Förflytta dig till innehållet

Institutet för hälsa och välfärd: Epidemins effekter på psyket är som ett tåg i rörelse

Jennifer Granqvist/SPT
ung person med huva på står vid ett fönster
Den psykiska belastningen och självmordstankarna har främst ökat hos högutbildade kvinnor.

Den psykiska belastningen hos vuxna i arbetsför ålder ökade under den andra coronavågen. Det visar en ny studie från Institutet för hälsa och välfärd.

Belastningen ökade särskilt bland 30-49–åringarna, som också använde fler hälsovårdstjänster än tidigare på grund av deras psykiska problem. Däremot ökade inte självmordstankarna hösten 2020 eller våren 2021.

De mest negativa förändringarna observerades hos högutbildade kvinnor, vars psykiska belastning och självmordstankar har ökat.

— Det är viktigt att ta reda på om de negativa förändringarna hör ihop med arbetslöshet eller med högre arbetsbelastning. Det behövs branschspecifika forskningsresultat om hur den psykiska stress som coronan gett upphov till syns inom till exempel social- och hälsovården, undervisningsväsendet och byggbranschen, säger Jaana Suvisaari, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd, i ett pressmeddelande.

Fler sökte hjälp

Studien visar att högutbildade kvinnor och lågutbildade män använde fler hälsovårdstjänster än tidigare på grund av deras psykiska problem.

— Jag tycker det här är ett uppmuntrande resultat. Vi vet sedan tidigare att endast en del av de som lider av psykiska problem söker hjälp. Nu, i de grupper där symtomen har ökat, har också användningen av tjänsterna ökat. Å andra sidan ger denna studie inte närmare detaljer om kvaliteten på vården, säger Suvisaari.

Som ett tåg i rörelse

— Epidemins effekter på psyket är som ett tåg i rörelse. Enligt Statistikcentralen ökade stressen hos befolkningen under den andra coronavågen och förblev hög under hela våren. Alldeles i slutet av våren skedde en liten förbättring, säger Suvisaari.

Enligt Suvisaari bör epidemins effekter på den psykiska hälsan följas upp för att se om symtomen lättar när vardagen återgår till det normala. Det behövs enligt Suvisaari också satsningar på förebyggande arbete och psykisk hälsovård.

Studien genomfördes september 2020-februari 2021. Totalt deltog 28 199 personer. Dessutom har preliminära resultat tagits från en annan studie, där 5 355 personer deltog.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter