Mikael Heinrichs 14.01.2022 05:001

Kristdemokraterna ställer upp med en bred kandidatlista i Egentliga Finland, något som rimmar väl med den uttalade målsättningen om en fungerande regional demokrati och att också de mindre kommunerna ska få sin röst hörd.

Håkan Westergård med bopålar både på Norrskata och i Pargas om någon platsar med sin starka skärgårdsprofil in på den punkten, och som valveteran har han också satt det hela i perspektiv. Välfärden i Finland håller enligt honom högsta klass i dag, och det är inget han vill rasera.

– Jag har fått en god och fungerande vård i alla sammanhang då jag behövt den. Då jag drabbades av en stroke ute på Norrskata och ringde 112, hade vi helikoptern på plats 15 minuter senare och inom en halv timme var jag på ÅUCS. Snabbare hade det knappast gått någon annanstans i regionen.

Varför ändra på fungerande koncept?

Westergård ser att vården på många mindre orter i dag fungerar, ibland till och med bättre än på större orter.

– Det är lättare att komma fram till rätt personer per telefon och trots att man kanske har läkare på plats bara någon dag i veckan kommer man snabbt vidare.

– Varken jag eller Kristdemokraterna vill att det här ska försämras, säger Westergård.

KD har ställt upp maximala 98 kandidater i Egentliga Finland, vilket är väldigt många med tanke på att partiet samlade ett väljarstöd på 1,9 procent i riksdagsvalet 2019 i landskapet.

Det ska inte bli dyrare, snarast billigare

Frågan om hur de nya välfärdsområdenas verksamhet ska finansieras är något som Westergård och partiet går aningen isär kring, eftersom KD:s officiella linje är ett blankt nej till att välfärdsområdena skulle få beskattningsrätt.

– Om välfärdsområdet får rätt att uppbära skatt, måste det i alla fall ses till att helhetsskattebördan på den enskilda individen inte blir större, säger Westergård.

Mikael Heinrichs

Vårdarflykten utomlands oroar också. Westergård ser att lönen inte ska få vara ett incitament för personalen att söka sig till andra länder för att jobba. Språktillägg nämns också.

Han efterlyser också en slags lojalitet i utbyte mot den avgiftsfria utbildningen, men exakt hur det skulle fungera kan han inte sätta fingret på.

Nej till dyr administration

KD ser den tungrodda administrationen som ett problem som hotar själva kärnuppgiften – vården i olika former.

– Man får hoppas att man kunde hitta lösningar som skulle minska på administrationen och lösgöra pengar den vägen. Vårdare är lågavlönade och arbetsbördan är stor. Om det behövs högre löner för att hålla kvar och locka tillbaka vårdare, då måste vi göra det.

KD som parti förespråkar att alla kommuner åtminstone via nämndplatser ska ha en representant på någon nivå i välfärdsområdets beslutsfattande.

– Beslutsfattandet handlar i slutändan om att bygga relationer mellan kommuner, man måste få in en känsla för varandra som skulle genomsyra hela arbetet. Vi måste se till att räcka varandra hjälpande händer och vara omtänksamma.

Mix av offentligt och privat

Närheten utesluter inte en mix av kommunala och privata tjänster.

– Vi får väldigt mycket via den kommunala sidan, men ibland är köerna långa och då ska det också vara möjligt att till en rimlig kostnad ta del av den privata vården.

– På räddningssidan vore det ju rent vansinne att göra det svårare och krångligare för de frivilliga brandkårerna att jobba. Varför gå och ändra på någonting som fungerar, helt enkelt.

Westergård ser inga snabba lösningar, utan tar hellre till sunt förnuft.

– Vi måste kunna tänka utanför partigränserna i de här frågorna, det handlar ändå om människors välmående. Gällande Kristdemokraterna tänker jag att det finns en automatiskt inbyggd empati, känsla för medmänniskan som bygger på den kristna värdegrunden.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln