Inflyttningsboomen bara fortsätter i Pargas och Kimitoön
I både Kimitoön och Pargas ser det nu riktigt bra ut gällande inflyttningen, speciellt om man jämför med fjolårssiffrorna.
Enligt statistikcentralens inflyttningssiffror landar nettoinflyttningen i Pargas på 77 (hela år 2019: 5) och för Kimitoön på 33 (hela år 2019: -20) då man ser till årets tio första månader.
– Det här är en jättestor förändring som vi är mycket glada över, säger Pargas kommunikationschef Anne-Maarit Itänen.
Tror ej på bara coronaeffekt
Itänen ser inte coronapandemin som huvudsaklig orsak till de goda siffrorna för Pargas del, även om det var under våren som inflyttningen tog fart.
– Vi har varje år jobbat med att marknadsföra staden och de lediga tomterna. Sedan april har vi samarbetat med fastighetsförmedlare. Folk har nu börjat bygga mer – det kan knappast vara en direkt coronaeffekt, säger Itänen.
Hon är optimistisk inför framtiden och tror att inflyttningen kan hålla i sig. Normalt brukar inflyttningsstatistiken i Pargas variera från månad till månad, men Itänen menar att det är ett gott tecken att siffrorna nu är mer stabila.
Pargas stad är synlig såväl i tryckta medier som digitalt och har producerat både kampanjsajter och videor.
Många barnfamiljer väljer Pargas
Främst är det från Åbo inflyttningen till Pargas sker, eftersom många ser pendlingsmöjligheten.
Om man ser till åldern på inflyttarna är det faktiskt främst barn under fem år som flyttar in nu, alltså barnfamiljer.
Itänen ser förklaringen i att staden har bra service av hög kvalitet för barn och har valt att satsa på dem. Till exempel finns det vid daghemmen möjlighet till skogsvistelse och så är grupperna i skolor och daghem små, medan fler assistenter finns tillgängliga.
Kimitoöns arbete väcker intresse
Det arbete för synlighet och därmed inflyttning som gjorts på Kimitoön verkar intressera andra kommuner, och Kimitoön ses numera som ett modellexempel för hur det här ska skötas.
Kimitoön har synts stort både på webben och i landets större tryckta medier.
Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg har nyligen besökt Mariehamn, där bland annat näringsminister Fredrik Karlström och kommundirektörerna ville höra hur Kimitoön gått till väga för att lyckas så bra.
Den här veckan besöker Granberg Bromarv i samma ärende.
I mars till juli hade Kimitoön mest inflyttning i hela Egentliga Finland i proportion till invånarantalet.
– Vi drar ju en hel del nytta av att folk jobbar allt mer på distans, på grund av coronan, säger Granberg.
De nyinflyttade välkomnas
Inom den så kallade inflyttningskorridoren jobbar Kimitoön förutom med synlighet också med att de som väl flyttat till orten ska få ett så gott välkomnande som möjligt.
Nyinflyttade ska snabbt få info om Kimitoön, vilket kommunen sköter med ett inflyttarbrev, en guidad busstur (dock inte i coronatider) och så har man nyligen träffat byalagen för att fundera över vilken roll de kunde ha i att välkomna nya Kimitoöbor.
– Inflyttningskorridor syftar på att vi vill komma åt flaskhalsarna som försvårar inflyttningen, säger Granberg, och poängterar att Kimitoön jobbar sektorövergripande med detta.
Medel till kampanjen kommer från evenemanget September Open, som på grund av coronan är inhiberat i år.
Också i Pargas får nyinflyttade ett välkomstpaket och där har de olika kommundelarna möjlighet att skräddarsy paketet. Även här planeras rundturer i skärgården och i Pargas, då det igen är möjligt.
Kimitoön erbjuder kartläggningssedel
Kimitoön kommer från och med år 2021 att erbjuda en kartläggningssedel till fritidsbor, med vilken man av en planerare får hjälp med vad som behöver göras för att ändra sommarstugan till ett året runt-boende.
Enligt Granbergs uppgifter har det tidigare år varit två till tre fritidshus på Kimitoön som ändrats till fast boende, medan siffran i år redan är uppe i tolv.
I Pargas hoppas Itänen på en boom av fritidsbor som vill skriva sig i staden. Stadens planläggnings- och byggnadssida står till tjänst med information om hur man går till väga.
– Vi har gjort planscher och en video för att på ett enkelt sätt berätta hur man gör, säger Itänen.
Trenden är svår att vända
Granberg poängterar att det i sammanhanget är viktigt att hålla i minnet att urbaniseringstrenden är svår att vända.
– Jobben finns fortfarande i stan, det här ändrar inte över en natt. Därför måste vi samtidigt tänka på att anpassa servicen på Kimitoön till den befolkningsmängd vi har.
En positiv inflyttning betyder inte nödvändigtvis en ökad folkmängd, vilket är fallet för både Pargas och Kimitoön. En åldrande befolkning gör att dödsantalet fortfarande överstiger antalet födslar.
Fram till oktober i år har befolkningsmängden i Pargas sjunkit med 15 och i Kimitoön med 12.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.