har varit av betydande storlek också på årsnivå och är den största orsaken till behovet av att höja priserna. Carunas underskott har uppstått under åren 2016–2023 då vi investerade i medeltal mellan 150 och 200 miljoner euro per år och finansierade det med lån i stället för att genast flytta över de ökade kostnaderna på distributionspriserna. Under de senaste två åren har inflationen gjort det dyrare att bygga nät. På grund av en höjd räntenivå har lånekostnaderna ökat.
Investeringarna behövs för att förnya det åldrande nätverket och förbättra leveranssäkerheten samt för tillväxt och för den rena omställningens kapacitetsbehov
Hon förklarar vad eldistributionens kostnader och i förlängningen priset består av. Sjuttio procent av priset utgörs av investeringar i och utveckling av elnätet, övervakning, underhåll och kundservice.
Just nu försöker man också se till att nätet har kapacitet att klara av den rena omställningens kapacitetsbehov. I distributionspriset ingår även uppmätning av förbrukning, stamnätskostnader och kostnader för elsvinn. Den resterande 30 procenten består av finansieringskostnader, i första hand för låneskötsel.
Det kan tyckas konstigt att ett bolag med en rörelsevinst på över 200 miljoner euro tvingas till prishöjningar. Men Neilimo-Kontio säger att underskottet vid en enskild tidpunkt inte är direkt jämförbart med bolagets ekonomiska situation och kan inte bestämmas utifrån till exempel bolagets rörelsevinst.
Energimyndigheten definierar
Över- och underskottet som nämnts i Carunas kommunikation om prishöjningarna har att göra med de så kallade regleringsberäkningarna och Energimyndighetens övervakningsmodell som i sista hand definierar den så kallade tillåtna omsättningens storlek för varje bolag. Med detta avser man sådan omsättning som gör det möjligt för bolagen att göra och finansiera investeringar, täcka operativa kostnader och utöver det ersätta investerarna för det kapital de placerat i bolagen.
– På det här sättet ser man till att bolagen inte över- eller underprissätter sina tjänster eller fakturerar kunderna för mycket eller för lite. Det här är viktigt för att säkerställa att ett bolag i monopolposition inte med egna beslut kan prissätta sina tjänster hur det vill, säger Neilimo-Kontio.
– Å andra sidan försöker man också säkerställa att alla bolag klarar sina lagstadgade skyldigheter och garantera en tillräcklig finansiering för en väldigt långsiktig verksamhet. Ett elnät livstid är närmare 50 år och de lånade pengarna är bundna för lika lång tid.
Investeringsbehovet 2 miljarder
Carunas investeringsbehov för 2024–2036 är över 2 miljarder euro.
– Investeringarna behövs för att förnya det åldrande nätverket och förbättra leveranssäkerheten samt för tillväxt och för den rena omställningens kapacitetsbehov, säger Neilimo-Kontio.
Caruna är inte det enda bolaget som höjer sina överföringspriser. Till exempel Turku Energia Sähköverkot Oy höjde sina priser från och 1 juli med hänvisning till byggandet av ett driftsäkert elnät och investeringar i den gröna omställningen. Det är fråga om en höjning på mellan 3 och 8 procent beroende på användaren.
Stor solkraftspark utreds i Karis – därför är solenergi lockande men kinkigt för markägare
Det är ju våra idiotiska politiker som valde att sälja Caruna. Ett monopol där kunderna inta kan göra annat än betala. Lika korkade var också våra stora pensionbolag, med undantag för Veritas, som inte förstod att köpa Caruna utan lät Australiens pensionärer få bolaget.