Emilia Örnmark 28.03.2021 05:00

Andelen inhemska livsmedel som används i de kommunala köken på Kimitoön är rätt så stor, visar en utredning som Kimitoöns tekniska nämnd fått ta del av (se faktaruta längre ner). De livsmedelsupphandlingar som är i kraft erbjuder nämligen ett stort utbud inhemska livsmedel.

Strävan är att så långt som möjligt också handla lokalt producerade livsmedel. Dessutom ska kosten som serveras så långt som möjligt tillreds från grunden i de egna köken. Kosten innehåller så lite tillsatsämnen som möjligt och är så lite processad som möjligt. Det här framgår av Kimitoöns kostpolicy.

Tillräckligt stort utbud av lokala produkter saknas

Det har dock framkommit att det inte är möjligt att nämnvärt utöka användningen av livsmedel producerade på Kimitoön, eftersom utbud inte finns. Under de senaste cirka tio åren har kommunen köpt säsongsbetonade produkter lokalt i den utsträckningen utbud har funnits och priset varit konkurrenskraftigt. Det här gäller till exempel äpplen, tomater och gurka.

Kommunens kost- och städchef Birgitta Parikka berättar att de kommunala köken förr köpte in potatis från lokala odlare, men det här är inte möjligt längre, eftersom man i dag inte får ta in mullpotatis i köken. Att ta in lokalt kött är inte heller möjligt, eftersom det skulle kräva betydligt mera personalresurser i köken.

Tekniska nämndens ordförande Helena Fabritius (SFP), som också är verksamhetsledare för Åbolands svenska lantbruksproducentförbund, säger att i samtal hon fört med lokala producenter har det framkommit att det inte är lönsamt att leverera små mängder till exempel grönsaker till de kommunala köken på Kimitoön. Det här beror på att volymerna köken använder är så små.

– Här kunde man fundera om kommunen kunde ha en mottagningsplats för matvaror och ifall distributionen kunde skötas på något annat vis, säger Fabritius.

Hon ser positivt på att en stor del av livsmedlen som tas in i de kommunala köken de facto är inhemska (se faktaruta längre ner).

Bär, frukt och pasta från utlandet

Att man främst använder utländska frukter och bär (98 procent) har att göra med att största delen av de frukter man använder inte odlas i Finland i större skala, som till exempel apelsin, melon, päron och plommon.

Äpplen som serveras under hösten köps från lokala producenter och finns inte med i statistiken. Statistiken grundar sig på de produkter som upphandlas via Kimmon Vihannes och Kespro.

Att andelen spannmål som används i Kimitoöns kök inte är högre än 77 procent beror på att pastaprodukterna oftast är italienska. Det har visat sig att inhemska pastaprodukter inte håller kvaliteten då de ska hållas varma en längre stund. Inom kategorin spannmål ingår också ris i statistiken.

Den fisk som serveras i köken är oftast sej i olika former, som inte går att få inhemsk. Den dyrare forellen (inhemsk och oftast från Kimitoön) är dyr och serveras mera sällan.

Motion efterlyste mer inhemskt

Orsaken till att den här utredningen presenterades för tekniska nämnden var en motion som för drygt två år sedan lämnades in av Centrens, Socialdemokraternas och Fri samverkans fullmäktigegrupper. Motionen handlar om att minska användningen av utländska livsmedel i Kimitoöns kommunala kök.

Skolmaten får hålla sin fina kvalitet

Skolmaten på Kimitoön har flera gånger hyllats för sin fina kvalitet, till exempel i tävlingar om den bästa skolmaten och genom Silvakökets medverkan i en film om kostrekommendationer.

Emilia Örnmark

Skolmaten nådde rubriker också i höstas, men då i samband med hot om besparingar i enlighet med kommunens sparprogram Balans 2020. Besparingen skulle ha gällt alla kommunala kök på Kimitoön, alltså också äldrevården.

Dock backade beslutsfattarna från den tanken, och drog inte bort 15 procent av köksfunktionen, motsvarande cirka 130 000 euro. Om besparingen hade förverkligats hade det här resulterat i betydligt mer hel- och halvfabrikat i köken.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln