Inrikesministern i stor intervju: Vi lever i en trippelkris — nu behövs feministisk politik
Statsrådets kansliMaria Ohisalo. Foto: Statsrådets kansli/SPT
Det har gått över två månader sedan regeringen höll sin historiska presskonferens där undantagstillstånd utlystes i Finland.
Den milda vintern har övergått i en kall vår medan våra politiska ledare handskats med coronans inverkan på samhället.
Att hennes första år som riksdagsledamot skulle innehålla en global kris och att hon som inrikesminister skulle bli tvungen att begränsa gränstrafiken hade De grönas ordförande Maria Ohisalo ingen aning om.
Men här är hon, mitt i krisen och ska nu handskas med dess följder. En kris som enligt henne kan vara ett hot mot demokratin. Det finns alltid risker när ett ärende överskuggar alla andra.
– Jag gick in i valrörelsen med tanken att jag vill motverka fattigdom och klimatförändring. Jag ville också satsa på utbildningen.
Viktiga diskussioner begravs
Nu när politikerna i flera veckors tid främst varit krishanterare har vallöftena och regeringsprogrammet onekligen hamnat i skymundan. De lagförslag som riksdagen tagit ställning till sedan mitten av mars har uteslutande haft med coronakrisen att göra.
Virusrestriktionerna har lett till att endast en fjärdedel av ledamöterna är på plats samtidigt.
– Det finns en miljon saker som snurrar på i världen och om vi bara pratar om en sak är det klart att viktiga diskussioner begravs under den.
Trippelkris: pandemi, ekonomi, klimat
I den gröna politiken har klimatförändringen länge varit i centrum. Enligt regeringsprogrammet ska Finland vara ett klimatneutralt land om 15 år. Vid tidigare kriser, till exempel recessionen på 1990-talet, har det ofta varit klimatfrågan som först fått ge vika till förmån för andra ärenden.
– Vi lever nu i en trippelkris. Vi har pandemikrisen, den ekonomiska krisen och klimatkrisen. Dessa borde nu lösas samtidigt. Den ekonomiska stimulansen är en exceptionellt viktig fråga, de pengar som används bör användas på ett ekologiskt hållbart sätt.
Enligt Ohisalo måste ett aktivt val göras; antingen lutar vi oss som samhälle tillbaka på den traditionella fossila industrin – eller så börjar vi jobba mot klimatneutralitet.
– De gröna jobbar för att våra värderingar ska synas i stimulansarbetet. En grön stimulans är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Drabbas olika
I krisens kölvatten har många insett att retoriken om att vi sitter i samma båt inte stämmer.
Trots det solidariska budskapet om att ett virus behandlar alla lika står vi inför det faktum att alla haft olika utgångsläge redan före krisen.
I början av maj meddelade Inrikesministeriet att man tillkallat professor Juho Saari för att utreda marginaliserade gruppers säkerhet. Saari, som är dekanus för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet, ska presentera sina första rekommendationer i början av juni.
– Saari kommer att ge akademisk input och politiska rekommendationer kring hur olika grupper berörts av krisen. Han undersöker också den upplevda tryggheten i Finland.
Utsatta grupper i fokus
Det finns ofta en risk för att politik förs på den välställda medelklassmedborgarens villkor. Saaris utredning kommer att ge en avvägd motpol till ett slentrianmässigt beslutsfattande. Ohisalo, som under sin tid som fattigdomsforskare jobbat med professor Saari säger att hon vill fortsätta undersöka marginaliserade grupper.
– Jag vill att vi stiger ur den här krisen allt starkare, tillsammans, och inte så att de utsatta grupperna skjuts ännu mer åt sidan.
Det finns redan klara hotbilder mot utsatta grupper. Under coronakrisen har barnskyddsanmälningarna blivit färre, vilket tyder på att barn och unga inte blir lika sedda som tidigare.
Inrikesministern säger att man också på europeisk nivå har märkt att sexualbrotten mot barn på nätet ökat.
– Det är en enorm global risk.
Al-Hol har fallit från agendan
I december fattade regeringen ett beslut om att de finländska barnen i det syriska fånglägret al-Hol ska kunna tas hem. Enligt organisationen Rädda Barnens uppskattning finns det 10 finländska kvinnor och 30 finländska barn i lägret. Regeringens beslut om att hjälpa hem barnen föregicks av en lång process av hätska politiska debatter. Ärendet resulterade också i att utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) kan stå inför en riksrättsprocess.
