Inget löfte om att det skulle gå snabbare än fem år att få en ny Rävsundsbro
– Bron är trygg att köra på, begränsningarna har införts för att den ska vara det också på längre sikt innan en ny bro kan stå klar.
Det säger broingenjör Jari Nikki på Egentliga Finlands NTM-central.
Knepigt att kontrollera
Det största problemet är att en av de sekundära bärkablarna som förankrar de långa bärkablarna i brolocket har tagit mer skada än de övriga och den tjocka stålvajern har rispats upp en bit.
– Det är knepigt att kontrollera de här kablarna, eftersom en del av dem är väldigt högt uppe och man måste bygga tillfälliga konstruktioner för att ens komma åt med en kamera. Dessutom har de här kablarna strumpor i stål som man först måste montera bort. Det är väldigt knepigt att komma åt, men vi har kollat upp de tio kablar som på ytan såg ut att vara i sämsta skick, säger Nikki.
Åtgärder på kommande
NTM-centralen kommer att reparera och försöka förstärka den mest skadade vajern under våren. Det kan också bli aktuellt med andra reparationsåtgärder.
Den högsta tillåtna kombinationsmassan för långtradare på landsvägar är i dagsläget 76 ton, men begränsningar har redan införts för de allra tyngsta specialtransporterna på bron.
– Det är trafikledsverket som avgör från fall till fall gällande specialtransporterna. De är alla olika då det kommer till belastningen.
Guppar endast om det är ett måste
Fartgupparna som diskuterats är inte aktuella åtminstone ännu, men kan bli det om det visar sig att hastighetsbegränsningen på 50 kilometer i timmen inte biter. I så fall skulle fartgupparna ändå placeras på land, en god bit innan bron. Några guppar på själva bron är absolut inte aktuella.
– Men jag tror och hoppas att vi inte behöver ta till dem, enligt de första uppgifterna vi fått från bron har bilisterna följt de nya begränsningarna rätt så bra. Jag hoppas det räcker med hastighetsbegränsning.
Ett vakande öga
NTM-centralen samlar kontinuerligt in data om hur hastighetsbegränsningarna följs.
Mikael HeinrichsDe små bullerräfflorna innan begränsningen på 50 km/h kom till i torsdags och på måndag ska NTM-centralen ta sig en ny titt på hastighetsuppföljningen.
Mars nästa viktiga deletapp
Vägplanen för Rävsundsbron och Hessundsbron blir klar i mars och kommer då till påseende och går på remissrunda. Vattenlovet torde hinna behandlas redan innan det. NTM-centralen och Trafikledsverket försöker skynda på behandlingen av planeringsarbetet så gott det går.
Men ett löfte om att det skulle gå snabbare att få en ny bro klar än de cirka fem åren man talat om vågar enhetschef Pekka Rajala på Trafikledsverket inte ge.
– Det handlar om ett krävande objekt och den nuvarande kalkylen går på fem år. Något mer exakt kan man inte säga innan byggandet är igång.
Mikael Heinrichs– Det här är broingenjörens vardag i dagens läge, reparationsskulden är enorm och vi har många broar i det mindre vägnätet där vi tvingats införa viktbegränsningar på fem ton som i praktiken gör broarna användbara endast för personbilstrafik, säger Nikki.
Lillholmens bro får snart entreprenör
Hessundsbrons skick oroar däremot inte, där handlar det om att bärigheten inte är tillräcklig för dagens tunga transporter.
– För Lillholmens bro ska de sista offerterna komma in på måndag och efter det tar vi ställning till dem. Vägplanen har inte ännu vunnit laga kraft, vilket betyder att vi sannolikt har entreprenören klar en tid innan vi kan börja bygga. Men under vårvintern börjar det hända också i terrängen.
Tilanne siis on, että vaikka huomenna ”kaivinkone alkaa hommiin” niin uusi silta on liikennöitävissä noin viiden vuoden päästä – ok.
Entä mitä jos silta pettää pahasti jo aiemmin kuten Turun Myllysilta, yhtäkkiä?
Nykytilanteessa ”Suur-Paraisilta” siis kuntaliitossaaret mukaanlukien pääsee maitse pois vain joko pitkän kautta rengastien, Iniö-Kustavi, yhteyden tai hätätilanteessa lyhyen rengastien, Nauvo-Hanka (Rymättylä) kautta, jos jäätilanne sallisi m/s Östernin liikennöinnin.
Eihän koko Paraisten liikennöinti onnistu näin, se on selvä, mutta onko varasuunnitelmaa jos Kirjalansalmen surkeasti epäonnistunutta siltaa, joka jää puoleen ajatellusta elinkaarestaan; tuon kokoisten siltojen elinkaari on 100-120v. eikä 65v niin kuin nyt näyttää käyvän.
Varasuunnitelmana, olisiko nyt aika ympärivuotiselle, ympärivuorokautiselle lauttayhteydelle välille Parainen-Kemiönsaari?
Noin 10v sitten kävin täältä Kivis’istä Taalintehtaalla työhaastattelussa ja kierrossa Paimion, Sauvon kautta siihen meni bauttiarallaa noin neljä tuntia yhteen suuntaan. Jos olisi lautta Paraisilta, esim Vånö/Attu nurkilta Kemiönsaaren puolelle, aika olisi ollut alle puolet käytetystä.
Myös jotkut manner-Suomalaiset tutut ihmettelevät että miksei Paraisilta tai rengastieltä pääse Kemiöön ja/tai toisinpäin; varsinkin polkupyöräilijöiltä pääkaupunkiseudulta tätä ihmettelyä kuulee joskus terasseilla ja kaupan jonoissa.
Olisiko aika uudelle yhteydelle ja avata rengastielle ”kolmas ulottuvuus”?
Nyt samalla jopa 6kk sisään mahdollisesti avattava yhteys Paraisten-Kemiönsaaren välille olisi myös takuuvarma varareitti Paraisten ja mantereen välillä, ei paras mahdollinen, mutta nopeampi kuin Iniön kautta, ja sopivalla lautalla Paraisten ja muiden saarten teollisuuden ja kaupan kuljetukset toimisivat vuorokauden ympäri, ehkä hitaammin mutta kuitenkin toimisivat.
Pärnäs-Retais välille rakentuivat uudet kalturit ja liikennejärjestelyt parissa kuukaudessa, joten saman voisi varmasti toteuttaa Parainen-Kemiönsaari välillekin, ja, semmoinen voi olla edessä kuitenkin jos Kirjalansalmen silta pettää äkillisesti. Voisiko jo ajatella, että pysyvämpikin kulkuyhteys Parainen-Kemiönsaari välille voisi alkaa rakentua jo nyt keväällä, ihan vara-tarpeesta jotta saadaan varaväylä, ja sitten se ”varaväylä” voisi pikkuhiljaa jäädä pysyväksi linkiksi näiden kahden suuren Saaristokaupungin välille, luoden uusia kulku- ja matkailijavirtoja ja monipuolistaen nykyistä tarjontaa – mitä mieltä olette?
Ensi kesänä Pärnäis-Retais välillä alkaa olla valmista ja tulee uudet hienot hybridilautat, joten voisi ajatella että esim vanha Prostvik 1 voisi siirtyä Parainen-Kemiönsaari välille; kantavuutta ja tilaa löytyy ja onhan muitakin lauttoja vähällä käytöllä.
Jouluterveisin – Med Julhälsningar till Alla läsare !
Kalle Förbom
Kivis, Nagu