Inget problem att sjunga "Nu tändas tusen juleljus" på dagisets julfest
Okej med psalmer på julfest. Utbildningsstyreslen har kommit med anvisningar om religion på dagis.
Julkyrka och församlingens påskvandring har länge varit vanliga programpunkter i finländska dagisar.
Det kan de också vara i fortsättningen.
Och att sjunga en enskild psalm eller andlig sång på julfesten eller avslutningsfesten gör inte händelsen till ett ”religiöst evenemang”.
Allt detta slås fast i Utbildningsstyrelsens nya anvisning gällande ”Åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken”.
Det är första gången finländska daghem får denna typs anvisningar. De sändes ut den 12 januari i år.
– Det ändrar inte egentligen alls på vår verksamhet, säger Hanna Karlsson, servicechef för den svenska småbarnspedagogiken i Åbo.
Dagisbarnen i svenska Åbo deltar vanligen i julkyrka och i påskprogram som Åbo svenska församling ordnar.
De religiösa inslagen diskuteras med föräldrarna varje höst. Varje barn har en individuell plan för sin småbarnsfostran, och i diskussionen som årligen förs med föräldrarna kring den tas frågor om religionen upp.
– Nästan alla föräldrar, också de som inte själva hör till kyrkan, väljer att barnen får delta i jul- och påskprogrammet, säger Karlsson.
I de nya anvisningarna fäster man stor vikt vid att föräldrarna ska få information i god tid om kyrkobesök, för att kunna ta ställning.
Det sägs också att daghemmet har skyldighet att anordna alternativt program för de barn som inte deltar i de religiösa evenemangen. Det alternativa programmet ska ordnas så att barnet inte på något sätt stämplas.
I daghemmet på Kuovinkatu i S:t Karins, där också stadens två svenska grupper Ankorna och Svanarna verkar, säger föreståndare Petra Varttinen att informationen är viktig.
– I S:t Karins finns en del dagisgrupper där man ber bordsbön. Om ett enda barns föräldrar motsätter sig detta så bör man sluta med bordsbönen, säger Varttinen.
I de svenska dagisgrupperna ber man inte bordsbön.
Varttinen säger att dagispersonalen diskuterat de nya anvisningarna och konstaterat att ganska mycket kan fortsätta som förr, men informationen måste bli tydligare.
– Som pedagoger ska vi tänka på att varken medvetet eller omedvetet överföra våra egna religiösa övertygelser på barnen, säger Varttinen.
Hon har jobbat som barnträdgårdslärare i 17 år och hör inte själv till kyrkan.
– Under de åren har jag märkte att majoriteten av de föräldrar som säger att de inte heller hör till kyrkan ändå låter sina barn delta i sådant som julkyrka och påskprogram.
Inte heller på Folkhälsans daghem Bantis i Pargas upplever föreståndare Mikaela Willstedt att samarbete med församlingen utgör något problem.
– I vår verksamhetsplan betonar vi starkt upprätthållandet av den finlandssvenska kulturen och firandet av högtider. Där ingår jul- och påskfirande. Knappast någon har någonsin frågat efter något alternativ, säger Willstedt.
Plock ur de nya anvisningarna
- Handlar om ”Åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken”
- Syftet är att trygga de kulturella grundrättigheterna och grundrättigheterna som gäller religionsfrihet
- Gäller daghem, familjedagvård och all övrig småbanrspedagogisk verksamhet
- Påminner om att i Utbildningsstyrelsens plan för småbarnspedagogik 2016 sägs att pedagogiken är religiöst, konfessionellt och partipolitiskt obunden
- Traditionella högtider hör till verksamheten. Festerna kan ha religiösa inslag – en fest som inkluderar en enstaka psalm eller andlig sång gör inte att festen i den religiösa toleransens namn kan betraktas som ett evenemang där religion utövas
- Vid religiösa evenemang och förrättningar (t.ex bordsbön) ska man i mån av möjlighet ordna alternativ och meningsfull verksamhet. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning
- Anordnaren av småbarnspedagogik kan också besluta att religiösa evenemang inte ordnas alls inom ramen för den dagliga verksamheten
Kommentar: Gott betyg för kyrkan
De flesta dagisbarn deltar i både julkyrka och påskvandring – även om varken de själva eller föräldrarna hör till kyrkan.
Det intygar småbarnspedagogerna i artikeln intill, och den uppfattningen torde de flesta småbarnsföräldrar med barn i dagisåldern ha.
Det tycks vara ytterst ovanligt att fråga efter alternativ då dagisgruppen ska delta i program som den evangelisk-lutherska församlingen ordnar.
Kyrkan är att gratulera till ett gott resultat.
I dag hör cirka 70 procent av finländarna till en evangelisk-lutherska kyrkan, det vill säga en tredjedel av finländarna hör inte till kyrkan. Den åldersgrupp som utträder flitigast är unga vuxna, rimligtvis den grupp som är eller inom en nära framtid kommer att vara föräldrar till dagisbarn.
Statistiken visar att antalet barn som döps stadigt minskar. I Åbo döps numera drygt 50 procent av de nyfödda.
Dagens föräldrar gör alltså aktiva val vad gäller sin egen och sina barns religiösa tillhörighet.
Men då barnen blivit en del av den dagisgrupp – då tycker de flesta det är viktigare att man får göra “som alla andra” än att man sticker ut och kräver alternativ.
Det torde vara ett gott betyg för kyrkan – den småbarnspedagogiska verksamhet som församlingen erbjuder förefaller vara så bra att nästan ingen tackar nej.
Traditionen och en form av grupptryck vinner över egna övertygelser.
Pia Heikkilä
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.