Ilkka Herlin: Våra soldater åt vegetariskt också under II världskriget
Qvidja gård. Intresset var så stort att seminariet inte rymdes in i slottet, utan hölls utomhus. Foto: Anja Kuusisto
Före detta ministrar, högre tjänstemän inom utrikesförvaltningen, militära dignitärer, historiker med flera syns bland gästerna då Ilkka Herlin och Qvidja gård är värd för Geopolitiska föreningens Louhisaari-seminarium i Pargas på lördagen.
Med Herlin som värd blir klimatförändringen, miljöpolitiken och miljöarbetet också ett givet samtalsämne – Östersjöpolitik även det.
När alla bänkat sig – det anländer också en hel busslast med medlemmar från föreningen Nationalmuseets vänner – fångar Herlin allas uppmärksamhet genom att inleda med en bild där han själv, hans svärfar, det vill säga Saara Kankaanrintas pappa, och hans och Saaras son Eino är tillsammans i en liten fiskebåt.
– Mitt mål är att Einos barn kunde få njuta av en ren Östersjö. Snabbare än så går det inte att återställa havets skick, och även det kräver hårt arbete.
Herlins rubrik är ”Varför är inte jord- och skogsbrukets näringskedja i skick”. och han talar om det kretsloppstänk som tillämpas på Qvidja gård, som fungerar som försöksgård för Östersjövänlig livsmedelsproduktion.
Värden talar. Att besöka Ilkka Herlin och Qvidja gård intresserade så många att Geopolitiska föreningens seminarium flyttades utomhus.
”Hotet mot biodiversiteten är allvarligt”
Hans inlägg skulle egentligen framföras av Saara Kankaanrinta, som fick förhinder. Tillsammans driver de sina gårdar och företag genomsyrade av miljötänk och med biologisk mångfald som ledord.
– Det storskaliga industriella jordbruket och den industriella djurhushållningen är boven till så mycket. Att biodiversiteten är så hotad är det värsta av allt. Vi kanske inte tycker det är så farligt om några små insektarter försvinner, men med dem försvinner fåglarna, i förlängningen allt fler arter. Vi måste förstå att vi själva är en art bland andra arter, inte den art som ska exploatera andra, samlevnad krävs, säger Herlin.
– Största orsaken till att insekterna försvunnit är användningen av insektgifter i jordbruket och att man på samma områden odlar samma grödor år efter år. I köttproduktionen är det mest vansinniga det antibiotikaresistenta foder man föder upp djuren med.
I publiken. Riksdagsman och före detta statsminister Matti Vanhanen. Foto: Anja Kuusisto
”Minska på köttätandet, gott folk!”
– Vi måste minska på vår köttkonsumtion, säger Herlin som själv kan titulera sig köttproducent, jordbrukare, gårdsägare. Enbart på Qvidja (som inte är Herlins enda gård) finns ungefär 140 hektar odlingsjord, och den används framförallt för organisk, kolbindande gräsproduktion och foder till nötdjur.
– Vi ska helst välja vilt, om vi har tillgång till det, eller kött vars ursprung vi känner och som producerats ekologiskt.
– När jag gick i folkskolan på 60-talet fanns det kött i skolmaten max en gång i veckan. Det var så vi åt förr.
– Nu hojtar försvarsministern till för att rekryterna ska äta vegetariskt en gång i veckan. Jag vill påminna om att våra soldater under II världskriget väldigt sällan fick kött, det var med vegetarisk mat vi klarade kriget.
I Herlins publik sitter också Kommendören för försvarsmakten, Jarmo Lindberg, som håller sitt professionella ansiktsuttryck oberört.
Försvarsministern är inte här, men Herlins hälsning väcker munterhet i publiken.
Gästerna får hjortfrestelse på sojagrädde
Herlin lever som han lär. När gästerna serveras lunch ett par timmar senare är det hjort fälld på Qvidjas gårds ägor som är huvudrätten.
– Det blir hjortfrestelse, av gårdens hjortar, och rätten är tillredd på sojagrädde, berättar Pargaskocken Tom Hildén vars cateringföretag har beställningar på Qvidja gård varje vecka, året om.
– Här blir en tillställning i kväll (lördag) också, berättar Hildén, och de gästerna får älg, också det av djur fällda på gårdens ägor.
Kockar ofta på Qvidja gård. Pargasföretagaren Tom Hildén har uppdrag på Qvidja varje vecka.
Att det blev så mycket miljösnack under geopolitiska föreningens seminarieförmiddag verkar inte störa – och så påminner Herlin om kopplingarna mellan miljöförändringar, naturkatastrofer, människor på flykt – och hur det rubbar politiska förhållanden är inte en överraskning för någon.
– Bakgrunden till kriget i Syrien finns i den långvariga torkan som landet drabbades av, säger Herlin och drar en parallell: Nu har Californien drabbats av svår torka för sjunde året i rad. Om inte USA skulle vara ett så rikt samhälle skulle vi alltså se konflikter och människor på flykt där också.
Andra talare: Tuomioja och Meinander
Pol dr Erkki Tuomioja talar också under förmiddagen. Hans inlägg kretsade kring frågan om varför Finland inte bör ansluta sig som medlem i Nato. Professor Henrik Meinander hörde också till lördagens talare, när seminariet på eftermiddagen fortsatte i Pargas stadshus.
Samtal på slottsgården. Professor Henrik Meinander mitt i bild.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.