Ingen idé att bara bekymra sig över ungas språk – ”Stärk det som redan finns”
Jenny Stenberg-Sirén säger att tandemundervisning är ett sätt att stärka de svenskspråkiga elevernas finska.Foto: Catariina Salo/SPT
Klasslärarnas finska måste stärkas, då lär sig också de finlandssvenska ungdomarna språket. Det är en av slutsatserna i tankesmedjan Magmas rapport om ungas språkanvändning.
Det är ingen idé att oja sig och voja sig över engelskans intrång i det svenska språket utan försöka stärka den i stället. Det anser samhällsanalytikern Jenny Stenberg-Sirén som sammanställt rapporten Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ? för tankesmedjan Magma.
Samhällsdiskussionen har länge koncentrerat sig på att engelskan och finskan letar sig in i det svenska språket. Stenberg-Sirén säger att det inte behöver vara ett problem, ur språklig synpunkt.
– Ser vi däremot på den språkpolitiska debatten är det kanske ett problem om unga slutar använda finlandssvenska medier.
”Allt jag gör på datorn går på engelska. Det är jättesällan jag ser några andra språk än engelska. Forum, spel, serier – allt är på engelska. Det finns inte mycket som är på finska eller svenska som jag skulle bli utsatt för.”
Pojke, Esbo i rapporten Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ?
Magmas rapport är en uppföljningsstudie av den svenskspråkiga Ungdomsbarometern som publicerades i början av förra året. I barometern kom det fram att finlandssvenska ungdomar inte är en heterogen grupp. De svenskspråkiga ungdomarna i Finland ser olika på sin finlandssvenskhet och identitet beroende på vilken uppväxtmiljö de har.
– Det går inte att sätta likhetstecken mellan identitet och språkkunskap.
Endast engelska på nätet
I det material som analyserats och de intervjuer som Stenberg-Sirén gjort kommer det fram en enhetlig faktor: den digitala identiteten är engelskspråkig för så gott som alla unga.
Unga använder digitala sökfunktioner, videomaterial och medier på engelska. Enda undantaget är sociala medier, som ibland används för kommunikation med vänner. Men även här uppger många unga att de använder engelska.
– Man har vänner som talar olika språk som man vill nå eller så vill man ha ett öppet konto på sociala medier för att nå ut till hela världen.
Många av ungdomarna uppger att de väldigt sällan ser på videor eller lyssnar på musik på finska. Det finns en kulturell sfär som de svenskspråkiga ungdomarna inte alls ingår i. Det kan påverka bristen på finskkunskaper hos finlandssvenska unga.
”Frågar nån att vad är nu den här kändaste finska artisten så jag bara – ingen aning! Det är lite hemsk nog att man inte vet något, men det intresserar inte mig.”
Flicka, Karleby i rapporten Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ?
En av Stenberg-Siréns rekommendationer för pedagoger och föräldrar är att försöka få in den finska och sverigesvenska kulturen i undervisningen och hemmen.
– Många undersökningar visar att det vi lär oss hemma tar vi till oss senare i livet.
Stenberg-Sirén ser också en fara i att papperstidningen blivit alltmer sällsynt. Det kan i slutändan påverka hur ungdomar tar till sig finlandssvenska medier.
– Ungdomar läser gärna tidningar om de ligger framme. Steget till att aktivt söka efter en e-tidning är mycket större. Familjevanorna är avgörande ifall man tar till sig de finlandssvenska medierna eller inte.
Många unga uppger att radion ofta står på hemma ”så att hunden ska ha sällskap”. Däremot går det inte att tvingan någon att lyssna på finlandssvensk radio, Spotifylistorna känns ofta mer lockande.
– Det är musiken som är avgörande för unga. Det får inte bli för mycket prat, då stänger de av.
”Jag har aldrig haft en finskalärare som jag känner mig trygg med, och jag tror att det skulle hjälpa.”
Flicka, Helsingfors i rapporten Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ?
Papperstidningens bortfall en risk
Slutsatsen som Stenberg-Sirén drar är att det behövs mer satsningar på undervisningen i finska, speciellt bland klasslärarna. Hon tror att de blivande lärarnas kompetens är avgörande för att svenskspråkiga barn och unga ska inse vikten av att lära sig finska.
– Sedan borde vi introducera finskspråkigt kulturutbud för unga. Skolan är i en nyckelposition och det betyder att lärarna måste veta vad som händer.
Den tredje rekommendationen är att ge unga svenskspråkiga språkmodeller. Problemet blir att unga lätt tar till engelska om man inte förstår varandra på något av nationalspråken. Här kan tandemundervisningen spela en roll; en undervisningsform där finska och svenska ungdomar lär sig av varandra.
Vad beträffar engelskans intrång i svenskan ser Stenberg-Sirén ingen stor orsak till oro.
– Vi ska komma ihåg att det att eleverna är duktiga på engelska är i sig en väldigt bra sak. Det är något vi ska stärka.
”Jag tycker nog att det för det mesta går jättebra. Jag kan servicefinska skulle jag nog säga, men sen om de börjar tala någonting utöver det, som om deras barn eller nånting sånt, så kan det bli så där ibland… men det är bara att le och nicka då så går det bra.”
Pojke, Malax i rapporten Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ?
Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ?
En uppföljningsstudie av den svenskspråkiga Ungdomsbarometern 2018.
Rapporten fördjupar analysen i Ungdomsbarometern och annan tillgänglig statistik. Den analyserar också tidigare undersökningar och diskussioner med lärare och utbildningsexperter.
För rapporten har 26 unga i åldern 14–19 från olika delar av Svenskfinland intervjuats.
Catariina Salo
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.