Fredrik Häggman 09.10.2019 08:00

Smaksatta syrsor. Foto: Fredrik Häggman

Bara ett varumärke på Citymarket i Kuppis

Åbos största mataffär, K-Citymarket i Kuppis hade som mest 20–30 olika insektsprodukter, men en efter en har de fallit bort. I dag säljer de bara insektsmat från ett varumärke – Åboföretaget Entis.
– Vi var många inom matbranschen som väntade oss en insektsvåg, men den dog ut ganska snabbt, säger försäljningsansvariga Johanna Saario.
Entis produkter står på en egen, väldigt synlig ställning i hörnet av en butiksgång i Citymarket. Saario säger att Entis själva jobbar väldigt hårt med att få ut sina produkter till butikerna. Hon tror att marknadsföringen är en viktig orsak till att de har lyckats.
– De är väldigt aktiva på sociala medier, vilket man är tvungen att vara.
Saario är själv vegetarian för klimatets skull. Hon hade därför hoppats att syrseprodukterna skulle slå igenom, med tanke på deras låga koldioxidavtryck. Uppskattningarna varierar, men enligt en FN-rapport från 2013 krävs cirka nio liter vatten och två kilogram foder för att producera ett kilogram syrsor.
För att producera samma mängd nötkött krävs i genomsnitt tio kilogram foder och 22 000 liter vatten.

Johanna Saario vid Entis produkthylla. Foto: Fredrik Häggman.

Skyhöga kilopriser

Det visade sig dock snabbt att produkterna är för dyra och nischade för att konkurrera, säger Saario. De första insektsprodukterna kunde ha ett kilopris på allt från 60 euro ända upp till 500. Det är närmare priset för tryffel och kaviar än priset för nöt och gris.
Saario tror ändå inte att loppet är kört för insekterna som livsmedel. Hon väntar ännu på en rimligt prissatt produkt som ersätter det röda köttet, något i stil med pulled havre som går att använda i vardagen.
– En stor del av de första produkterna saknade användningsområde. Ingen vill betala tio euro för 100 gram syrsemjöl att sätta i brödet, då man lika gärna kan baka med vanligt mjöl.

Samuli Taskila utanför Entis kontor. Foto: Fredrik Häggman

”Överdriven hajp”

Entis har sitt kontor i Akademikvarteret. Företaget gör inga egna produkter, utan ansvarar för produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Syrsorna köps in av finländska och kanadensiska insektsodlare och förädlas sedan i samarbete med underleverantörer.
– Med de volymer som vi har är det inte värt att investera i egen produktion, säger vd Samuli Taskila.
Taskila suckar lätt när branschens försämrade utsikter kommer på tal. Han har tröttnat på att det alltid är ytterligheterna som hamnar i fokus. I hans mening byggde affärerna och medierna upp en onödigt stor hajp i början, då produkterna inte var färdigutvecklade.
– Det var som att folk tänkte att vi ska gå över till en insektsbaserad kost över en natt. Nu när hajpen inte har infriats har man gått över till att dödförklara branschen, vilket inte heller stämmer. Faktum är att vi har haft en stadig tillväxt hela tiden, säger Taskila.

”Tävlar mot en köttindustri som pressat priser i hundra år”

Taskila tror att tillväxten finns särskilt inom två produktkategorier: proteinersättning och köttersättning.
– Insekter är en otrolig proteinkälla, och proteintillskott är väldigt populära bland människor som tränar. I och med att klimatmedvetenheten bara blir starkare finns det också en fortsatt efterfrågan på mat som kan ersätta det röda köttet.
Han ser goda framtidsutsikter för branschen, men har inga illusioner om att den omedelbart ska bli lönsam. I hans mening finns två huvudsakliga utmaningar: konsumenternas attityd och de höga produktionskostnaderna. Entis köper in torkade syrsor för ungefär 40–50 euro per kilogram. Priset har halverats de senaste två åren, men är fortfarande högt.
– Man måste tänka på att vi tävlar mot en köttindustri som pressat priser i hundra år. Farmerna i Finland är små, arbetet är inte automatiserat och de får inte samma stöd som företagen inom den traditionella köttbranschen.

Insekter som livsmedel

Sedan den 1 november 2017 får man sälja insekter som livsmedel i Finland.
I Finland finns ungefär 70 företag inom branschen.
Inom EU är insektslivsmedel tillåtna i Finland, Danmark, Holland, Österrike, Belgien och Storbritannien.
I EU-kommissionen utreds just nu frågan om insekter kan bli lagliga som livsmedel i hela EU. Frågan utreds av EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet.
Insektsproteinerna liknar proteinerna i skaldjur, och skaldjursallergiker kan därför få reaktioner av insekter.

Stort minusresultat

Under sitt första verksamhetsår gjorde Entis en förlust på 25 000 euro, med en omsättning på 36 000 euro. Resultatet ser ut att bli bättre i år, men Taskila förbereder sig ändå på ett nytt minusresultat. Det är en del av strategin.
– Tanken är att expandera aggressivt de första åren. Vi har investerare som är förstående för det.
Entis har under sommaren genomfört en andra finansieringsrunda. Företaget har också avtal om att inleda försäljning i fyra andra länder i år.
– Tills vidare är marknaden i Finland för liten för att man ska klara sig.

Marko Reini, driver Konttisirkat. Foto: Fredrik Häggman

Annan strategi

Utöver Entis finns det ett annat företag inom branschen i Åbo: Konttisirkat, som har sin lokal bara ett stenkast från Citymarket. Till en början gjorde företaget allt själv – uppfödning, förädling och försäljning – men sedan midsommaren köper man in syrsorna från underleverantörer. I sortimentet finns syrsor som smaksatts med bland annat salmiak och vitlök.
Konttisirkat har en annorlunda affärsmodell än Entis och säljer inte längre sina produkter till affärer. I stället satsar de på att synas på marknader och mässor runt om i landet.
– Man måste marknadsföra sina produkter på plats för att kunna sälja, säger grundaren Marko Reini, som driver företaget tillsammans med sambon Tiina Laine.

”Osund konkurrens”

Reini har större farhågor för framtiden än Taskila. År 2019 inleddes nämligen med en konkursvåg bland odlarna. Ett av de tydligaste exemplen är insektsfabriken i Strömfors, som siktade på att bli Europas största men lades ner i januari.
Orsaken var att stora investeringar hade krävts för att automatisera den arbetsdryga, manuella produktionen, samtidigt som konkurrensen på matmarknaden är knivskarp.
– Det stora problemet är att konkurrenssituationen är osund. Om stödsystemet inte förnyas är jag rädd att hela branschen kan tvingas på knä inom de kommande åren.
Reini är själv aktiv inom De gröna och lobbar för en förändring av jordbruksstödet. Branschen är ny och insekter omfattas inte av de årliga nationella jordbruksstöden i dagens läge. Forskning och företagsetablering stöds, men inte själva produktionen.

Hoppas på avtal med skolor

Samtidigt är företagen få och har dåliga påverkningsmöjligheter. De cirka 70 företagen inom insektsbranschen samlas inom intressebevakarföreningen Tuotantohyönteiset ry, men det är en liten, nygrundad organisation som inte hör under ett större förbund.
Om stödsystemet förändras tror Reini att finländarna på allvar kan ta till sig insekterna. Hans dröm är att få till ett avtal med skolorna. Konttisirkats produktionskapacitet ligger just nu på 250 kilogram i månaden, men den går att utöka drastiskt på kort tid.
– I Finland finns 560 000 grundskolelever. Säg att 300 000 av dem äter fem gram syrsemjöl, två gånger i månaden som en del av skolmaten. Det innebär 96 ton råa syrsor per läsår. Det går snabbt att föda upp syrsor, så den produktionskapaciteten skulle gå att uppnå på bara ett halvår. Det finns stor potential inom branschen.
Artikeln korrigerad 9.10 kl 09.28. Reinis företag heter Konttisirkat, inte Kotisirkat.

Fredrik Häggman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln