Inredningsarkitekten Carin Bryggman hör till de stora designernamnen – nu öppnar utställningen om henne på Åbo slott
Yrket inredningsarkitekt växte fram parallellt med Carin Bryggman. I Åbo öppnade hon sin egen inredningsarkitektbyrå 1949. Foto: Åbo museicentral/ Uolevi Nuotio 1950-talet
När Carin Bryggman åkte till stugan gick hon från Brahegatan 9 ner till Aura å och steg ombord på ”Penta moottori”, som hon lär ska ha kallat sin båt, och körde i väg till ön Kulho.
På samma ö har Museicentralens forskare Kaarin Kurri sitt sommarställe och den här våren har damerna umgåtts intensivt.
Fast bara i fantasin. Carin Bryggman gick bort 1993.
Kurri har forskat i Carin Bryggman och sammanställt den jubileumsutställning som i och med att museerna nu igen öppnar, slår upp dörrarna i Stora borgsalen på Åbo slott.
Kaarin Kurri vill lyfta fram Carin Bryggman bland de stora designernamnen i Finland. På bilden Kaarin Kurri (till höger) och Maarit Hirvilammi. Foto: Monica Forssell
Carin Bryggman var en av de första kvinnorna med egen inredningsarkitektbyrå i Finland.
Hon var verksam från 1940-talet till 1990-talet och står för otaliga Åbohems och flera offentliga lokalers inredningar i Åbo. Sibelius museum, café Gesällen vid Klosterbackens museum, Kåren och Åbo slott, för att nämna några.
I år har det förflutit 100 år sedan Bryggmans födelse och hennes verk har inte tidigare ställts ut så här stort.
Carin Bryggman ville designa en perfekt stol som skulle passa människor i alla storlekar. Hennes kändaste stol är en länstol i böjd faner. Foto: Åbo museicentral/Otso Pietinen 1950
I Stora borgstugan har de mörka skynkena som normalt brukar hänga för fönstren avlägsnats, en estrad för möbler och föremål har byggts upp i mitten av salen, stora affischer med information och bilder kantar salsväggarna och i taket hänger svarta smäckra lampor som designats av Carin Bryggman. De liknar kikare och kallas för ”kikarlampor”.
Utställningsrummet har försetts med lampor designade av Carin Bryggman. Foto: Monica Forssell
Utställningen berättar inte så mycket om Carin Bryggman som person utan om hennes produktion. Något som förmodligen hade passat Carin Bryggman väl.
Hon ska inte ha varit en person som framhävde sig själv utan hellre lät arbetet tala för sig.
– Att döma av det som skrivits om henne och den lilla filmsnutt som gjordes om Carin Bryggman på 1980-talet då hon erhöll statens formgivningspris verkar hon ha varit en lugn, kanske lite återhållsam men mycket stilig kvinna som värnade om kvalitet och estetik, berättar Kurri.
Under åren 1952-1961 var hon gift med Uolevi Nuotio. Efter skilsmässan levde Bryggman ensam.
Carin Bryggman (5.4.1920 – 7.4.1993)
Inredningsarkitekt
Konstindustriella centralskolan 1940 – 1944
1949 egen byrå i Åbo
Aktiv i yrkeslivet till 1990-talet
Deltog i mer än 450 olika projekt
Åbo slotts inredningsarkitekt i 40 år
Gift med Uolevi Nuotio 1952-1961
Inga barn
Slottets inredningsarkitekt i 40 år
Att den hittills första och enda utställningen om en av Finlands föregångare inom inredningsarkitektur visas just i Åbo slott är ingen tillfällighet.
Utställningnen fokuserar på Bryggmans produktion. Något av lite mera personlig karaktär finns också med. Foto: Monica Forssell
Bryggman var Åbo slotts inredningsarkitekt i fyrtio år och deltog i renoveringen av slottet tillsammans med sin far Erik Bryggman redan på 1940-talet.
– Historikern Knut Drake har sagt att Åbo slott är två starka personers skapelse. Erik Bryggmans och Carin Bryggmans. Carin designade inredningen, möblerna och belysningen. Erik själva arkitekturen. Erik Bryggman litade på sin dotter och gav henne fria händer att skapa, berättar Kurri som räknar upp flera andra exempel på projekt som far och dotter samarbetade kring.
Hur mycket hamnade hon i skuggan av sin far?
– Åtminstone pressen i Åbo glömde nog aldrig att påpeka att Carin Bryggman har en känd far. Men hon hade en stark egen vilja, hon var målmedveten och begåvad. Så sin karriär skapade hon nog helt själv, säger Kurri.
Carin Bryggman studerade på Konstindustriella centralskolan 1940-1944 och flyttade efter studierna till Sverige där hon inledde sin karriär. När hon återvände till Åbo 1948 började hon på sin fars byrå och assisterade till en början honom i renoveringen av Åbo slott genom att rita fönster, golv och takdetaljer. Väldigt snabbt fick Carin Bryggman ändå jobb som Åbo slotts möbeldesigner och grundade 1949 sin egen byrå.
En byrå som anlitades av allt flera familjer i Åbo.
Tiden efter krigen då det så småningom fanns mera pengar, möbelindustrin återhämtade sig och människor ville satsa på sina hem, skapade en efterfrågan på inredning och design.
Möbler som designats av Carin Bryggman känns igen på de smäckra linjerna. Foto: Monica Forssell
Och på den tiden var det inte bara möblering och färger som inredningsarkitekten tog sig an, utan även själva möblerna. Alla detaljer formgavs av inredningsarkitekten och tillverkades på beställning.
För Carin Bryggman blev de smäckra och sparsmakade linjerna kännetecknande.
Men hur unik är hennes design? Kurri medger att hon antagligen inte skulle kunna peka ut en stol av Carin Bryggman, bland andra stolar från 1940- eller 1950-talet. Åtminstone inte ännu. Och det här kanske har att göra med den förgänglighet som inredningsarkitektur präglas av.
– Typiskt för inredningsarkitektens verk är att varken ritningar eller färdiga verk nödvändigtvis bevaras. De är knutna till en viss produkt och en viss tid.
Forskare Kaarin Kurri hoppas att utställningen ska bidra till att lyfta fram Carin Bryggman. Foto: Monica Forssell
Det skulle behövas en noggrannare kartläggning av Bryggmans produktion för att riktigt ringa in hennes stil.
– Många av de offentliga utrymmena som hon ritade har gått förlorade. Man har inte förstått att värna om hennes design när lokaler förnyats, säger Kurri och tillägger att lagstiftningen nog känner till skydd av byggnadsarkitektur, men inte inredningsarkitektur.
Museicentralen hoppas nu att utställningen nu ska bidra till att föra forskarna närmare Carin Bryggman.
– Vad finns kvar av hennes möbler och interiörer, frågar Kurri. Frågan är riktad till alla som kanske har något av hennes design i sina hem. Ta kontakt, uppmanar Kurri. Museicentralen har en gedigen samling ritningar, men många arbeten saknas.
Och förutom att forskarna hoppas komma Bryggman närmare, vill de lyfta upp henne bland de andra stora designernamnen där hon hör hemma: Tapiovaara, Virkkala, Nyman, Lappalainen.
— Carin Bryggman vann tävlingar och fick utrymme i pressen men i och med att hon fokuserade på planeringen av offentliga utrymmen och hem blev hon inte lika känd som de formgivare som jobbade inom möbelindustrin, säger Kurri.
Carin Bryggman på Åbo slott 1.6.2020 – 7.3.2021
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.