Inför valet: Poängen med reformen är att vi ska må bättre, säger VF:s Emma Lindqvist i Reso
Vänsterförbundaren i Emma Lindqvist i Reso har smittats av corona. Lindqvist, som jobbar med digital marknadsföring, är sista dagen i karantän när ÅU ringer för en intervju. Hennes partner insjuknade först och tog ett pcr-test i vården, så själv gjorde Lindqvist bara ett hemmatest.
– Kontakten med hälsovården i Reso funkade smidigt via Oma olo-tjänsten på nätet, och jag fick snabbt ett sjukintyg. Under coronatiden har vårdcentralens telefonlinjer haft långa köer, men överlag har vi bra social- och hälsovårdstjänster i Reso. Själv har jag mest använt rådgivningstjänsterna på senare tid. Dem kan jag bara berömma, säger hon.
En sak kan dock förbättras. Lindqvist, som sitter både i Resos stadsstyrelse och -fullmäktige, säger att VF i flera år försökt driva igenom att vårdcentralen ska få kvällsjour.
Lindqvist anser att varje kommun i Egentliga Finland ska ha minst en vårdcentralläkare samt grundläggande vårdtjänster.
– Vardagens vårdbehov ska kunna skötas mitt i vardagen. Men varje kommun behöver nödvändigtvis inte ha en fysisk vårdcentral. Det får vi titta på. I en del landskap med stor glesbygd kan avlägsna byar få besök av vårdbussar, ger Lindqvist som exempel.
ÅU:s kandidatintervjuer
Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater. Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet.
Viktigt att skapa en bra takorganisation
Vilka vårdtjänster kan flyttas bort från Reso till Åbo? Lindqvist vänder på frågan. Hon tar sjukvårdsdistriktets labbtjänster i Reso som exempel. Det lönar sig säkert på alla sätt att labbtjänsterna finns nära Resoborna, som en länk mellan bas- och specialistvården.
– Det kan vara nyttigt för vårddistriktet att ha service på många platser i landskapet. Det viktiga nu är att skapa en takorganisation som kan skapa en bra servicehelhet. Varje kommun ska inte behöva oroa sig för hur den sk får en läkare till orten. Nu är det välfärdsområdet som blir arbetsgivare, och man kan tänka sig kreativa lösningar där personalen inte alltid arbetar på samma ort.
Emma Lindqvist ser också välfärdsområdet som en chans att utveckla bättre specialenheter, till exempel ätstörnings- eller transkliniker.
Inför valet utlovar alla partier bra service om man röstar på dem. Emma Lindqvist tycker att väljarna ska kolla vad kandidaterna och partierna faktiskt har gjort för social- och hälsovården i kommunalpolitiken.
– Många har inte gjort något alls för välmåendet eller lönerna i vården, eller för att servicenätet ska vara täckande. I Reso har vi vänsterförbundare försökt arbeta bland annat för välmåendet, kvällsjouren och för att förbättra närståendevårdarnas situation.
Hur ska man få fler händer i vården?
– Om personalen känner att den inte orkar så måste man förbättra arbetsförhållandena. Förstås vill jag se högre löner, men det räcker inte. Enheter som ständigt har många utmattade eller sjukskrivna anställda måste få mera personal. Vi måste också lyssna mycket mer på de anställda när det gäller hur arbetet organiseras.
Lindqvist säger att det finns många vårdutbildade som lämnat vården, och som vi borde försöka locka tillbaka.
Det måste få kosta
Det irriterar henne när folk beskriver de nya välfärdsområdena som ett sätt att spara. Hon säger att reformens poäng är att vi ska må bättre.
– Det kommer att kosta i början, och pengarna ska i första hand fås in genom skatter – inte kundavgifter. När vi satsar på förebyggande arbete och mentalvård så kommer vi att på längre sikt spara pengar i specialistvården. Men min utgångspunkt är att vi ska må bättre. Vi får inte utgå från pengarna. Finlands budget för social- och hälsovård är mindre än i övriga Norden.
Lindqvist nämner barn och unga samt mentalvård som ett par av sina huvudteman. Hon säger att välfärdsområdet genast måste få ett ungdomsfullmäktige. Även högskolorna måste tas med i arbetet med att skapa sömlösa vårdvägar bland annat mellan skol- och studenthälsovården och specialistvården.
– De unga och föreningarna måste fås med i planeringsarbetet. Mentalvårdstjänster med låg tröskel behövs genast. När någon mår dåligt ska man få diskutera med någon direkt och inte efter två månader.
Lindqvist vill även att kommunerna och landskapsförbundet aktivt är med i planeringen av hela reformen, till exempel för att garantera att servicen går att nå även utan egen bil.
Valet är diffust för många
Finskspråkiga Emma Lindqvist säger att rätten till vård på modersmålet måste garanteras, och man ska inte tvingas resa till andra ändan av landskapet för att få den.
På tal om tvåspråkiga Åbolands sjukhus konstaterar hon att landskapet också i fortsättningen kommer att ha andra sjukhus än bara ÅUCS, men säger samtidigt att svensk service inte bara ska erbjudas på ett ställe.
Du sitter i landskapsfullmäktige. Har du varit i varje kommun i Egentliga Finland?
– Hm, en bra fråga. Jag tror det! Jag har även suttit fyra år i markanvändningssektionen. Landskapet har blivit ganska bekant för mig.
Valet gäller social- och hälsovård men också räddningsväsendet. Har du märkt bland bekanta att de upplever hela valet som lite diffust?
– Absolut! Jag har fått frågor som ”Är det riksdagsval redan?” eller ”Kan jag som Åbobo rösta på dig?”. En bekant hade snackat med sin kompis som är sjukskötare och som inte visste att vad välfärdsområdesvalet är, vilket är lite bekymrande.
Själv medger Lindqvist att räddningsväsendet, där bland annat de frivilliga brandkårerna ingår, är något som hon måste läsa in sig mer på. Hon konstaterar ändå att det är viktigt att man ser till att alltför stort ansvar inte faller på enskilda frivilliga bland annat i skärgården.
Vad handlar valet om?
Den 23 januari väljs ett fullmäktige för varje välfärdsområde.
Egentliga Finland bildar ett välfärdsområde, med ett fullmäktige med 79 medlemmar.
Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, socialservice, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårds- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elev- och studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet.
De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall av samkommuner.
Förhandsröstningen avslutades på tisdagen. Också utomlands har den avslutats.
Den egentliga valdagen är 23.1. Resultatet fastställs 26.1.
De nya politikerna inleder sitt arbete den 1 mars.
Fram till årsskiftet 2022–23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet, som träder i kraft 2023.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.