Inga publikfrågor i paneldebatt med riksdagskandidater för nästan 300 universitetsunga – Sannfinländarnas Ville Tavio fick publiken att fnissa misstroget
Det går ett hörbart sus i det stora auditoriet på universitetsbacken i Åbo då Sannfinländarnas sittande riksdagsledamot Ville Tavio säger att universiteten måste vara självkritiska och att de inte ska forska i sådant som är irrelevant.
– Som kvinnoforskning, eftersom det inte bidrar till Finlands export, säger han.
Suset förbyts i fniss och mummel och det är tydligt att den förhållandevis unga publiken, som till största delen består av universitetsstuderande, inte tror sina öron.
Fyra sittande ledamöter plus två nya kandidater
Tyvärr finns det inte tid för några publikfrågor eller någon interaktion med publiken under paneldebatten.
Arkiv/Carina HolmDeltagarna är fyra sittande riksdagsledamöter, som hoppas på återval, och två riksdagsvalskandidater. Förutom Tavio deltar VF:s Li Andersson, SDP:s Eeva-Johanna Eloranta, Samlingspartiets Petteri Orpo samt De grönas Aliisa Wahlsten och Centerns Perttu Helin.
Arrangörer är Åbo Universitet, Åbo stad och Egentliga Finlands förbund och temat för debatten är kunskap och kunnande i Egentliga Finland. Moderator är Markku Jokisipilä, ledare för TY:s center för riksdagsforskning.
Alla i panelen, utom Li Andersson, har själva studerat vid TY och många har skrivit både inträdesprov och tenter i samma auditorium där debatten ordnas.
– Jag studerade flitigt i fyra år och blev klar efter elva, säger Petteri Orpo, som bland annat var med och grundade Assarin ullakko, under sin tid som generalsekreterare för TY:s studentkår.
Eeva-Johanna Eloranta var på universitetet redan som liten, eftersom hennes mamma studerade här.
Undervisningsminister Li Andersson säger att hon fortfarande har sin magistersuppsats vid ÅA oskriven, men att hon har främjat kunskap och bildning både som partiordförande och minister, även om universiteten inte lyder under henne.
Två minuter svarstid
Jokisipiläs första egentliga fråga handlar om statens finansiering till universiteten. Måste det alltid finnas offentliga medel för att finansiera universiteten? Riksdagsvalskandidaterna får två minuter var på sig att svara.
– Den gröna omställningen är viktig. Vi behöver unga forskare som skapar nya vetenskapliga rön, därför är universitetsfinansiering en fråga om vilken framtid vi vill ha, säger Aliisa Wahlsten från De gröna.
Eeva-Johanna Eloranta, SDP, påpekar att sittande regering genast gjorde ändringar i början av regeringsperioden och bland annat justerade index.
– För företagen är det helt nödvändigt att utbildningsnivån i Finland höjs och därför måste vi investera i utbildning.
”Återupprättar bildningens rykte”
Li Andersson, VF, säger att alla partier kan lära av fel som man tidigare har gjort.
– Vi har börjat återupprätta utbildningens rykte under den här regeringsperioden. Det räcker inte att säga att man inte tänker skära i anslagen till utbildningen. Man måste också satsa på den och det behövs fler nybörjarplatser. Att Finland nu finns i samma utbildningskategori som Turkiet och Chile beror på att inget har hänt på tjugo år.
Hon är också orolig för tankar om att en andra examen skulle kosta, eftersom det försvårar för den som vill byta bransch, samtidigt som landet behöver utbildad arbetskraft.
Sannfinländarnas Ville Tavio betonar samhällsrelevansen.
– Universiteten måste själv ta ansvar för att man satsar på rätt saker som gynnar Finland. Det är också väsentligt att vissa forskningssektorer får privat finansiering, som läkemedelsforskningen.
En välfärd byggd på kunnande
Petteri Orpo, Samlingspartiet, säger att Finlands välfärd är byggd på kunnande.
– Därför är det viktigt att se till att det finns finansiering. Men om det inte finns pengar är det inte möjligt.
Han passar på att tacka regeringen för att den har ökat resurserna till utbildningen.
– Men med tanke på kommande regeringsförhandlingar kan vi inte öka skuldsättningen. Rysslands angreppskrig på Ukraina och en allt äldre befolkning gör att utgifterna stiger. Men det är lättare för Li Andersson att lova allt möjligt, eftersom VF är beredda att ta mer lån.
Carina HolmSnabba gröna eller röda kort
Jokisipilä har också några snabba omröstningar, där alla panelister visar grönt kort på frågan om de är beredda att höja grundfinansieringen för universiteten.
Knepigare blir frågan om staten borde bidra så att TY:s forskningsstationer på Själö och i Kevo kan bevaras.
– Nja, vad kostar det? frågar Petteri Orpo innan han tveksamt höjer sitt gröna kort, medan han samtidigt lyfter det röda och visar dem båda parallellt.
Också Li Andersson tvekar, men lyfter sedan det gröna kortet lite halvt.
Alla betonar hur viktigt det är att rädda Skärgårdshavet, men bland annat Eeva-Johanna Eloranta och Li Andersson konstaterar att det är ett problem att man måste anhålla om stödpengar, vilket gör att en del blir oanvända.
Snabbare skydd av Skärgårdshavet
Också Orpo säger att Skärgårdshavet måste vara en nationell fråga.
– Vi är på rätt väg, men det måste gå snabbare. Om vi inte får läget att vända nu, finns det en risk att vi förlorar det arbete som har gjorts.
Aliisa Wahlsten betonar också betydelsen av att minska på den interna belastningen.
– De näringsämnen som redan finns i Östersjön måste fås bort och användas på nytt. Det behövs teknologi för att kunna ta tillvaka dem.
Perttu Helin säger att åtgärderna samtidigt måste vara realistiska för lantbruksföretagarna som redan i dag kämpar hårt med lönsamheten.
– Det är svårt att få dem att göra mer än vad de redan gör då de redan nu går på minus. De som kan göra något åt situationen måste också ha råd att göra det. Ny teknologi finns. Men det kostar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.