Inget ”ja” – inget sex: De jobbar för att Finland ska få en samtyckeslag
Hoppfulla. Minna Sumelius (t.v.), Kati Systä och Iida Laurila hoppas att samtyckesinitiativet ska göra människor mer medvetna om de kulturella problemen kring våldtäkt och sexuella trakasserier. Bild: Adrienne Westerback.
Nu har aktivister i Åbo startat en volontärgrupp för att lyfta problemen kring strafflagen, våldtäkt och sexuella trakasserier också på lokalt håll.
Samtycke2018 (på finska Suostumus2018) är ett nationellt medborgarinitiativ som lanserades den 5 juni och strävar efter att få i kraft en samtyckeslag.
I lagen skulle våldtäkt definieras genom frånvaron av samtycke, det vill säga avsaknaden av ett ”ja” från någon part vid sex.
– I praktiken skulle en samtyckeslag betyda att vid våldtäkt, och sexuella trakasserier för den delen, flyttas bevisbördan från offret till gärningspersonen, säger Kati Systä, koordinator för volontärgruppen i Åbo.
Redan många namn
Hittills är det drygt 20 tusen som skrivit under initiativet som kräver 50 tusen underskrifter inom loppet av sex månader innan det kan föras vidare till riksdagen.
Men medlemmarna från volontärgruppen är nöjda.
– Jag tycker det har kommit många namn på kort tid, vilket var en liten överraskning, säger Iida Laurila som gått med i gruppen som frivillig.
Kati Systä instämmer.
– Tahdon-initiativet för några år sedan fick alla sina underskrifter på bara några timmar, men det här är en annan fråga som kanske inte känns lika självklar för alla, säger hon.
Samtycke2018. Kampanjen kring medborgarinitiativet vill att våldtäkt ska i strafflagen definieras genom bristen av samtycke. Bild: Adrienne Westerback.
Vill omdefiniera våldtäkt i strafflagen
Initiativet till Samtycke2018 togs i vintras av en grupp privatpersoner, medborgarorganisationer, ungdomsförbund och partier i huvudstadsregionen.
Kampanjteamets mål att förändra definitionen av våldtäkt så att varje enskild människas självbestämmanderätt respekteras.
– Det ska inte längre vara offrets ansvar att veta om hen gett samtycke eller inte, utan det ska förövaren veta, menar Minna Sumelius, som också är en del av volontärgruppen i Åbo.
För tillfället har Finland en brottsbalk, det vill säga strafflag, som definierar våldtäkt enbart utifrån fysiskt våld eller ett hot om det.
Enligt teamet bakom samtyckeskampanjen betyder det här att många våldtäkter förblir oigenkännliga eller ostraffade om offret inte klarar av att försvara sig på grund av ung ålder eller annan form av tvång.
– Samtyckeslagen skulle ge offret rättigheter och förövaren konsekvenser, något som saknas i dag, förtydligar Iida Laurila.
Volontärerna i Åbo anser att kampanjen också handlar om en kulturell skiftning.
– En stor del av problemen kring sexuella trakasserier och våldtäkt är djupt rotade i vår kultur. Därför vill vi göra folk medvetna om sitt eget beteende så att det kan ske förändringar, säger Minna Sumelius.
”Samtyckeslagen skulle ge offret rättigheter och förövaren konsekvenser” – Iida Laurila
Handlar om att lyssna på varandra
I en del av kritiken som riktats mot samtyckeslagen, bland annat i kommentarfält på internet, undrar människor om det nu behövs skriftliga kontrakt innan man kan ha sex.
Enligt de tre volontärerna i Åbo är det fråga om missförstånd av initiativets betydelse eller människor som inte är så insatta.
– Det behövs inga underskrifter. Det handlar istället om att lyssna på den man vill ha sex med. Den här lagen ger dessutom rättsligt skydd åt de offer som är fulla, medvetslösa eller på annat sätt inte kan ge sitt samtycke, menar Kati Systä.
– Man vet nog om den andra vill ha sex eller inte. Och vet man inte så är det dags att man lär sig tolka, säger Iida Laurila.
Systä påpekar att kommunikation kring samtycke är kärnan.
– Är man osäker på om den andra vill ha sex eller inte så ska man fråga! Det är inte så svårt, säger hon.
Synliggöra samtycke. Volontärgruppen som sköter kampanjarbetet i Åbo hoppas på bra diskussioner om lagförändringen med folk i staden. Arkivbild från gågatan i Åbo. Fotograf: Andrea Södergård.
Volontärjobbet: ge initiativet synlighet
Det var Systäs en vän som tog kontakt med henne för några veckor sedan och frågade om hon ville vara med och koordinera en lokal kampanjgrupp i Åbo.
För henne kändes det viktigt att engagera sig och den andra diskussionsträffen hölls tidigare i veckan.
– Just nu är vi kring tio i gruppen som aktiverat oss, men det kommer in flera varje dag, säger hon.
Syftet med volontärarbetet i Åbo är främst att ge samtyckesinitiativet så stor synlighet som möjligt.
– Vi kommer att vara på plats på olika evenemang så mycket om möjligt, för att samla in fler namn och informera människor om vad initiativet faktiskt innebär, säger Systä.
För Iida Laurila kändes det viktigt att få göra någonting konkret.
– Det räckte aldrig för mig att ”bara” ge min underskrift, utan jag vill vara med och påverka mera, säger hon.
”Är man osäker på om den andra vill ha sex eller inte ska man fråga! Det är inte så svårt” – Kati Systä
Lyfta de kulturella problemen
Initiativet och processen är fortfarande alldeles i startgroparna, men de tre Åbovolontärerna tycker att det redan känns hoppfullt.
– Jag hoppas på bra diskussioner. Och att göra folk medvetna om problemen som just nu finns i både kulturen och lagen, säger Laurila.
Minna Sumelius håller med.
– Det här är något som angår alla i hela landet, därför gör vi det här också i Åbo. Målet är att alla en dag ska kunna bestämma över sin egen kropp själv, säger hon.
Samtycke2018
Medborgarinitiativ som lanserades 5 juni.
Syftet är att förändra strafflagen så att våldtäkt definieras som sexualbrott när samtycke saknas.
Samtycke: Kampanjen för fram att sex endast kan ske genom samförstånd och gemensamt samtycke. Om samtycke saknas, eller om det inte kan ges, är det omedelbart fråga våldtäkt.
Mer om kampanjen hittar man på: suostumus2018.fi
Den nuvarande strafflagen
Lägger enligt kampanjen för mycket tyngd på om den målsägande har kämpat emot gärningspersonen vid .
Skyddar inte den sexuella självbestämmanderätten fullständigt.
Lägger 16–17 åriga målsäganden i sämre position än övriga utsatta.
Lagförändringen
Skiftar ansvaret vid våldtäkt från offret till den som begått brottet.
Tydliggör lagstiftningen.
Förbättrar också 16–17 åringars rättsliga position.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.