Inför valet: För Samlingspartiets Niina Hemming är barns rättigheter och allas välmående i fokus
Regional jämlikhet, mental hälsovård och service till barnfamiljer är viktiga områden för Samlingspartiets kandidat Niina Hemming i välfärdsområdesvalet. Hon är bosatt i Åbo (tidigare Mathildedal) och jobbar som socialchef på Kimitoön sedan september 2021. Hon har alltid varit intresserad av sociala frågor.
Jag har jobbat som socialarbetare i tjugo år. Under de åren har mentalvården aldrig fungerat. Det är mycket som måste lösas för att få den fungerande
Niina Hemming
Hemming har aldrig varit politiskt aktiv förr. Att hon nu ger sig in i valet förklarar hon så här:
– Jag såg en annons om valet där socialvården av misstag fallit bort. Då tänkte jag att nej, så här kan det inte vara!
Nu ser hon chansen att få dyka in i politiken på det avgränsade området social- och hälsovård.
Hemming valde Samlingspartiet för partiets ståndpunkt om att folk så långt som möjligt själv ska ha rätt att välja sin service, och att servicen ska vara jämlik. Dessutom anser hon att partiet har en bra helhetssyn på vård och omsorg.
ÅU:s kandidatintervjuer
Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater. Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet.
– Jag har jobbat som socialarbetare i tjugo år. Under de åren har mentalvården aldrig fungerat. Det är mycket som måste lösas för att få den fungerande, säger Hemming och tillägger att det psykiska välmåendet går hand i hand med det fysiska.
Hemming vill tro på att reformen kan lösa det här, i alla fall ser hon det inte som hopplöst.
– Det måste bli lättare att komma in till mentalvårdsservicen. Har man ett litet behov av den servicen måste tröskeln vara låg att nå den. Men också om man behöver institutionsvård ska det vara lättare än nu. Det finns olika grader av stöd och det är viktigt att rätt stöd ges i rätt tid.
Orolig över servicen i glesbygden
Hemming ser fler plus än minus med reformen.
– Men förändring är alltid skrämmande. Jag är orolig över några saker, till exempel om det kommer att bli svårare att få service om man bor långt borta från Åbo.
Hemming ser den geografiska aspekten av vårdfrågan så att basservicen fortfarande ska finnas kvar i kommunerna framöver, medan mer specialiserande service riktas till de större orterna.
Nära ska till exempel hälsocentral med läkarmottagning, mentalvård, tandvård, mödra- och barnrådgivning, barnskyddets eftervård och rusmedelsarbete finnas.
Hemming tycker att det är på sin plats att också närservicepunkten i Dalsbruk med sjukskötarmottagning bevaras, där man kunde få service också gällande ärenden vid statliga instanser som FPA, skatteverket och TE-byrån.
– Men det finns personer som hellre träffar läkaren på distans. Det är viktigt att också det alternativet finns.
Också räddningsväsendet vill Hemming att ska finnas nära, så att den som behöver hjälp får den snabbt.
Ett stort team är ett starkt team
Överlag anser Hemming att specialiteter, kunnande och styrka växer då man centraliserar verksamheter till större team. En liten grupp, som till exempel de tre socialarbetarna på Kimitoön, är sårbar.
– De från Åboteamet kan ju också åka ut till mindre orter.
I ett större team kan man effektivera utbildning, ledning och styrning av personal, samtidigt som risken för ensamhet och utmattning inte är lika stor.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkNej till egen enhet för svensk service
Tanken på att den svenska vården skulle organiseras i en egen enhet, till exempel kring Åbolands sjukhus, som skulle erbjuda svensk service i olika former understöder inte Hemming. Hon syftar då främst på socialservicen och hänvisar till sin tanke om att större enheter inom sektorerna är starkare.
– Men alla specialområden behöver ett svenskspråkigt team. Jag vet att det finns till exempel barn som inte alls kan finska – de måste kunna få svensk service dygnet runt alla dagar, poängterar Hemming.
Viktigt med lokala röster bland beslutsfattarna
Hemming tycker det är viktigt att det i välfärdsområdets fullmäktige finns representanter från varje kommun, med tanke på kännedom om de lokala förhållandena. Då kan man bygga upp social- och hälsovården enligt områdenas särförhållanden – till exempel har Kimitoön på grund av sin befolkningsstruktur ett stort behov av äldrevård och färdtjänst.
För Hemming är inget av de regionala områdena viktigare än ett annat. Hennes fokus ligger på barns rättigheter och allas välmående.
För att den lokala rösten ska bli hörd ser Hemming att till exempel byaföreningarna kunde vara en bra kanal, som skulle se till att ha en bra kontakt till beslutsfattarna i välfärdsområdet.
Välkomnar privata vårdproducenter
Hemming anser inte att den offentliga vården ska behöva klara av att erbjuda alla slags vård, utan välkomnar privata vårdproducenter.
Hon poängterar att inom socialvården är det inte ens möjligt att jobba utan deras insats, till exempel gällande barnhem, rusmedelsarbete och våld i nära relationer.
Också tredje sektorns tjänster välkomnar hon.
Hur ska man lösa bristen på vårdpersonal?
– Man ska granska sjukvårdarnas arbetsuppgifter och ta bort sådant som en vårdassistent kan göra, till exempel som att dela ut mat. Men vi behöver anställa fler vårdare. Kanske man kunde rekrytera utomlands? Att höja flyktingkvoten löser dock inte det här problemet, säger Hemming, och klargör att hon syftar på en direktrekrytering.
Vidare anser Hemming att man borde fundera på högre löner för vårdpersonalen, men framför allt fokusera på välmående på arbetsplatsen. Ett led i det är en bra ledare.
Vidare ser Hemming gärna att man i denna kvinnodominerade bransch skulle göra kombinationen av jobb och familjeliv smidigare.
Vad handlar valet om?
Den 23 januari väljs ett fullmäktige för varje välfärdsområde.
Egentliga Finland bildar ett välfärdsområde, med ett fullmäktige med 79 medlemmar.
Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, socialservice, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårds- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elev- och studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet.
De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall av samkommuner.
Förhandsröstningen avslutades på tisdagen. Också utomlands har den avslutats.
Den egentliga valdagen är 23.1. Resultatet fastställs 26.1.
De nya politikerna inleder sitt arbete den 1 mars.
Fram till årsskiftet 2022–23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet, som träder i kraft 2023.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.