Men än så länge har endast två barn återbördats till Finland. Debatten kring barnen stannade så gott som helt av när coronaviruset började spridas i Finland. Den globala coronakrisen har lett till att de kurdiska myndigheterna som upprätthåller al-Hol stoppat all förflyttning av personerna i lägret.
– Meningen är förstås att få bort barnen från lägrets svåra omständigheter så snabbt som möjligt, men just nu hänger det inte bara på oss.
Enligt Ohisalo har det ännu inte kommit några uppgifter om att coronaviruset skulle ha kommit till al-Hol. Men skulle viruset börja spridas i lägret finns det en stor risk för ödesdigra konsekvenser.
Hanne Salonen/Riksdagen/SPTMaria Ohisalo. Foto: Hanne Salonen/Riksdagen/SPT
Grekiska flyktingbarn till Finland
Samma sak gäller flyktinglägren i Grekland. Finland har förbundit sig att ta emot 175 personer i sårbar ställning, främst minderåriga, från flyktinglägren vid Medelhavet. Trots att nyhetsrapporteringen om flyktingbarnen varit knapp under våren försäkrar inrikesministern att Migrationsverket kontinuerligt jobbar med de grekiska myndigheterna.
– Många av barnen har befunnit sig i lägrenen lång tid under svåra förhållanden. När hela Europa gick in i lockdown har sårbarheterna i våra system uppdagats.
Enligt Yle kommer den första gruppen på 25 flyktingbarn att anlända till Finland i slutet av maj. I juni väntas en till lika stor grupp.
”Vi kan göra saker på nytt sätt”
När Sanna Marin (SDP) axlade rollen som statsminister och de fem främsta politiska ledarna i Finland därmed var kvinnor, var det en nyhet som spred sig som en löpeld över hela världen. Att ha kvinnor i ledande ställning är inget nytt för finländare, men för resten av världen blev det en wow-faktor. Den hänförelse som regeringssammansättningen väckte leder till att Finland nu har en helt ny tyngd.
– Nu är vi på ett ställe där vi visar hur våra alternativ ser ut och att vi kan göra saker på ett nytt sätt.
Den amerikanska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez har till exempel hyllat föräldraledighetsreformen som publicerades i början av februari. Inom FN har bland annat generalsekreterare António Guterres lagt märke till Finlands mål att vara klimatneutralt år 2035.
– Också när det gäller jämställdhet och feministiska frågor kan vi agera gott exempel för Europa och resten av världen. Trots att det kan kännas knasigt för oss som redan länge haft kvinnliga ledare.
Feministisk politik behövs
Feminism är ett frihetsideal för Maria Ohisalo. Ett frihetsideal enligt vilket en person kan vara sig själv utan att bli begränsad av strukturer, och ett ideal att vara och förverkliga sig själv.
– Därför behöver vi en feministisk politik, för att riva de strukturer där människor inte kan förverkliga sig själv som de själva vill, utan blir satta in i en färdig mall på grund av till exempel kön, hudfärg, ålder eller fysiskt handikapp.
Inrikesministern pratar för ett intersektionellt system där man tar i beaktande att en person samtidigt kan uppleva flera olika grunder för diskriminering.
– Om en person inte är vit, hen lever med en fysisk funktionsnedsättning och talar ett minoritetsspråk så försvagas personens ställning på många olika sätt.
Ohisalo gläder sig åt att hon under de senaste fem åren har mött en allt mer positiv inställning till feminism.
– Intersektionalismens kärna är att kunna lyfta andra människor med sina egna gärningar.
Själv har hon, som troligen den första ministern, anställt en person med samisk nationalitet som sin riksdagsassistent.
– Det handlar om att inte bara prata runt och för andra människor, utan att göra tillsammans.
Maria Ohisalo
Ordförande för De gröna.
Inrikesminister i Antti Rinnes och Sanna Marins regeringar.
Invald i Helsingfors stadsfullmäktige 2017.
Doktor i samhällsvetenskap, magister i statsvetenskap.
Har forskat i fattigdom.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.