I Västanfjärd avslutas varje skolvecka med lek — väneleverna har viktig roll
En vänelev är någon man kan lita på, menar Adine Grönholm och Livia Renfors. Foto: Freja Rudels
Skolgården badar i sol och luften är full av förväntan. Sista timmen på sista skoldagen före sportlovet nalkas.
Kalendern säger vändag, men det är inte därför det står ”vänelevsjumpa” på schemat.
I Västanfjärds skola avrundas varje vecka med en timme då alla elever leker tillsammans över klassgränserna.
Vant delar eleverna in sig i två grupper. Ettorna går tillsammans med femman och sexan till arenan för att spela koddboll, medan tvåan till fyran bollar till varandra på grässlänten nedanför skolan.
– I år har vi oftast jumpat i de här två grupperna. Om och hur vi delar in eleverna varierar från år till år, beroende på hur många de är. I år är de 40, och då funkar det bättre med två grupper. Det viktigaste är att alla får jumpa tillsammans med sin vänelev, berättar klassläraren Jan-Peter Lind.
En vänelev är något alla elever får i början av den första skoldagen.
Ettorna paras ihop med äldre elever, och också i övrigt strävar man efter att skapa nya vänskapsband, gärna över klassgränserna. Just i år räckte antalet femmor och sexor precis åt de tio nya ettorna.
– Vänelevsverksamhet finns nog i alla skolor, men hur man utformar den är upp till varje skola att avgöra, förklarar Lind.
I Västanfjärd har man länge haft ambitionen att göra vänelevsverksamheten till en levande del av skolvardagen.
– Vi har bestämt att det verkligen ska ha betydelse, säger rektorn Nina Knuts.
Det är inte bara jumpan som förenar väneleverna. De äter tillsammans varje dag, de har haft gemensamma lässtunder och alltid när skolan jobbar klassintegrerat får väneleverna jobba tillsammans.
– Vi avslutade precis ett flera veckor långt projekt på temat Norden där barnen har fått jobba i små grupper med sina vänelever, och det har varit oerhört lyckat. Det fanns ett helt annat lugn i arbetet när konstellationerna var mindre och skilde sig från de vanliga. Jag tror att eleverna hittade nya sidor i sig själva under Norden-veckorna, konstaterar Knuts.
I en liten skola är klassgränserna heller aldrig huggna i sten, och det är en styrka.
– Man får en personlig kontakt till alla elever, inte bara den egna klassen. Det tror jag också är en trygghet för eleverna, säger Lind.
Den lilla skolan visar sig från sin mest idylliska sida där eleverna bollar på, glatt och koncentrerat i februarisolen.
– En vänelev är någon som hjälper och är snäll. Någon man kan lita på, berättar vänelevsparet Livia Renfors och Adine Grönholm.
Väneleven tycks vara viktig för alla, men på olika sätt i olika åldrar.
– När jag var etta var det mer spännande. Väneleven var någon jag såg upp till, som visade hur allting funkade. Nu är jag plötsligt femma och det är jag som ska hålla reda på en mindre, förklarar Alva Söderholm.
– Det är hon bra på, intygar hennes vänelev, förstaklassisten Zacharias Ölander.
Också vänelevsjumpan får tummen upp av eleverna. Bakgrunden till den är mer krass än idyllisk.
Ursprungligen är den en sparåtgärd, ett sätt att beta av en lektion med två lärare istället för tre.
– Men det är riktigt lyckat, säger klassläraren Nina Oksanen, som är skolans lekspecialist och också huvudansvarig för den årliga matchningen av vänelever.
– För de äldre klasserna tenderar jumpan att bli mer inriktad på olika sportgrenar, men tack vare vänelevsjumpan får också de leka.
Vänelevskonceptet ser Oksanen som värdefullt för alla. En liten nykomling behöver någon att ty sig till, och för de större eleverna kan relationen vara ett viktigt andrum.
Man får ta ansvar, men kanske också vara sig själv på ett annat sätt än man kan tillsammans med jämnåriga.
– Små och stora har mycket att ge varandra, konstaterar hon, och blåser av koddbollsmatchen.
Vem som vann har ingen koll på, men alla är nöjda.
Freja Rudels
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.