På fredagen lyckades Teknologiindustrin och Industrifacket förhandla fram ett kollektivavtal. På lördagen godkände Industrifackets styrelse avtalet efter en omröstning, med 22 röster för och 5 emot.
Industrifackets ordförande Riku Aalto säger att den största vinsten är ett slut för konkurrenskraftsavtalets 24 extra arbetstimmar.
— Nu är det slut på talkoarbetet, säger Aalto på en presskonferens.
Avtalet innebär löneförhöjningar på totalt 3,3 procent under två år. Att Industrifackets styrelse inte godkände avtalet enhälligt berodde på att alla inte var nöjda med lönenivån. Aalto säger ändå att facket under förhandlingarna har haft som mål att medlemmarnas köpkraft ska öka.
— Enligt våra ekonomers beräkningar så kommer löneökningarna att vara högre än inflationen.
I december förkastade Industrifacket riksförlikningsmannens medlingsförslag i arbetstvisten mellan Industrifacket och Teknologiindustrin. Aalto säger att lönerna bara skulle ha ökat med 2,4 procent enligt medlingsbudet.
— Det här resultatet är nästan en hel procentenhet bättre.
Flera övriga branscher har också förhandlat om kollektivavtal under hösten och vintern, men inte nått resultat. De övriga förhandlingarna har stått stilla eftersom man har väntat på det här avtalet mellan Industrifacket och Teknologiindustrin.
— Det är bra att få det här avtalet gjort så att också övriga förhandlingar kan framskrida, säger Aalto.

Teknologiindustrin godkänner motvilligt

Teknologiindustrins styrelse godkände också avtalet på lördagen. Arbetsgivarorganisationen beskriver avtalet som tolerabelt om man ser på konkurrenskraften, men inte optimalt. I slutet på fjolåret ledde arbetstvisten till storskaliga strejker och enligt Teknologiindustrins arbetsmarknadschef Minna Helle låg strejkhotet i bakgrunden också nu.
— Tyvärr främjar lösningen inte sysselsättningen såsom vi hade hoppats. Det ökar utan tvivel trycket på regeringen att komma med sysselsättande åtgärder, säger Helle i ett pressmeddelande.
Däremot är Helle också nöjd att man äntligen lyckades enas om det första kollektivavtalet under förhandlingsrundan. Hon säger att avtalet var väntat för att de övriga förhandlingarna ska kunna fortskrida.
— Förhoppningsvis lugnar den här lösningen ner den rastlösa arbetsmarknaden.
Helle betonar att avtalet i första hand utgår från lokala lösningar och fungerar som ett stopbräde ifall lokala lösningar på arbetsplatserna inte nås.