Ingen åtgärd för bristande svenska vid ÅUCS barnpsykiatriska enhet
Ingen åtgärd för bristande språkkunskaper vid ÅUCS barnpsykiatriska enhet. ÅU-foto
Justitiekanslersämbetet fick i juli i fjol ta emot ett klagomål angående den svenskspråkiga servicen vid ÅUCS barnpsykiatriska enhet.
Avdelningens enda svenskspråkiga läkare skulle träffa en familj men hen hann sluta innan mötet blev av.
Varken den nya läkaren eller psykoterapeuten som senare träffade familjen talade tillräckligt bra svenska för att kunna föra en diskussion. De förstod ändå svenska, så man kom överens om att mamman talade svenska och läkaren och psykoterapeuten finska, vilket också mamman förstod.
I utredningen framgår ändå inte hur kommunikationen med de helt svenskspråkiga barnen hade ordnats.
Enligt tidigare diskussioner med mamman ansågs det inte nödvändigt att göra en individuell utredning av familjens barn.
Tungt för barnen att delta i psykologisk utredning
En individuell psykologisk utredning av barn är en tuff åtgärd som kan skuldbelägga barnet och få det att tro att det är något fel på hen.
Därför görs liknande utredningar endast av synnerligen tungt vägande skäl, skriver biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen i sitt beslut.
Att det inte gjordes någon individuell utredning berodde på ovannämnda orsaker och på att det enligt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt inte fanns medicinska skäl att utföra en sådan.
Orsaken var alltså inte att det saknades en svenskspråkig psykolog på avdelningen. Puumalainen skriver att han inte har orsak att ifrågasätta den bedömningen och att det därför inte finns skäl att vidta några åtgärder.
Sjukvårdsdistriktet: Det går alltid att ordna svenskspråkig vård
I sitt svar till den biträdande justitiekanslern säger Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt också att då det finns behov att göra en individuell psykologisk utvärdering av ett svenskspråkigt barn kan det ordnas genom köptjänster om det inte finns en enda svenskatalande psykolog att tillgå.
Största delen av den svenskspråkiga barnpsykiatriska verksamheten är koncentrerad till den tvåspråkiga enheten i Pargas.
Sjukvårdsdistriktet anser därför att det inte finns några hinder att erbjuda svenskspråkig vård eller service då det behövs, trots att det inte alla gånger är helt enkelt.
Frånvaromeddelanden ska skrivas både på svenska och finska
I ett annat klagomål kritiserar klagomålsställaren också sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä för att hennes frånvaromeddelande i e-posten endast var skrivet på finska och engelska.
Puumalainen hänvisar till ett tidigare avgörande av den biträdande justitieombudsmannen och senare också av justitieombudsmannen enligt vilket tjänstemännens meddelanden är kundservice som i en tvåspråkig myndighet bör ges på både svenska och finska.
Men eftersom sjukvårdsdistriktet har meddelat att man uppmanar sin personal att i framtiden använda de båda nationalspråken i sina frånvaromeddelanden anser biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen att det inte heller i det här fallet finns några skäl att vidta några juridiska åtgärder.
Läs också:
Klagomål till JK om barnpsykiatriska kliniken i Åbo: Svenskspråkiga barn behandlas ojämlikt
”Svenskspråkig vård inom barnpsykiatrin är ett problem – men det är inte stort”
Insändare: Bristen på personal på svenskspråkig personal på barnpsykiatriska avdelningen på ÅUCS
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.