Ilmatar vill resa 75 000 solpaneler i Torsböle – Kimitoön het zon för solkraft

En något mindre solkraftspark än den IBV Suomi planerar i Påvalsby, Kimitoön, vill Ilmatar bygga i Torsböle.
Representanter från bolaget Ilmatar var på torsdagskvällen på plats i Villa Lande för att presentera planerna för allmänheten. Ungefär trettio åhörare var på plats.

75 000 paneler på 60 hektar
Området för Torsböle solkraftsprojekt är 60 hektar stort och ligger mitt emellan Pedersåvägen och Sjölaxvägen, 450 meter österut från Pedersåvägen och 5 kilometer från Kimito centrum.
45 hektar är odlingsjord, resten skog.

Ungefär 75 000 solpaneler ska placeras här och maxeffekten är beräknad till 43 MWp (MWp är en enhet som beskriver bästa möjliga produktion i megawatt).
Som en jämförelse kan nämnas att IBV Suomis planer i Påvalsby handlar om ett område på 225 hektar och 150 000 solpaneler.
Den förväntade livslängden för Ilmatars solkraftspark är fyrtio år. I området kommer cirka sju kilometer servicevägar att byggas, tretton transformatorer och vid behov ett staket.
– Det kan komma att behövas till exempel av säkerhetsskäl, säger Inka Hirvonen, yngre projektutvecklare på Ilmatar.
Vem är Ilmatar?
- Ett nordiskt energibolag, främst känt för sina vindkraftsprojekt.
- Grundat i Finland 2011.
- Har fullt fokus på förnybar energi.
- Ägs av fonder som administreras av Omnes Capital och IWB Partners.
- Har åtta vindkraftsparker och en solkraftspark i drift.
- Under planering: mer än 70 vindkraftsprojekt, mer än 100 solkraftsprojekt.
- Bolagets mål inför 2027 är att nå målet 4 GW i egen produktion, vilket är tio gånger mera än nuläget (420 MW).
- Äger solkraftsparkerna hela deras livslängd.
Kinesiska paneler på metallställningar
Panelerna är av maxhöjden fyra meter och monteras på metallställningar.
I publiken ville man veta om parken kommer att ta vara på lokalt kunnande vid ställningsbygget. Svaret var att man i mån av möjlighet väljer lokalt, men baserat på konkurrensutsättning. Servicejobb kan skötas med lokala krafter.
Panelerna levereras sannolikt från Kina, som är den största producenten.
Ilmatar siktar in sig på en modell som har dubbelsidig effekt, vilket har visat sig ge tjugo procent bättre produktion vintertid. Panelerna använder då även det ljus som reflekteras från marken.
Flera bolag intresserade av Kimitoöns sol
Förutom att Kimitoön visat sig vara ett bra ställe att producera solkraft lämpar sig området i Torsböle bra för ändamålet eftersom en kraftledning löper rakt över området.
Meningen är att solkraftsparken ska anslutas med jordkabel via en intern elstation till Fingrids ledning. Den går från Karis till Kimito och vidare till det nationella elnätet.
Just för det attraktiva läget vid kraftledningen är det flera bolag i branschen som kontaktat de två som äger mark här. De är jordbrukarna Matias Dahlberg och Christer Jägerskiöld. De upplever att tävlan om de mest ändamålsenliga ställena för solkraft just nu är hård.
Markägarna får ett arrende för marken, som delvis baserar sig på produktionen.

– Vi har förhandlat med många. Sydvästra Finland är bäst på sol, men redan på Sagusidan är det betydligt molnigare än här, säger Dahlberg.
Han resonerar att förädling av solkraft ger en bättre produktion än odling. Solkraft behöver bara sol, men odlingarna behöver förutom sol också vatten – speciellt de torra vårarna har vållat problem för odlarna.
Dahlberg och Jägerskiöld tänker sig bete för djur vid panelerna, speciellt eftersom sex till sju hektar av marken som finns rakt under elledningen kommer att vara tom på paneler. Även om Jägerskiöld har kor är det får de har i tankarna.
– Korna är lite för våldsamma, dem vågar jag nog inte ha nära panelerna, säger Jägerskiöld.
Men än är det för tidigt att ropa hej, menar Dahlberg, i väntan på Ilmatars finansieringsbeslut och med eventuella fördröjda leveranstider i åtanke.
Grundliga utredningar redan gjorda
För utredningarna står konsultföretaget Sitowise. Företagets planerare Satu Lavinen kan berätta att enligt de inventeringar man gjort hotar inte parken fågelbeståndet eller andra djur, som tillexempel flygekorrar. Några fornlämningar eller skyddade byggnadsobjekt finns här inte heller.
Lokala Malin Joki, yngre planerare hos Sitowise, presenterade vilken platsdatainfo som ligger i botten för planeringen, som till exempel olika karttjänster, Museiverket, Birdlife Finland och Trafikledsverket. Den infon har byggts ut med inventeringar och terrängbesök på plats.

Första ansökan inlämnad till kommunen
Enligt teamledare Sami Kallio har Ilmatar strax efter nyår lämnat in sin första tillståndsansökan till Kimitoöns kommun. Den första ansökan är ett så kallat planeringsbehovsavgörande – en process som föregår bygglov.
Kimitoön har inte ännu kungjort ansökan med alla dess bilagor.
Projektutvecklingschef Helena Arola visar i sin presentation på att om allting går som smort kan Ilmatars solkraftspark vara klar för energiproduktion sommaren 2026.
2023 gick till förundersökningar och diskussioner med Kimitoöns kommun och markägare.
I maj i år kan det bli dags för bygglovsförfarande, i juni ska investeringsbeslutet förberedas och i oktober kunde den ett år långa byggnadsfasen starta. Tidtabellen beror på hur lovförfarandet framskrider.

Kimitoön kan få 120 000 euro i året
Arola säger till ÅU att hela projektet är i prisklassen tiotals miljoner euro.
Kimitoöns kommun får fastighetsskatt som enligt nuvarande uppgifter från Ilmatar torde vara 1 000 till 2 000 euro per hektar, alltså upp till 120 000 euro per år.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.