Inför valet: Skolpsykologen ska vara i skolan – inte sitta på en mottagning långt borta
Skolpsykolog Nina Forsten-Lindman kommer traskande över en isig och snöig skolgård i Nagu. Hon är klädd i jeans och en stor tröja, viftar hej åt både höger och vänster och backar några steg för att hastigt hinna besvara en kram från en liten flicka.
Arbetsdagen, som just i dag inleds i Kyrkbackens skola, har börjat med att Forsten-Lindman gått igenom uppgifter om barn hon ska träffa under dagen. Hon har deltagit i några lektioner och varit med ute under rasterna. På eftermiddagen ska hon träffa några elever för enskilda samtal.
Det är många som vill prata med Nina.
– Och det känns väldigt viktigt att ha tid att sitta ner och prata. En del barn vill inte prata hemma för de vill inte att föräldrarna ska bli så oroliga.
Monica ForssellPanikångest, depressioner och självskadebeteende har ökat under epidemin och enligt Forsten-Lindman verkar det vara i synnerhet flickorna som mår dåligt. Koncentrationssvårigheter, barn som agerar våldsamt och olika störningar inom autismspektret är sedan tidigare vardagsmat i alla dagens skolor.
Forsten-Lindman, som är en av Pargas två skolpsykologer har cirka 1000 elever och 10 skolor på sitt konto. Så gott som varje dag besöker hon någon av sina skolor i Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Utö eller Iniö. Hon för stödjande samtal, utför kognitiva utredningar och gör vid behov psykologiska test.
– Det är jätteviktigt att skolpsykologen finns i skolorna. Om man träffar ett barn på en mottagning en timme får man inte någon uppfattning om barnets verklighet och den miljö barnet lever i. Vi behöver finnas här i klasserna, i lärarrummen, på skolgårdarna, säger Forsten-Lindman.
Max 780 elever per skolpsykolog
Finlands psykologförbund rekommenderar att en skolpsykolog har hand om max 500 elever. Enligt en färsk lagändring ska det både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet finnas minst en kurator per 670 elever/studerande och en psykolog per 780 elever/studerande.
Enligt en undersökning som Finlands psykologförbund gjorde 2020 jobbar cirka 80 procent av landets skolpsykologer i dag inom kommunernas bildningssektorer. Cirka 20 procent hör till social- och hälsovården. I Pargas lyder skolpsykologerna under social- och hälsovården.
I och med de nya välfärdsområdena kommer alla skolpsykologer att lyda under välfärdsområdenas social- och hälsovård.
När Forsten-Lindman började jobba som skolpsykolog för snart tjugo år sedan hade hon hand om 2000 elever och över 20 skolor. Att hon nu har ansvar för hälften färre är ett litet steg i rätt riktning.
– Här i skärgården är avstånden dessutom långa och det tar en hel arbetsdag i anspråk att åka ut till till exempel Iniö eller Houtskär, säger Forsten-Lindman.
Svänger man på steken kan man konstatera att vägen är lika lång till skärgården som från skärgården. Förstår välfärdsområdets kommande beslutsfattarna det här, undrar Forsten-Lindman.
Redan i dag kan barn och unga få sitta en halv dag i taxi från låt oss säga Houtskär för en timme terapi i Åbo. Forsten-Lindman är, liksom många andra, rädd för att man i de nya välfärdsområdena ska tycka att det här är acceptabelt. Man låter barnen sitta i taxi, flyttar bort skolpsykologerna från skolorna, centraliserar och koncentrerar för att spara.
Istället för att göra precis tvärtom: Se till att det anställs fler skolpsykologer, fler neuropsykologiska coachar, ergoterapeuter, handledare och psykiatriska vårdare som jobbar uttryckligen i skolorna.
Arkiv/Linnea de la ChapelleForsten-Lindman vill inte att skolpsykologerna blir anonyma tanter och farbröder på mottagningar i anonyma korridorer för skillnaden mellan att kunna rycka en bekant ylletröja i ärmen eller vara tvungen att boka en tid till en anonym människa på en hälsocentral, är som mellan dag och natt för en ung person.
– Vi behöver fler hjälpande händer och lyssnande öron i skolorna. Vi behöver mindre grupper och mera handledning i skolvardagen. Inte tvärtom.
Monica ForssellEtt litet smakprov på åt vilket håll det barkar har man redan fått i Pargas när Familjehuset Ankaret tvingades flytta till hälsocentralen. Familjehuset var enligt Forsten-Lindman en unik, välfungerande lågtröskelenhet som uppskattades av både anställda och familjer.
I Ankaret hade hon i tio år sitt mottagningsrum och kunde där ta emot elever som inte ville träffs i skolan. Familjehuset upplevdes av många som en trygg och välkomnande plats och en plats där det alltid fanns någon, till exempel en handledare, skolkurator, psykolog eller speciallärare, på plats som kunde hjälpa.
– Nu sitter vi i långa korridorer med stängda dörrar, säger Forsten-Lindman och suckar. Men enligt politikerna och tjänstemännen måste alla finnas under samma tak före vårdreformen för att Pargas ens ska få behålla hälsocentralen.
Vad handlar välfärdsområdesvalet om?
Den 23 januari går Finland till val och då väljs det ett områdesfullmäktige för varje välfärdsområde.
Egentliga Finland bildar ett område och i Egentliga Finland ska det väljas 79 fullmäktigemedlemmar.
Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, socialservice, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårds- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elev- och studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet.
De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall samkommuner.
Förhandsröstningen pågår 12-18.1.2022. Utomlands pågår förhandsröstningen 12-15.1.2022.
Den egentliga valdagen är 23.1. Resultatet fastställs 26.1.2022.
De nya politikerna inleder sitt arbete 1.3.2022.
Fram till årsskiftet 2022-23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet och 2023 träder det i kraft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.