Ilkka Sepponen har lett rösträkningen i Åbo sedan 80-talet – "Rösterna förvaras bakom lås och bom på en plats som jag inte kan avslöja"
Ilkka Sepponen, ordförande för Åbo centralvalnämnd sedan 1988. Foto: Fredrik Häggman
För att ordna ett riksdagsval krävs ett stort och väloljat valmaskineri. I Åbo jobbar det maskineriet just nu på högvarv i ett gammalt trähus på Slottsgatan 31. Där finns stadens centralvalnämnd.
Alla kommuner ska enligt lagen ha en centralvalnämnd som sköter alla praktiska förberedelser inför valen. Nämnden organiserar det mesta som har med röstningen att göra: de ser till att det finns övervakare i vallokalerna, att rösterna transporteras till räkning och att oklara röster kontrolleras.
Dirigenten i sammanhanget är nämndordförande Ilkka Sepponen (SDP). Eminensen på Slottsgatan 31 har suttit på sin post ända sedan 1988.
– Det är ett intressant uppdrag helt enkelt, som börjar och slutar vid bestämda tidpunkter. Det är hektiskt i valtider men där emellan är det ganska lugnt, säger Sepponen på frågan om vad som fått honom att stanna på posten.
Valet sysselsätter cirka 500 personer
Sammanlagt är ett femhundratal personer inblandade i valorganisationen i Åbo. Ingen av dem är heltidsanställd. Nämnden har en sekreterare, stadsjuristen Jukka Vanto, men i övrigt består organisationen av förtroendemän, timanställda och arvoderade valförrättare.
– Det brukar vara överraskande lätt att hitta folk som ställer upp. Vissa är sådana som varit med i många år, andra är studerande som lockas av att tjäna en slant.
Rekordmånga förhandsröstade
Sedan Sepponen valdes till ordförande har arbetet förändrats på flera sätt. Dels har förhandsröstningen fått större betydelse, dels är resultatet snabbt tillgängligt på webben tack vare digitaliseringen. I år är förhandsrösterna rekordmånga. Under onsdagen uppgick antalet till över 60 000 bara i Åbo. Det betyder att över 40 procent av de röstberättigade Åboborna röstade på förhand.
– Förhandsröstningen blir mer och mer populär för varje år. Nu för tiden röstar fler på förhand än på valdagen.
– Ökningen beror säkert på en blandning av två saker. Dels verkar årets val intressera allmänheten mer än förr, dels är det väldigt smidigt att förhandsrösta.
Rösterna förs till ett säkert ställe bakom lås och bom
Förhandsröstens väg från valbås till räkning består av flera skeden. Antalet röster räknas redan vid förhandsröstningsstället, så att man ska vara säker på att alla kommit fram. Sedan förs rösterna via centralvalnämnden till ett säkert ställe bakom lås och bom.
– Jag kan inte avslöja vart, men de är i tryggt förvar, säger Sepponen med ett skratt.
Klockan 12 på valdagen öppnas kuverten och räkningen påbörjas. I det skedet har personuppgifterna separerats från röstsedeln. Räknarna vet därmed inte vems röster de räknar.
– Skyddet av valhemligheten är på en väldigt hög nivå i Finland. Jag kan inte minnas några fall då valhemligheten skulle ha brutits under mina år. Under räkningen råder både telefonförbud och förbud mot att avlägsna sig.
Fick en bunt försenade röster på posten i efterhand – hade hittats på ett fartyg som förlist
Ungefär 200 personer räknar förhandsrösterna på söndag. Under räkningen råder både telefonförbud och förbud mot att avlägsna sig. Klockan 20 på söndag ska räkningen vara klar och rösterna inmatade digitalt. Då publiceras det preliminära resultatet.
– Vi utgår från att vi klarar tidspressen, men eftersom det är så många förhandsröster finns det förstås en risk att vi inte hinner i tid.
Nämnden höll sitt sista möte under fredagskvällen. Förhandsröster som av någon orsak, till exempel postförseningar, inte har kommit fram förrän dess tas inte i beaktande.
– En gång fick vi en bunt utlandsröster på posten flera månader i efterhand. De hade hittats på ett fartyg som förlist. Men antalet röster som inte kommer i tid är försvinnande litet.
Hjälpte Ryssland att ordna val till Duman
Med över 30 år i branschen hör Sepponen troligtvis till dem i Finland som vet mest om just valförrättning. Han är förmodligen också rätt ensam om att som finländare ha hjälpt Ryssland att ordna val till Duman.
– Det är en lite lustig historia, skrockar Sepponen och pekar på ett inramat diplom på väggen.
Diplomet, som pryds med den ryska tvåhövdade örnen, bär generalkonsulatets sigill och generalkonsul Alexander Safronovs underskrift.
– Under Sovjettiden fanns det alltid personer på generalkonsulatet som var intresserade av hur det skulle gå i våra val.
De ville höra spekulationer om valet och hade blivit beordrade att föra vidare informationen till högre ort, säger Sepponen.
– Nå, det gick sedan ett tjugotal år då de inte hörde av sig, men så en dag ringde de från konsulatet på nytt. Generalkonsuln ville träffa mig.
Sepponen utgick från att det handlade om samma ärende som på 80-talet, men den här gången var det en helt annan sak.
– Ryssarna var intresserade av att låna röstlådorna som vi använder under förhandsröstningen. Det är ganska roligt att ryska staten lånar lådor av oss för att kunna ordna val. Efteråt fick jag det här personliga diplomet för att jag ”hjälpt till att ordna dumavalet”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.