I Pargas tillverkas ståldelar till världens största kryssningsfartyg – över en miljon ska investeras i varvet

En stor mängd ståldelar behövs för kryssningsfartygen i Icon-klassen, som har fått stor uppmärksamhet runt om i världen, och en del delar tillverkas på Pargas varv i Pargas. ÅU fick bekanta sig med varvsområdet under ledning av projektledarna Konsta Tuominen samt Tuomas Kankare.
Varvsområdet i Mustfinn ligger öde på fredagsmorgonen, men Kankare försäkrar att arbetet kommer i gång snart. Som bäst jobbar åtta personer på varvet.
– Inom en timme anländer en lastbil med poolens kantbågar som ska målas och ett nät ska installeras på dem. Om en vecka åker de till Icon of the Seas-fartyget för installation, säger Kankare.

På gården framför hallen vid varvet ligger stora stålbågar som väntar på att bli målade. De är strukturerna till lekplatsens gungställning på Icon of the Seas.
– Det är ett ganska imponerande fartyg. Jag har också gått vilse där, och då man ser ner från toppdäck är fartyget ganska högt.
I den enorma hallen som byggdes på 1980-talet finns fler prefabrikat. Stora ståltrappor väntar på att bli transporterade till det andra fartyget i Icon-serien, vars byggarbeten på Meyervarvet i Åbo startade i början av året.

– Trappan hör till Sports courten, det vill säga idrottsarenan, säger Tuominen.
Pargas varv tillhör Riverco Group-koncernen och huvudkontoret ligger på Trädgårdsgatan i Åbo. Företaget grundades 1965 och Pargas varv, där företagets största produktionshallar finns, byggdes 1973.
Riverco Group är ett familjeföretag som drivs av Tuomas pappa Kari-Matti Kankare och Tuomas farbror Mikko Kankare, båda fartygsbyggnadsingenjörer. Företaget utför huvudsakligen nyckelfärdiga fartygskonversioner och modifieringar i alla utrymmen på fartyget.
– Vi utför planering och projektledning, inredningsarbeten, elarbeten, VVS och så vidare, räknar Kankare upp.
Kryssningsfartyg blev bibliotek
Tuomas Kankare berättar att kunderna är rederier och varv runt om i världen, till exempel i Amerika, Fjärran Östern och givetvis i Europa, som Meyer i Åbo.
– Ett jobb vi utförde under våren var i Cádiz i Spanien. Där byggde vi om teaterområdet på Carnival Pride-fartyget i enlighet med rådande föreskrifter för tillgänglighet, och trappor och hissar installerades. I januari byggde vi om ett gammalt kryssningsfartyg i Singapore till ett biblioteksfartyg för den tyska välgörenhetsorganisationen Gute Bücher für Alle.

Företaget har 30 fast anställda och det kan finnas flera hundra entreprenörer på en stor arbetsplats. Kankare berättar att en del av de mindre arbetena utförs när fartyget är i trafik.
– Vi ska till exempel förnya några av de infraröda basturna på Royal Caribbean Oasis-klassens fartyg när fartyget är i rörelse och passagerarna är ombord. Arbetet utförs på nätterna, säger Kankare.
Enligt Kankare och Tuominen är det roligaste med jobbet arbetets internationella karaktär, arbetsplatserna finns över hela världen och arbetsuppgifterna är mycket varierande.

Pargas varv gör mer än att svetsa stålkonstruktioner.
Som namnet antyder kan varvet docka fartyg till 80 meter och upp till 500 ton, och här utförs service bland annat på förbindelsebåtar, försvarsmaktens mindre båtar och pråmar. På varvet sandblästras och målas fartygsskrov, propellrar monteras, draganordningar och axlar förnyas och mycket mer.
Några fartyg har också byggts på varvet, till exempel Jenny, som fungerar som restaurangfartyg i Aura å.
Just nu är den stora slipvagnen tom.
– Dragvajern till slipen förnyas just nu, säger Kankare.
Stora utvecklingsmöjligheter
Enligt Kankare kommer mer än en miljon euro att investeras i Pargas varv under de närmaste åren. I planerna ingår en ny målningshall och varvets strandområde ska renoveras och slipen förbättras så att även större fartyg kan dockas.
– Till och med en torrdocka har vi funderat på. De närmaste mindre varven finns i Nystad och Teijo, så det finns inte för många. Det finns en efterfrågan på dockningstjänster och här intill går en sju meter djup farled. Pargas varv har stort utvecklingspotential.

Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.