Förflytta dig till innehållet

I morgon är något helt annat än i dag – och beslutsfattarna försöker tyda tecknen

kvinna med glasögon och randig topp

Världen förändras så snabbt att det som gällde för säg fem år sedan i dag känns nästan förhistoriskt.

De vise som för några år sedan försökte tyda framtiden i teblad eller i kaffesump har den hårda vägen fått lära sig hur tecknen för virus, inflation, skenande priser på mat och råvaror samt för ryskt anfallskrig i Europa ser ut.

Pandemin lärde oss att också ett modernt samhälle kan stängas och stänga ner över ungefär en natt, inklusive skolor och arbetsplatser.

Pandemin lärde oss att väldigt mycket fungerar på distans, från det egna köksbordet eller soffan, så länge nätet fungerar.

Det har blivit om möjligt ännu svårare att förutsäga framtiden och förutspå det som komma skall.

Det betyder också att projekt som verkade relevanta när de började planeras för några år sedan kan kännas föråldrade väldigt snabbt.

Den fråga som varje beslutsfattare borde ställa sig då högar med projektplaner i olika stadier läggs fram på skrivbordet är om ett projekt som började ritas upp för några år sedan längre är relevant och än viktigare: om det kommer att vara relevant i en föränderlig framtid.

Det handlar inte bara om skenande kostnadsökningar. Det handlar också om ett dylikt projekt längre överhuvudtaget behövs, eller om tiden och utvecklingen har rusat vidare.

Det är många riktigt stora projekt på gång i Åbo, åtminstone på pappret. Det gemensamma för dem alla är att de inte bara förändrar stadsbilden utan hela staden – om de blir av.

Entimmeståget, spårvagnstrafiken, bangårdens evenemangs- och upplevelsecenter, den nya privatfinansierade järnvägsstationen Logomo Hub, nya musikhuset vid åstranden, nya museet för historia och framtid i närheten av slottet, jättelocket över motor- och järnvägen som knyter ihop Österås och Kuppis samt nya passagerarterminalen i hamnen är några exempel.

Som alltid när man talar om framtiden vore den där kristallkulan intressant.

Tänk om både vanliga Åbobor och beslutsfattare kunde ta sig en titt framåt, för att se vad som blev verklighet av alla storslagna planer och vad som aldrig nådde längre än till dokumentstadiet.

Men det finns som bekant ingen kristallkula, utan de som fattar besluten i dag gör det enligt bästa förmåga, egen övertygelse och baserat på den information som finns till hands, just här och nu.

Ta till exempel Åbo hamns nya passagerarterminal, där den detaljplaneändring som behövs är uppe i stadsmiljönämnden i dag.

Hur kommer kryssningstrafiken att se ut om fem år eller om tio år?

I går meddelade nämligen Tallink Silja att dess Silja Europa inte kommer tillbaka till Östersjön i sommar, utan att rederiet håller kvar fartyget som flyktingboende i Nederländerna under resten av året.

Silja Europa har varit uthyrt för inkvartering i Nederländerna sedan augusti i fjol.

Nu har Silja Europa vanligtvis trafikerat rutten Helsingfors–Tallinn och inte varit en del av Åbotrafiken, men ändå. Det här färska exemplet visar hur snabbt planer förändras i dagens värld.

I dag är det lönsammare för ett rederi att fortsätta hyra ut ett stort kryssningsfartyg som permanent flyktingboende än det är att använda det för de korttidsresenärer som det ursprungligen är byggt för.

Oklart är om fartyget alls kommer att komma tillbaka i trafik som nöjesfartyg. Rederiet meddelar att det inte går att boka några biljetter ens för nästa år, förrän det har klarnat när fartyget återvänder till sin rutt.

När Åbos nya passagerarterminal för några år sedan, började ritas upp körde fyra fartyg från två rederier non stop mellan Åbo och Stockholm.

Så är det inte längre i dag.

Priset för den nya passagerarterminalen ligger i dagsläget på 29–54 miljoner euro.

Det är en stor spännvidd. Och mycket pengar.

Hur ska beslutsfattarna i dag kunna veta hur många passagerare som åker från Åbo hamn om fem, tio, trettio år?

Det kan de inte veta, men besluten måste fattas ändå.

De projekt som Åbos beslutsfattare har på sitt bord är enorma, både sett till omfattning och kostnader. Det handlar om miljonbelopp och pengar som staden inte har sparat i strumpskaften.

Samtidigt behövs det investeringar för att en stad ska utvecklas och locka till sig andra investerare.

Det är ingen avundsvärd sits som beslutsfattarna befinner sig i där de samlas runt tebladen för att tyda tecknen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter