Maja Meurman 10.08.2023 05:01

I dag inleder Åbos skolor ett nytt läsår. I högstadiet S:t Olofsskolan i Åbo börjar ett rekordantal elever, 519 stycken.

– Det är nog lite av en utmaning, då lokalen på Smedsgatan är tillfällig och inte planerad för att inhysa grundskoleelever, berättar Liliane Kjellman, direktör för det svenska bildningsväsendet.

I så väl den svenskspråkiga som finska bildningssektorn har man lika som tidigare år haft utmaningar med rekrytering. Kjellman säger ändå att de lyckats rekrytera lärare, och att bland annat S:t Olofsskolans personal vuxit.

Jämnare fördelning mellan lågstadierna

I Cygnaeus skola börjar dryga 500 elever och i Sirkkala skola kring 260. Kjellman berättar att uppluckrandet av skoldistrikten fungerat väldigt bra, då tillströmningen till Sirkkala skola ökat.

– I och med att Sirkkala skola med nybygget har större lokaler i år ville vi se till att fler elever börjar där. I år är förstaklassarna rätt jämt fördelade mellan Sirkkala och Cygnaeus skola. Den renoverade skolan är ett lyft för hela bildningssektorn, säger Kjellman.

I år har även förskoleundervisningen samt ”eftis” och ”morris” flyttat in i Sirkkala skola, vilket innebär att många olika enheter ska rymmas under samma tak.

Därtill har Sirkkalabacken fusionerats med Sirkkala skola och S:t Olofsskolan, för att bättre integrera det ökade antalet elever med specialbehov.

Kjellman konstaterar att det kan ta ett tag tills allt är på sin plats.

– Men ramarna vi har är jättefina och nu har Sirkkala skola en byggnad som stödjer pedagogiken. Det kan ta ett tag att vänja sig, men förutsättningarna för att allt ska fungera är utmärkta.

Maja Meurman

I både Cygnaeus skola och S:t Olofsskolan tillämpar man i år parallellt ledarskap. I Cygnaeus skola har ett par lärare fått ta på sig mer ansvar och i S:t Olofsskolan tar biträdande rektor Benjamin Kroksjö över en del av rektor Christer Karlssons uppgifter.

Arbetar mot segregering

Åbos bildningsdirektör Timo Jalonen berättar att en central satsning Åbos skolor gör i år är att tackla segregering.

Han säger att behovet av förberedande undervisning för elever med annan språk- eller skolbakgrund ökade i fjol, och att ungefär en femtedel av Åbos elever har ett annat modersmål än finska eller svenska.

– Segregering är något vi behöver åtgärda för att öka jämlikheten elever emellan, säger Jalonen.

Liliane Kjellman konstaterar att segregeringsproblemet inte syns lika mycket i de svenskspråkiga skolorna.

– Vi har ju bara två tre svenskspråkiga lågstadieskolor och ett högstadium, alla i centrum, vilket innebär att vi inte har närskolor i olika segregerade områden. Vårt jobb är ändå att utgående från varje elevs förutsättningar ge dem så stora möjligheter att lyckas i livet som möjligt.

De svenskspråkiga skolorna ordnar inte förberedande undervisning för nyinflyttade elever, eftersom antalet är så pass litet.

Kjellman anser ändå att det borde finnas personal med uppgiften att integrera nyinflyttade elever och finnas till hands som språkstöd.

I S:t Karins är allt i ordning

S:t Karins svenska skolas rektor Maria Engblom berättar att allt är i ordning inför skolstarten. Skolan består i år av 217 elever.

– Vi har fått en större skolgård med fler redskap och leksaker, vilket är roligt.

I år satsar skolan på att gå igenom värderingar och ordningsregler, samt att förtydliggöra dem för elever och personal i skolhuset, som de delar med den finskspråkiga skolan.

– Vi ska också satsa på att lyfta fram positivt beteende och uppmärksamma då eleverna gör det som förväntas av dem. Vi funderar på hur vi ska stärka elevernas självkänsla och jobbar med styrkor och positiv förstärkning, berättar Engblom.

Förutom Sirkkala skola ska Pääskyvuoren koulu i år bli färdig efter en renovering. Staden har ännu många renoveringsprojekt på gång, och ungefär 20 procent av stadens elever börjar i år sitt läsår i en tillfällig byggnad.

Maja Meurman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln