”Att vara flicka var till exempel att förhålla sig till farbröderna – de skrockande och de som ville röra”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I går, den elfte oktober, firades den internationella flickdagen, instiftad av FN för elva år sen. Men världens flickor lever ju sina liv alla dagar, inte bara i förrgår!
En flicka vet fort att hon är en flicka. Om inte av annat så för att mänskor säger det. Duktig flicka! Då blev allting rätt, inte sant? Alla vinner på att det finns duktiga flickor, utom kanske den duktiga själv.
Som liten hade jag en vag fundering om att en mänska inte behövde vara entydigt kategoriserad, att det alltid fanns övergångar till något annat. Det hade inget med kroppsmissnöje att göra. Jag kände bara att det var orättvist att vara definierad en gång för alla. Jag levde också mycket i sagans värld, och där var förvandlingar, också i stor skala, alltid möjliga.
Avigsidorna med att vara instängd i ena fållan uppenbarade sig snart. Att vara flicka var till exempel att förhålla sig till farbröderna, de skrockande och de som ville röra. Men om en flicka kunde utvärdera räckvidden hos ett par mansarmar var det bara att se till att hålla sig utanför den radien.
Skrockande och sliskigt prat har nästan tagit slut i det gemensamma rummet. Det finns konsensus om att det är gränslöst töntigt. Pressande kontakter till flickor och pojkar tas i stället online. Att bli kontaktad av slemmig vuxen kan vara så vanligt att man inte bryr sig längre, säger en flickröst i ett radioreportage.
Att vara flicka är inte riskfritt i det demokratiska och i alla fall på papperet jämställda Norden, men internationella flickdagen är inte grundad primärt med blicken riktad hitåt, utan på flickor i utsatta områden och positioner på andra håll.
Initiativ till dagen togs bland annat av den internationella barnrättsrörelsen Plan som koncentrerar sig på att förbättra barns och särskilt flickors ställning globalt. Organisationen kom till för att hjälpa barn i spanska inbördeskriget och den har dessvärre behövts allt mer sen dess. Plan jobbar i paritet med FN:s konventioner och fokuserar på flickors rätt att gå i skola, rätt att bestämma över sin kropp och sin framtid, rätt att leva i ett samhälle utan våld.
Finland är exempel på hur ett land kan blomstra om man satsar seriöst på skola, för pojkar och flickor lika. Läroplikten har funnits i Finland i hundra år. Den kan vara landets bästa investering någonsin, fråga oss om vi vill vara utan den!
Globalt är flickorna de som först får sluta skolan om något inträffar inom familjen eller i samhället. I händelse av pandemi eller krig rasar flickors behov och rättigheter långt ner på prioriteringslistan, de kanske ignoreras helt.
Att upprätthålla ett intresse för vad som händer med världens barn och unga är avgörande, det behövs hjälpresurser, donatorer, penninggivare. Ofta tänker man att det värsta näst öppet krig är de rika ländernas oförmåga att ta till sig kunskap om exploatering och orättvisor och deras lättja när det gäller att minimera dem.
Margaret Atwood som skrev den blodisande dystopin, ”The Handmaid’s Tale”, som handlar om förslavande av unga kvinnor under en totalitär regim, sa i en intervju för tidskiften Elle i samband med den omtalade teveserien: ”Jag satte som regel att inte inkludera något som inte på ett eller annat sätt hänt på riktigt på någon plats, under någon tidsepok, och inget som det inte redan finns tekniska förutsättningar att genomföra”.
Dystert nog blev serien också en form av underhållning. Romanen som kom 1985 tog också intryck av mekanismerna i händelserna 1979 i Iran, då ayatolla Khomeini tog makten. Slöjtvång utfärdades, kvinnors samhällsvärde skrevs ner. Att sånt kan ske i en modern värld, och att det går fort, är svårt att fatta.
Nu är det den tidens kvinnors barnbarn som trotsar sedlighetspolisen och sätter sina liv på spel i Teheran.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.