Inför valet: Sannf oroar sig för att förvaltningen slukar pengarna
De nya välfärdsområdena startar med knappa resurser, säger Jyrki Åland, kandidat och valchef för Sannfinländarna. Årsbudgeten på 2,2 miljarder euro för Egentliga Finland räcker knappast till då exempelvis löner ska harmoniseras.
– Jag undrar verkligen om alla kostnader som uppstår i övergångsperioden har beaktats. Varifrån ska vi ta de extra pengarna?
Åland säger ändå nej till att också välfärdsområdena skulle få egen beskattningsrätt. Då blir det för lätt att bara höja skatten.
– Det är inte hållbart med tre beskattningsnivåer, kommunernas, välfärdsområdenas och statens
Bristen på arbetskraft är en av de akuta frågorna. Åland anser inte att invandrad arbetskraft löser frågan. Han vill i stället locka tillbaka sådana har arbetat inom välfärdssektorn men lämnat den.
– Själva löneharmoniseringen gör i sig självt ingen salig, säger Åland, som räknar med att lösningen också måste omfatta bättre anställningsförhållanden överlag.
Viktigt med lokalkunnande
En utmaning är att utgångsläget är olika både mellan och inom välfärdsområdena. Åbo startar längre bak än exempelvis Lundo, Koskis och S:t Mårtens som sedan tidigare har samarbetat inom social- och hälsovården.
– Koskisborna behöver säkert också i fortsättningen hälsostationen i S:t Mårtens. På samma sätt kan man inte räkna med att Korpoborna ska åka med två färjor och ända till Åbo för att få service.
Sannfinländarna har kandidater från så gott som alla kommuner i Egentliga Finland. Eftersom alla kommuner knappast får in en ”egen” ledamot i fullmäktige ser Åland det som ytterst viktigt att det i välfärdsområdets olika nämnder finns en mångsidig lokal representation.
– En ledamot från exempelvis Nystad är säkert inte så insatt i de behov som finns i den tvåspråkiga skärgården.
ÅU:s kandidatintervjuer
Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater.
Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet.
Det finns många som inte får glömmas i den stora reformen, säger Åland. Som exempel ger han de talrika anhörigvårdarna, vars välmående är viktigt. Likaså är det viktigt att minnas den tredje sektorn. De privata vårdföretagen ställer han sig något tveksam till.
– Vi har sett hur det har brustit i övervakningen. Enligt det som jag har hört från fältet är det inte ännu så bra som det borde vara
Välfärdsområdet ska också svara för räddningsväsendet, påminner Åland. Kommunerna har tidigare skött finansieringen, nu ska staten göra det. Det sker enligt särskilda fördelningsnycklar som utgår från bland annat invånarantal och -täthet och specifika riskbedömningar för de olika områdena.
– Frågan är hur bra beräkningarna beaktar områdenas egenart. Vi kommer exempelvis säkert att behöva helikoptrar också i fortsättningen
Det finns också strukturella bekymmer, som det att många brandmän pensioneras, säger Åland.
– De frivilliga brandkårerna är livsviktiga också i framtiden. Det är ju de som oftast är först på plats.
Kommunernas roll är viktig
Åland undrar hur det blir då välfärdsområdet ska leta efter vårdplatser för äldre som inte längre kan bo hemma. Snart slopas ju de gamla gränserna inom landskapet.
– Kan det gå så att en Salobo plötsligt hänvisas till ett vårdhem i Askais, om en ledig plats finns just där?
För kommunernas del hoppas Åland på tydliga villkor för hur hälsoskyddets förebyggande åtgärder ska skötas. Det får inte finnas en gråzon här, säger han.
– Det som krävs ska vara noga definierat. Kommunerna ska inte komma undan med att bara hänvisa till att de har en lucka dit folk kan vända sig.
Åland är särskilt oroad för de unga. Han är glad att Åbo nu gör en idrottsplatsutredning, men det behövs också fler satsningar på hobbymöjligheter och kultur.
– Den finns en hel generation som mår väldigt dåligt.
Sannfinländarnas tre teser
Social- och hälsovårdsreformen kommer inte att hejda den skenande kostnadsutvecklingen.
Landskapsreformen får kostnaderna att öka och förvaltningen att svälla ut, då allt är räknat enligt hur landsbygdens förra maktparti kan maximera sin.
Genom att sänka ambitionsnivån för invandringen och klimatpolitiken kunde Finland satsa med hälsovården.
Källa: Sannfinländarnas valprogram, de tre inledande punkterna
Det ska inte satsas på väggar utan på service, så att människor inom rimlig tid får vård och omsorg av hög kvalitet, säger Åland. Han varnar för att låta välfärdsområdets förvaltning svälla ut då allt startar från tomt bord.
– Det borde ha funnits en ståltrådsmodell att utgå från, en ram för hur allt börjar byggas upp. Sedan kan den justeras senare, efter behov.
En oklar sak är om det nya området organiserar sig så att alla nya förtroendevalda enbart får arvoden. Kommer det också att finnas exempelvis anställda, avlönade ordförande som i vissa kommuner, frågar Åland.
– Det som jag är mest rädd för är om vi får en komplicerad förvaltningshärva.
En reform är i sig nödvändig, anser Åland, men det är all anledning att vara realistisk i den kolossala omställningen. Det kan ta tre-fyra val innan allt är på plats och fungerar som bäst.
– Vi måste inse att Finland inte längre erbjuder det som hör till den nordiska välfärdsmodellen. Nu är sista chansen att göra något åt det.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.