I Pargas går naturleder också till sjöss
ÅU-fotoHelena Särkijärvi i Munkviken. Den mest centralt belägna naturstigen i Parsgas är i flitig användning. Foto: Anja Kuusisto
Som inflyttad Pargasbo, aktiv naturvän och friluftsmänska hade Helena Särkijärvi en klar uppfattning om hur hon ville jobba med uppdraget att kartlägga naturstigar i Pargas.
Staden hade sökt och fått Leaderfinansiering för arbetet, en tre månaders finansiering som Särkijärvi valde att fördela på sex månader.
– Att jag skulle samarbeta mycket med markägare och turismföretagare stod klart för mig från början, men den största överraskningen kom Pargas stad med. Genast jag började jobbet framkom att det också finns friluftsleder till sjöss, och öar som behövde kartläggas.
Sagt och gjort, Särkijärvi rodde flitigt förra sensommaren och hela rapporten om naturstigar tog en ny vändning.
Visst finns uppdaterad information om kända vandringsleder som Lenholmens naturstig eller rutterna på Lemlaxön, men i rapporten på 118 sidor finns också ett särdrag för en skärgårdsstad – rutter till havs och besöksmål som endast nås med båt eller kajak.
– Poängen är att vi talar om små holmar som är rätt lättillgängliga i stadens centrum. I dagsläget är det Sollidens camping och kajakföretagare som hyr ut roddbåtar eller kajaker, men förhoppningsvis ska man snart kunna hyra roddbåtar också i Centralparken, intill Kyrkgropen, säger Särkijärvi.
I staden finns tre centralt belägna holmar som är av särskilt intresse i rapporten, Tjuven, Långholmen och Norrbyholmen. I dagsläget är den endast Tjuven som flitigt har besökare.
– Tjuven känner alla i Pargas till. Ön är så liten att någon naturstig inte är möjlig och inte är man riktigt ute i naturens stillhet där heller, det är så nära stan. Men ön är populär och där finns en grillplats som upprätthålls av Pargas Ports rotaryklubb. Sedan är det beklagligt att stället också vandaliseras emellanåt, det är baksidan av lättillgängligheten, att det räcker med ett enda gäng och en natt för att åstadkomma förödelse, säger Särkijärvi.
Tjuven ägs av staden, Nordkalk och församlingen.
För Tjuven har Särkijärvi en egen rolig idé, inspirerad av Posankan som i Åbo välkomnar längs motorvägen.
– På Tjuven kunde det finnas en Pargaskorv och ett Kimitosvin i samma stil, jag tror det skulle ha stor potential att bli ett fotoobjekt på sociala medier och en skojig välkomsthälsning också för båtfolk som far förbi.
Den här vintern har Tjuven varit nåbar över isen, och när isen lossnat är den närmaste möjliga utfärdsmål med båt från Pargas Malmen.
Långholmen ligger endast snäppet längre ut och att ro eller paddla hit kräver lite mer, framförallt är det svårt att ta i land på ön då stränderna är så vassbevuxna. Staden äger inte hela all mark, men merparten av den drygt två kilometer långa ön.
– Förhoppningen på sikt är att utveckla ön, fick vi ut kor på Långholmen igen kunde de beta upp strandlandskapet, säger Särkijärvi.
Men riktigt i en handvändning blir det inte någon friluftsrusch till Långholmen, även om staden i tiderna köpt ön med den avsikten.
Norrbyholmen är en annan doldis-ö nära centrum. Visserligen inte alls dolt för alla, en del kallar ön Hästholmen, andra talar om Lammassaari, och kärt barn med många namn används sommartid som bete för får.
– Norrbyholmen har stor potential att utvecklas till ett riktigt turistmål. Ön ligger nära campingen, där man kan hyra båtar, och ön ligger också nära nya bostadsområden som Norrbystrand och Ljusudda.
På Norrbyholmen går flera stigar redan i dag, en guidad naturstig kunde stakas ut enligt dem. Naturen är mångsidig och lundarna vackra.
– Också här i Munkviken finns arter och biotoper värda att skydda, det är en fantastisk natur vi har här i trakten och jag önskar att ännu fler skulle uppskatta att vistas i den, säger Särkijärvi då hon fotograferas vid Munkvikens naturstig.
Samarbetet mellan staden, turismföretagare och markägare är centrala för fortsättningen. I Munkviken är församlingen den privata markägaren som har en nyckelroll.
Sedan finns till exempel Blåbärsstigen och Lingonstigen på Lemlaxön på mark i Lemlax gårds ägo,och där sköter Pargas Rotaryklubb om skyltning med mera. Sattmark hör till gården Lofsdal och Lenholmens naturstig med fågeltorn ligger delvis på privat, delvis på statens mark.
En ansökan om en fortsättning på projektet är på gång, då kartläggningen är en vision med många idéer vars förverkligande kräver nästa steg.
– Jag hoppas på en fortsättning, det här har varit ett roligt och inspirerande jobb.
Hoppas på en fortsättning. Projektarbetet med att kartlägga naturstigar gav mersmak, och kunde utvecklas vidare.
Projektet Paraisten polut – Pargas stigar
- EU:s Leaderpengar/”I Samma båt” finansierade projektarbetet som Helena Särkijärvi gjorde på uppdrag av Pargas stad.
- Rapporten blev klar i januari i år, och publicerades i mars på Pargas stads webbsajt. Den svenska översättningen görs av staden och har inte ännu publicerats.
- Helena Särkijärvi är fil.mag och pol.kand och har tidigare bland annat jobbat som lärare vid Livias yrkesinstitut i Pargas (”Fiskis”). Hon sitter också i Pargas fullmäktige och representerar De gröna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.