I 30 år har Ekenäselever haft höstmarknaden som klassrum för företagsamhet – ”De går ju ändå dit”
Lingon att koka sylt på och gamla bekanta är vad som tagit Ingåbon och den före detta jordbrukaren Göran Kvarnström till Ekenäs höstmarknad.
– Vi pensionärer går här som har tid. Det intresserar väl inte ungdomen så mycket. De har ju sina mobiler. Det är på tok. Inte duger arbete heller. Man står utanför riksdagshuset med skyltar bara.
För Kvarnström är marknaden minst sagt en tradition.
– Min morfar var här med en tjur i tiden. Det fanns inte kylar då så man sålde köttet levande. Han hade kommit gående från Ingå men fick inte tjuren såld förrän på vägen hem då han mötte en slaktare.
– Det är goda tider nu. Med så här lite arbete har man aldrig klarat sig förr. På 50-talet jobbade man för att få mat på bordet och ingen klagade. Nu jobbar man för allt annat.
Men du har inte gått hit själv som din morfar?
– Nej. Det är ju goda tider nu.
Kristoffer NöjdMen kanske finns det ljus i tunneln.
Ekenäs högstadieskola som har tiotusentals köpsugna marknadsbesökare passerande förbi under två dagar, har utnyttjat skolans strategiska läge vid Marknadsplanen till att fostra sina elever i företagsamhet sedan 1993, i jämnt 30 år.
Då valdes skolan som den enda svenskspråkiga av åtta skolor till Utbildningsstyrelsens projekt Fostran till företagsamhet.
Projektet startade under dåvarande rektor Karl-Gustav ”Kocke” Pihlströms tid. I personalen finns numera bara tre personer som varit med från början.
En av dem är kanslisten Solveig Lindholm. Det är full ruljangs i hennes lilla kansli i anslutning till lärarrummet.
– Det gäller att finnas till hands och ställa upp. Men jag brinner för det här, säger Lindholm.
Syftet med projektet är att eleverna ska få en insyn i företagsamhet, arbete och ansvar.
I år erbjuder skolan bland annat parkering, lunchservering, säljer bakverk, svamp och frukt, har kafé, loppis och två sorters lotteri.
Skolan har också en infogrupp som fotograferar och skriver, bland annat för ÅU.
Kristoffer NöjdIntäkterna sätter en guldkant på vardagen för elever och lärare. De har under årens lopp gått till bland annat till utflykter, litteratur och nya möbler.
– För pengarna som kommer in på lunchen bjuds eleverna vart tredje år på en trerätters sittande julmiddag, säger ekonomieföreståndare Christel Sundqvist.
Hon basar för skolans nyrenoverade och förstorade kök och är en av dem som varit med sedan marknadsprojektet började, även om lunchen kom med några år efter starten.
– Då fick eleverna ännu vara med inne i köket och hjälpa till med maten. Nu tar eleverna betalt och hjälper med servering och disk. Det är endast fyra elever i köksgruppen.
De senaste åren har man haft mellan 80 och 100 lunchgäster. Som bäst kunde man ha mellan 250 och 300.
Projektet tjänar flera syften
Specialläraren Mikko Pihlström, son till rektor Pihlström och före detta elev i skolan, säger att projektet också tjänar ett annat syfte.
– Det var ganska oroligt i skolan under marknadsdagarna förr. Folk kom och gick, också utomstående, och det kunde försvinna saker ur jackfickorna. Eleverna var ändå på marknaden under skoltid. I och med projektet blev det mer kontrollerat.
Pihlström säger att han alltid försöker påminna eleverna om syftet med projektet. Han tycker att det fortfarande fyller en funktion.
– Till exempel i gruppen som plockade svamp fanns det elever som aldrig hade gjort det förut. Att de lär sig åtminstone några matsvampar ser jag som enbart positivt.
– Eleverna som sysslar med försäljning får träna sig i praktisk matematik och att ha ansvar för pengar. De får också öva på att vara artiga, säger matematikläraren Monica Eriksson som också varit med sedan begynnelsen.
Kristoffer NöjdMarknadsdagarna är ett stort projekt för skolan eftersom alla elever och lärare ska engageras.
– Alltid finns det någon som inte är så intresserad. Men jag tycker att det här är ett viktigt projekt. Och när projektet väl är i gång är alla på gott humör, glada och positiva. Jag tror att eleverna uppskattar de här dagarna fast de måste jobba. De kan ta en tur runt huset, gå till kaféet eller göra ett besök på marknaden mellan varven. De är friare på något sätt, säger Eriksson.
En stor fördel med projektet i samband med höstmarknaden är att det tar fram nya sidor av eleverna.
– Det är inte alls sagt att de elever som lyser under marknadsdagarna är de som lyser starkast i klassrummet. Man får en helt annan syn på eleverna. Under åren som gått har vi lärt oss att alla hittar sin plats.
Pihlström tror att det finns en framtid för projektet.
– Absolut. Jag hoppas att också kommande generationer får prova på skolans unika läge. Vi är antagligen den enda skolan i landet som har den här möjligheten.
Kristoffer NöjdEleverna Evelina Holmlund och Felicia Antikainen säljer snabblotter för skolans räkning. Eftersom de går i sjuan är det första gången de deltar i marknadsprojektet.
– Man får en inblick i arbetslivet. Det är ett trevligt projekt, säger Antikainen.
– Det är kul att ha annat än skola, säger Holmlund.
Det blir marknad på fritiden också. Efter skoldagen ska de åka karusell och köpa lakritsremmar.
Axel Lindholm, Ludvig Sundström, Felicia Hannula och Nicole Englund jobbar i skolans kafé.
– Det är roligt att få prata med människor, säger Lindholm innan han rusar i väg för att fylla på kaffetermosen.
– Man får öva upp sina sociala kunskaper, konstaterar Hannula.
– Det är ganska mycket spring, men det är roligt, säger Englund.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.