Ilska på Åland efter presidentens beslut att följa HD – underkände språkparagrafer i ny näringsrättslag
President Sauli Niinistö går på Högsta domstolens linje och underkänner språkparagraferna i den nya näringsrättslagstiftningen.
Ålands vice lantråd Harry Jansson menar att beslutet får oerhörda konsekvenser och strider mot Ålands folkrättsliga ställning.
– Det här är det mest allvarliga som hänt i relationen Mariehamn–Helsingfors sedan konflikten om lotterilagen och Tarja Halonen tvingades ingripa, säger han.
– Jag förstår ändå mycket väl att han gör det, han är ju helt beroende av den beredning som gjorts. Han har, enligt mig, inte fått ett tillräckligt bra underlag presenterat för sig.
Det här har hänt
Åländska lagtinget antog ett lagförslag om en förnyelse av bestämmelserna för näringsrätt och näringstillstånd med kvalificerad majoritet i april i år.
Lagens syfte är att trygga den åländska befolkningens nationalitetsskydd, särskilt det svenska språkets ställning i näringsverksamheten på Åland. Lagförslaget luckrar upp vissa bestämmelser, men följer det som varit praxis under redan lång tid och förnyelsen har varit efterfrågad av näringslivet.
Ålands delegationen och Högsta domstolen gav, som en del av den vanliga lagstiftningskontrollen, sina utlåtanden om lagförslaget i juni och juli.
Landskapsregeringen har under sommaren lämnat ett pm med synpunkter på HD:s utlåtande till Justitieministeriet, eftersom man anser att HD dragit fel slutsatser.
På fredagen beslutade president Sauli Niinistö att några av paragraferna i lagen inte får träda i kraft, eftersom de anses överträda det som Åland har befogenhet att bestämma om.
Landskapsregeringen togs på sängen i somras när HD och Ålandsdelegationen (ÅD) lämnade negativa utlåtanden om lagen och efteråt har man analyserat utlåtandena och lämnat ett skriftligt pm till Justitieministeriet, men det hjälpte inte att avvärja fredagens beslut.
– HD har slarvat i sin beredning. Det får ödesdigra konsekvenser för vårt svenska språk.
Harry Jansson jämför den här krisen med när riksdagen var på väg att köra över Åland gällande lotterilagen och Tarja Halonen tvingades gripa in.
– Det är sällan jag hittat så många brister i hanteringen av ett åländskt ärende. Ibland är det som att det går troll i saker.
Språkparagrafer
Vad gäller då tvisten? HD menar att Ålands förslag till ny näringsrättslagstiftning, specifikt kraven på att företag på Åland måste verka på svenska, strider mot den europeiska unionsrätten och är diskriminerande.
– Vår tydliga slutsats är att den konflikt som HD påtalar inte är uppenbar överhuvudtaget, säger Harry Jansson.
Liknande arrangemang, krav på ett visst verksamhetsspråk, finns exempelvis i Frankrike och det har klarerats med EU-domstolen.
– Vi har inte gått längre än EU-rätten tillåter, ändå är det huvudmotivet till att torpedera vårt nationalitetsskydd och vår rätt att skydda svenska språket i vardagen genom att ställa krav på att företagen ska ge service på svenska.
Ett andra argument som Harry Jansson lyfter är att han anser att presidenten inte alls har rätt gå in på den här frågan.
– Man anser att det här handlar om en relation till andra länder och skapar en juridisk grund för att ge presidenten rätt att lägga in ett veto, men det är inte hållbart.
EU-domstolens sak
Det för in oss på Harry Janssons tredje argument för varför beslutet är felaktigt.
– Det är EU-domstolen och ingen annan som har den exklusiva rätten att avgöra om det finns en konflikt mellan en nationell lag och unionsrätten.
När presidenten nu stoppar lagen från att träda i kraft så får EU-domstolen ingen möjlighet att pröva den. Det riktiga sättet, enligt Harry Jansson, hade varit att låta lagen träda i kraft.
– Och då skulle EU-domstolen fått ta ställning till det om det kommit in ett klagomål mot lagen.
När Åland gick med i EU togs ett Ålandsprotokoll fram, som ger Åland en rätt gällande vissa begränsningar av rörelsefriheten, gällande ägande och tjänster.
– Nu har en del av den rätten torpederats. Man kan säga att presidenten och HD anser att Ålandsprotokollet ska vara till nackdel för Åland. Då förstår alla hur absurt det är. Det är en nackdel för oss att vi begärde undantag. Enligt presidenten och HD begränsar Ålandsprotokollet de åländska politikernas möjligheter att värna det svenska språket.
Så vad händer nu? Harry Jansson är säker på en sak.
– Jag kommer, som ansvarig minister, inte att föreslå att lagen sätts i kraft när presidenten underkänt allt för centrala paragrafer. Det går inte.
Han menar att det är absurt att det som varit praxis i många år nu inte anses vara hållbar lagstiftning.
Landskapsregeringen ska samlas nästa vecka och diskutera läget.
– Vad betyder det här för näringsrätten som instrument? Vad finns kvar om vi inte kan skydda svenska språket? Och vad ska vi göra när företag söker om rätt att idka näring? Nu har vi inget lagstöd för att kräva att folk ska ha svenska som verksamhetsspråk. Det är en mycket speciell situation.
Varför tror du att beredningen har brustit?
– Jag kan inte spekulera, men alla justitieråd är beroende av den beredning som görs. Det speciella med åländska ärenden är att beredningen hämtas utifrån domstolen, från en professor vid Åbo universitet. Jag ska inte säga för mycket nu, men jag beklagar att underlaget inte håller bättre standard än så här, säger Harry Jansson.
Emma Harald
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.