"Inget tyder på att finlandssvenskar skulle klara sig bättre genom coronakrisen än någon annan"


Heidi Schauman, chefekonom på Swedbank, säger att hon tror att man baserar bedömningen av sin egen ekonomiska situation och den generella på helt olika faktorer. Arkivbild. Foto: Catariina Salo/SPT
Finlandssvenskarna har en stark tilltro till myndigheterna. Enligt en rapport som Tankesmedjan Agenda publicerade på torsdagen får regeringen 8,6 i skolbetyg för sitt agerande under coronavåren.
I rapporten framkommer finlandssvenskarnas upplevelser av coronapandemins effekter i Finland. Bland annat visar rapporten att finlandssvenskar inte är så oroliga för sin egen ekonomiska situation. Däremot är man orolig för ekonomin på nationell nivå.
Sin egen expert
På en skala ett till fem – där fem uttrycker mest oro – har finlandssvenskarna i medeltal svarat 2,8 på hur mycket man oroar sig för sin ekonomi. För hela Finlands befolkning är oron på nivå 4,5.
Heidi Schauman, chefsekonom vid Swedbank i Finland, säger att hushållen ofta bedömer sin egen situation som bättre än helhetsutsikterna för landet.
— Jag tror att det beror på att man baserar bedömningen av sin egen situation och den generella på helt olika faktorer. Vi är de bästa experterna på vår egen situation och för de i vår närmiljö, säger Schauman.
Hon säger att ju längre bort man kommer från sin egen situation, desto större blir osäkerheten och man börjar förlita sig mer på vad till exempel massmedierna berättar.

Man kan säga att upplevelsen av distansarbetet är splittrad i Svenskfinland, säger Ted Urho, verksamhetsledare vid Agenda. Foto: Sofie Fogde/SPT
Klarar sig inte bättre
Schauman framhåller att undersökningen gjordes i maj och att läget kan ha förändrats. Men då bedömde många att risken att mista sitt jobb var liten.
— Vi får hoppas att finlandssvenskarnas optimism är befogad. Det finns ingenting som tyder på att finlandssvenskar skulle klara sig bättre genom coronakrisen än någon annan.
Schauman säger ändå att oron som finns bland företagare är påtaglig. De bedömer också framtidsutsikterna som mer negativa än den generella uppfattningen.
— Även om vi hittills lyckats väldigt bra med våra åtgärder så måste vi komma ihåg att situationen i andra länder påverkar oss mycket. Speciellt påverkas exporterande företag.
Välbefinnande i arbetet
Enligt rapporten delar sig upplevelserna av distansarbetet bland finlandssvenskarna.
Välbefinnandet i arbetet har ökat för drygt 30 procent av finlandssvenskarna, för 24 procent har det inte ändrat alls och för cirka 45 procent har välbefinnandet försämrats.
— Det som är mest oroväckande är att personer under 35 uppger att välbefinnandet i arbetet minskat mest. Däremot uppvisar åldersgruppen 35-44 det största välbefinnandet, säger Ted Urho, verksamhetsledare vid Agenda.
I tätorter har 50 procent svarat att välbefinnandet försämrats på grund av distansarbete medan motsvarande siffra är knappt 35 procent i glesbygdsområden.
Ta lärdom
— Vi behöver ta lärdom av den här rapporten och upplevelserna av coronavåren ifall vi hamnar in i en andra våg, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), som också är Agendas styrgruppsordförande.
Det är för tidigt för Henriksson att ännu kunna säga vad regeringen kunde ha gjort annorlunda. När besluten togs under våren baserades de på den information som då var tillgänglig.
— Nu har vi ändrat vår lagstiftning på de punkter som också kommer vara centrala ifall läget förvärras. Det är en lärdom.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) och Agendas styrgruppsordförande säger att undersökningen ger en omfattande bild av hur finlandssvenskarna har upplevt coronakrisen. Foto: Sofie Fogde/SPT
Tog det på allvar
Henriksson upplever att man i alla regioner har tagit situationen på allvar.
— Men man jobbar på olika sätt. I till exempel Österbotten finns många egenföretagare som inte har samma möjligheter att jobba på distans. Det syns också i rapporten.
De flesta fallen har varit koncentrerade i Helsingfors, men enligt Henriksson har man i regionerna varit väl medveten om konsekvenserna om man inte är försiktig.
Studien har inte gjorts bland hela Finlands befolkning, men Henriksson tror att många av resultaten kan tillämpas nationellt. Till exempel nämner hon det höga förtroendet för regeringen.
— Det skulle vara bra om någon aktör med lite större muskler skulle göra en motsvarande studie nationellt.
Över tusen finlandssvenskar svarade på enkäten.
Utdrag av resultaten
9 av 10 finlandssvenskar har hållit sig helt eller så gott helt som isolerade.
En femtedel av finlandssvenskarna har skurit ner på alkoholintaget.
Hälften av finlandssvenskarna har övergått till att helt eller nästan helt jobba på distans.
Finlandssvenskarna är inte oroade över sina egna finanser, men nog för grannens och landets ekonomiska situation.
Företagarna oroar sig däremot för den egna ekonomin.
Finlandssvenskarna ger regeringen ett toppbetyg på 8,6.
Finlandssvenskarna tycker inte att den svenska modellen skulle passa Finland.
Källa: Tankesmedjan Agenda
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.